Konsumtionskrediter och hur mår din ekonomi?

Sitter på tåget hem efter ett möte med Jonas Skärström på Finansinspektionen. Jonas och jag har synkat oss kring ett föredrag vi ska hålla tillsammans på socialchefsdagarna i Jönköping den 3-5 oktober. Så här lyder föredragets kortbeskrivning:
Överskuldsättning kan få stora konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Hur kan vi få fler yrkesgrupper som möter personer med skuldproblem att prata vardagsekonomi, ge stöd och vid behov hänvisa personer vidare till budget- och skuldrådgivningen?
Kan en mer ansvarfull kreditgivning och de nya reglerna för högkostnadskrediter bidra till att motverka överskuldsättning?
Ett metodstöd för lokal samverkan mot överskuldsättning kommer att presenteras tillsammans med de resultat Finansinspektionen dragit från kartläggningen av konsumtionskrediter”.

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionskrediter hittar ni nedan:
konsumtionslan_2018.pdf

Det är både bra och viktigt vi får tillfälle att prata om detta ämne på olika konferenser och mötesplatser. Vi behöver nå ut till fler om vikten av att motverka överskuldsättning och inte minst jobba förebyggande. Under socialchefsdagarna finns vi också med i en monter där vi hoppas få tillfälle att prata med många socialchefer om vikten av samverkan lokalt, om budget- och skuldrådgivarnas viktiga roll.

Det händer mycket i vårt projekt. Lite ledsen blir man därför när man läser Kronofogdens pressmeddelande om att antalet obetalda räkningar som skickats till Kronofogden har ökat markant under första halvåret 2018. Och att landstingen står för en stor del av ökningen. Där har vi det åter igen- kopplingen skuldproblem och ohälsa.

En projektledare på hemväg. Många tågresor blir det …

 

 

 

 

Lika över gränserna

I torsdags hade Konsumentverket finbesök av Arman Vestad, nationell projektledare från Norge, som ville lära sig mer om hur vi arbetar med privatekonomi och överskuldsättning. Han hade ett digert schema med korta presentationer från flera olika delar i huset, däribland detta projekt. Arman började med att presentera sitt arbete och direkt märkte vi att beröringspunkterna mellan hