Vi rekommenderar BUS

Idag har projektet medverkat på ett seminarium som kollegor på Konsumentverket (Karin Nordensson, Margareta Lindberg och Helena Olofsson) arrangerat och bjudit in till. Målgruppen var chefer för BUS-verksamheter. Totalt deltog drygt 70 personer som lyssnade, ställde frågor och klurade på hur vi ska få till en effektiv och likvärdig budget- och skuldrådgivning som bidrar till att hjälpa personer som behöver få ordning på sin ekonomi. På seminariet presenterades rekommendationerna för BUS och den vägledning som hör till. Jag berättade också om vårt uppdrag med den fördjupade samverkan mot överskuldsättning.

I vårt projekt har vi uppdrag att arbeta för att nå ut med det stöd som finns, exempelvis stödet via BUS. Jag ställde frågan om hur åhörarna ställer sig till en ökad marknadsföring av BUS. Viktig fråga inte minst för att flera kommuner har långa väntetider och inte klarar rekommendationen att erbjuda besökstid inom 4 veckor. De allra flesta nickade och svarade att det är viktigt att verksamheten blir känd bland kommuninnevånarna. Så vi får helt enkelt, i samverkan med andra, hjälpas åt att sprida stödet som ges via den kommunala kostnadsfria budget- och skuldrådgivningen.

Samverkan var också ett tydligt tema under eftermiddagen. Inte minst den lokala samverkan. Känslan efter mötet var att rekommendationerna (som är framtagna i samverkan) är väldigt uppskattade och att de är ett bra verktyg för att utveckla BUS-verksamheten, jobba smartare och inte minst att kunna föra en dialog på hemmaplan om mer resurser.

Fikamingel i pausen med fr.v Annelie Johansson från Borås, Ingegerd Jamse från Växjö och Christina Sehelen-Lopes från Botkyrka

P.S Rekommendationerna och vägledningen som hör till finns att ladda ned på publikationsshopen på www.konsumentverket.se

Överskuldsättning på agendan

Förra veckan var överskuldsättning temat på två olika konferenser och större delen av projektgruppen deltog på båda.

LO bjöd på onsdagen in till konferens där bland annat Sebastian de Toro hade en presentation av sin rapport Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten. Utöver Sebastian var även Per Bolund, Charlotta von Zweigbergk och Eva Liedström Adler inbjudna talare.  För er som är intresserade finns hela konferens inspelad och kan ses i efterhand.

Som Lars Malmström nämnde i föregående blogginlägg bjöd Finansinspektionen in till deras Konsumentskyddsdag på torsdagen i och med att de släppte årets Konsumentskyddsrapport. De identifierade tre olika risker på konsumtionsmarknaden där konsumtionslån var en av dem. Även denna konferens finns att se i efterhand.

På torsdagseftermiddagen fick jag och Martina möjligheten att träffa Katarina Danielsson och Oscar Svensson som arbetar specifikt med gruppen UVAS; unga som varken arbetar eller studerar. Ett intressant möte där vi fick med oss mycket tips och idéer att jobba vidare med. Vill ni veta mer om deras uppdrag kan ni gå in på deras webbplats.

Förra veckan var fylld med intressanta föreläsningar och möten. Nu är vi tillbaka i projektrummet och i full fart att gå igenom alla förslag på insatser.

Vi hörs snart igen!

Finansinspektionen har ordet

På torsdag denna vecka, den 11 maj, presenterar Finansinspektionen den årliga rapporten om konsumentskyddet på finansmarknaden. I samband med detta ordnas en konferens som i år kommer att ha temat överskuldsättning. Ett spännande inslag är att Roine Vestman från Stockholms universitet berättar om ett arbete de gjort under rubriken ”Attityders inverkan på skuldsättning”.

Vi på FI ser överskuldsättning som ett område som kräver fokus på finansmarknaden. Det känns viktigt att vi och andra aktörer kan göra insatser som kan förbättra situationen. Den huvudsakliga uppgiften för FI är att övervaka företagen på finansmarknaden. En annan del som också kan bidra till bättre förutsättningar för att inte hamna i överskuldsättning är vårt arbete med privatekonomisk utbildning och information.

Lars Malmström
avdelningschef på Finansinspektionen och med i styrgruppen i överskuldsättningsprojektet

Lögn, förbannad lögn och statistik!

Till vårt senaste projektmöte bjöd vi in Kronofogdens analytiker Johan Krantz för att prata statistik. Vi diskuterade vilken statistik vi i projektet behöver för att göra rätt saker. Vi konstaterade att det finns mycket statistik redan nu som är lätt att ta del av. På kronofogden.se under fliken Press finns statistik om till exempel antal skuldsatta, vräkningar, fordonsrelaterade skulder och skuldsanering.

Johan Krantz gav projektgruppen (Alexandra Bergling, Maria Lindstedt, Martina Dagobert, Niklas Eklöf) och Karin Nordenson på Konsumentverket en förhandstitt på Kronofogdens öppna data som kommer bli tillgänglig i höst.

I Kronofogdens register finns det 423 184 personer med en sammanlagd skuld på över 72 miljarder kronor. Vanliga skulder är skatter, fordonsrelaterade skulder, underhållsstöd, TV-avgift, studieskulder till CSN, böter och skadestånd. 3,39 % av befolkningen har skulder hos Kronofogden. Av dessa är 65 % män och 35 % kvinnor.

På mötet redogjorde Kronofogden för vad som händer vid en ansökan om betalningsföreläggande. Där det skiljer sig mellan skulder till företag/privatpersoner och skulder till staten. Skulder till staten går direkt till verkställighet och berörs inte av processen med betalningsföreläggande.

Johan på Kronofogden berättade att vi just nu arbetar med öppen data som ska göra statistiken än mer lättillgänglig och användbar för alla via vår webb. Karin Nordenson ser stora fördelar för kommunernas budget- och skuldrådgivare att då själva kunna ta fram en mer omfattande kommunal statistik via Kronofogdens webb och knyta ihop den med den statistik som Konsumentverket sammanställer. Detta kommer att bli verklighet under hösten.

Kronofogden kommer framöver att ta fram mer statistik kring unga vuxna för att kunna analysera varför skuldsättningen bland den gruppen minskar, medan forskningen visar på något annat. Detta måste vi självklart titta närmare på.

Tack Johan för en mycket givande dag!

Martina Dagobert
Kronofogden

Balans i förändring

Större delen av projektgruppen var med på årets BUS-dagar, de årliga utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivarna (BUS). Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare är de som anordnar dessa två dagar och de hade skapat ett schema fyllt med intressanta föreläsningar med mer än 300 personer anmälda.

Under första dagen fick vi bland annat information om vad som är på gång hos Kronofogden och vilka effekter som syns av de nya skuldsaneringslagarna. Kognitionsvetaren Elin Helander beskrev hjärnan och pengar, om vi förstår hur vår hjärna fungerar kan vi även samarbeta med den. Även Per Bolund fanns på plats och hade en presentation.

Konsumentminister Per Bolund pratar om vad som hittills
gjorts samt vad som planeras för att motverka överskuldsättning
i samhället.

Under dag två diskuterades bland annat rekommendationerna för BUS. Konsumentverket talade om det pågående arbetet och Maria presenterade projektet. En paneldebatt bestående av BUS, Kronofogden och Konsumentverket samtalade om balans i förändring. Forskare presenterade även sitt forskningsprojekt om kön och skuld, vi i projektet har förmånen att få träffa dessa forskare längre fram i vår.

Maria berättade om projektet och vad statusen är just nu.
Kronofogden, Konsumentverket och budget- och skuldrådgivare samtalar om samverkan, förändring och BUS yrkesroll

Avslutningsvis mötte vi alla Mikael Genberg som pratade om mod och passion. Han avslutade med orden:

 

Vilket är ditt hus på månen?

Genom hans vision om att sätta ett rött hus med vita knutar på månen har han fått genomföra massor av fantastiska saker. Som talesättet säger:

Sikta mot stjärnorna, och du når trädtopparna.

Jag tror att Mikael kommer att nå sin vision, längre än trädtopparna och hela vägen till månen. Vår vision är att personer som har eller riskerar att få problem med skulder får ordning på sin ekonomi.  Nu går vi snart in i genomförandefasen, där vi äntligen ska få göra verkstad. I detta arbete har BUS:arna en extremt viktig roll, utan dem når vi knappt trädtopparna. Det har därför varit givande dagar i Västerås.

Våren är här, och med den även BUS-dagarna

Tussilago och krokus i all ära, för oss som arbetar med överskuldsättning är kanske Budget- och skuldrådgivarnas årligt återkommande yrkesdagar det tydligaste vårtecknet.

Under två dagar samlas över 300 yrkesverksamma ”busare”, beslutsfattare på olika nivåer samt intresserade i största allmänhet för att lära och diskutera olika spörsmål med koppling till privatekonomi och skuldsättning. Inom samverkansprojektet ser vi dessa dagar som ett utmärkt tillfälle att informera om projektet och hur det har fortskridit fram till nu.

Under årets dagar, som äger rum 26-27 april i Västerås, kommer projektet att vara representerat av medarbetare från Konsumentverket och Kronofogden. Åhörarna kommer att informeras från scen, men även ha möjlighet att prata direkt med oss som jobbar i projektet i Konsumentverkets monter. I montern finns även en förslagslåda där de som har tankar, tips och idéer som kan hjälpa projektet framåt gärna får posta sina tankar.

Hoppas vi ses i Västerås

”ÖS” önskar glad påsk

Efter 3 fantastiska dagar med workshops i Stockholm har vi  landat i vårt projektrum. Drygt 30 förslag fick vi in, konkreta och flera kreativa. Vad sägs om förslaget ”skuldkompis”. Tänk att få ha en kompis (volontär med särskild utbildning) som stöttar och hjälper dig under hela skuldsaneringsprocessen. Forskning visar på att resultatet vid en skuldsanering blir bättre om man får ett personligt stöd. Eller förslaget ”hjälpande handen”. Ett ställe i varje kommun med ett utvecklat samarbete mellan ideella krafter, socialtjänst, arbetsförmedling, budget- och skuldrådgivare m fl där enskilda kan komma och få hjälp och stöttning på olika sätt. Som att betala räkningar, lägga upp en budget men också handfast hjälp att följa med på besök till F-kassan, vården etc. Ett tredje exempel är ”bo kvar”. Ett lokalt nätverk mellan hyresvärdar, hyresgästförening, sociala myndigheter som förebygger och ger stöd innan det är för sent. Försenade inbetalningar eller eftersläpande hyror är en tidig signal att allt inte är okey.

Skuldregister” är ett av de strukturella förslagen. Förslaget innebär att det skapas ett nationellt komplett skuldregister där en myndighet ansvarar för att inhämta samtliga utomstående skulder hos svenska medborgare. Skulder hos banker, kreditmarknadsbolag, snabblån och inkassobolag. Kreditgivaren måste sedan göra  kreditprövning mot detta register.

ÖS” – vad är det? Jo, vårt interna smeknamn på projektet. Kärt barn har många namn. Ibland kallar vi det ”projektet”, ibland ”samverkansuppdraget” eller ”överskuldsättningsuppdraget”. ”ÖS” känns ändå rätt bra- lite symboliskt. Nu vill vi ösa på. Men först äta många ägg.

GLAD PÅSK

 

 

Nu är vi fulltankade…

Så här glada är vi över dessa dagar.

Idag har vi haft vår tredje och sista workshopdag. Dagens deltagare har varit från Stadsmissionen, Konsumentverket, Konsumentvägledarnas förening, Brottsoffermyndigheten, KRIS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivningen, Kronofogden, Mind, Barnombudsmannen, Hyresgästföreningen, Yrkesföreningen för personliga ombud och Folkhälsomyndigheten.

Vi har fått förslag på aktiviteter som att blivande socionomer i sin utbildning ska få kunskaper i privatekonomi. På sätt ska det bli naturligt att prata ekonomi med de individer de möter i sitt framtida yrkesliv. Likadant gäller inom Frivården/Kriminalvården där det också är viktigt att man pratar om ekonomin men också att man följer upp hur det går över tid.

Andra förslag var att det är viktigt att få med den ekonomiska aspekten till exempel när KRIS är ute i skolorna och pratar med ungdomar, att privatekonomi ska bli ett eget ämne från förskoleklass till gymnasiet och att lokala nätverk ska skapas där de olika aktörerna samlas kring individens behov t ex vis psykisk ohälsa istället för att individen ska behöva vända sig själv till olika aktörer.

Sammanfattningsvis är det viktigt att våga ställa frågan ”Hur är det med ekonomin?”. Det kan krävas både mod och kunskap för att våga ställa den frågan.

Nu packar vi väskan och tar med oss alla era förslag och idéer hem. Tack för givande diskussioner och inspiration. Hoppas alla ni som har deltagit känner att ni fått med er både inspiration och tankar hur ni kan arbeta vidare med dessa frågor i er organisation. Nu blir nästa steg för oss att fundera på vad vi ska jobba vidare med tillsammans med er. Att samverkan kommer att bli en framgångsfaktor är det inget tvivel om. Vi återkommer i frågan…

TACK!!!

Martina Dagobert

Kronofogden

 

Rapport från andra workshopdagen

Ni uppmärksammade läsare som läste blogginlägget från igår vet att vi under dagarna fokuserar på livshändelser och riskgrupper. Här är Anders och Anette i full gång med att försöka prioritera bland grupperna.

Om jag skulle tänka på ett enda ord som kännetecknar dessa dagar är det engagemang. Engagemanget lyste igenom från allra första stund där inspel och frågor dök upp på löpande band. Det märktes direkt att det är ett ämne som berör och att det finns mycket erfarenheter att hämta från alla deltagare.

Idag var det ett nytt gäng som fyllde Norrmalm (vår konferenssal under dessa dagar) med sin klokhet och kunskap. Vi fick idag stifta bekantskap med representanter från Svenska kyrkan, PRO, Socialstyrelsen, Radiotjänst, Kriminalvården, Lotteriinspektionen, Etiska rådet för betalteletjänster, LO, Kronofogden, Konsumentverket, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Konsumentvägledarnas förening, Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening och Försäkringskassan.

Det är ingen enkel uppgift som vi ger deltagarna när vi efterfrågar konkreta aktiviteter för att motverka överskuldsättning. Men det är också här jag tycker engagemanget lyser igenom som allra starkast. Redovisningarna är smått omöjliga att hålla under tio minuter, vilket vi har satt som gräns, och frågorna från åhörarna haglar. Och då har jag ännu inte nämnt de specifika aktivitetsförslagen, som både är idérika och väl underbyggda.

Vilka är då några av dagens förslag på aktiviteter?

Sett till de skulder som hamnar hos Kronofogden för unga vuxna är trafikförsäkringsavgiften en vanlig sådan. En grupp tog därför bland annat fram ett förslag på ett samarbete mellan Konsumentverket, konsumentvägledningen och trafikskolorna där ett informationsmaterial skulle skapas och lämnas ut om hur viktigt det är att betala trafikförsäkringen.

En annan grupp hade fokus på skilsmässa och ensamstående föräldrar. Ett förslag, bland många, var att en skilsmässa skulle trigga igång en familjerättslig och ekonomisk rådgivning. De diskuterade även informationsspridning och att det borde ske redan vid barnavårdscentralen samt använda sig av sociala medier i en större utsträckning.

Pensionärer var en riskgrupp som kom fram under dagens workshop. Ett av förslagen var ett pensionärstest där man praktiskt får testa att leva som pensionär, utifrån de förutsättningar man har idag. På det viset skulle man kunna få en uppfattning om vilka förändringar man kan göra för att förbättra sin situation som pensionär.

En grupp som bland annat hade fokus på arbetslösa förde fram ett förslag som härstammar från Holland: ”Debt buddy”. Förslaget bygger på att volontärer utbildas i att ge psykologiskt och ekonomiskt stöd för att sedan matchas ihop med en skuldsatt. Denna ska då, utöver budget- och skuldrådgivaren, finnas där som ett stöd under en längre period, exempelvis under en skuldsanering.

Den sista gruppen som redovisade hade valt att fokusera på oansvarig kreditgivning. Gruppen tog fram ett antal förslag på förbättringar bland annat en ändrad bevisbörda. Helt enkelt att borgenären måste kunna bevisa att gäldenären har en skyldighet att betala för att kunna driva in sin skuld.

Avslutningsvis…

Tack alla för att ni gjorde denna dag minst lika lyckad som gårdagen. Det är en ynnest för mig att få vara med alla dagar och få ta del av alla era förslag, erfarenheter och kunskap.

Grupparbetena pågår för fullt. Den främre gruppen har fokus på unga vuxna medan den bakre fokuserar på skilsmässa samt ensamstående föräldrar.

Rapport från första workshopdagen

Kreativt värre. Efter avslutad workshop kunde de samlade samverkansaktörerna pusta ut och glädjas över ett riktigt bra dagsverke.

Slopade avbetalningar, lokal samverkan och ekonomiutbildade barnmorskor, det var några av de aktivitetsidéer som föddes under den första av tre workshop-dagar i Stockholm.

Så var det då äntligen dags. Vid niosnåret i morse slogs dörrarna upp för den första av tre workshops på temat konkreta aktiviteter för att motverka överskuldsättning. På plats för att dela med sig av sina tankar fanns representanter från bland annat Konsumentvägledarnas förening, Hela människan, Eksam, SABO, Arbetsförmedlingen, Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening, Bank- och finansbyrån, SKL, Telekområdgivarna, Spelberoendes riksförbund, Riksförbundet för social och mental hälsa, Kronofogden samt Verdandi.

Efter en inledande dragning av resultaten från de cirka trettio kartläggningar som samverkansaktörerna skickat in kunde Martina Dagobert, Kronofogden, och Alexandra Bergling, Konsumentverket, konstatera att huvuddelen av verksamheten är koncentrerad till förebyggande verksamhet.

Därefter var det dags för de samverkande aktörerna på plats att tycka till om vilka målgrupper och livssituationer man ansåg vara i störst behov att arbeta mot. Valet föll på missbrukare, unga, livskriser (exempelvis dödsfall och skilsmässa), psykiskt utsatta, sjukskrivna och arbetslösa.

Bland de aktivitetsförslag som framkom märktes ”Hjälpande handen”, en form av lokal samverkan av Eksam-modell där verksamheten skulle präglas av budget- och skuldrådgivning med inslag av personliga ombud.

En annan aktivitet rörde utbildning av barnmorskor i grundläggande privatekonomi. Tanken var här att myndigheter som Konsumentverket och Kronofogden skulle stå för utbildningen som genom barnmorskorna skulle komma nyblivna föräldrar till gagn i samband med BVC-besök.

I samma anda förslog en annan grupp att man inom primärvården bör ta hänsyn till en persons ekonomiska situation då denne söker vård. Detta förutsätter att man inom primärvården har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera svaret om sjukdomsbilden visar sig vara ekonomirelaterad.

På temat mobiltelefoni föreslogs restriktioner när det gäller ungas tecknande av sitt första mobiltelefonabonnemang. Kan man inte visa sig kapabel att betala ska man heller inte få teckna. Förslaget kom sig av att mobilskulderna nu ökar igen efter ett par år av minskning.

Samma grupp föreslog även slopade möjligheter till avbetalning vid köp av produkter eller tjänster till ett värde av högst 1 000 kronor.

Detta var bara ett axplock av de förslag som kom fram under den första workshop-dagen. Nu ser vi fram mot dag två och tre. Klart redan nu är att vi inom projektet kommer att få en hel del matnyttigt med oss hem.

Ett stort tack till alla er som var med och bidrog till att dag ett blev jättelyckad.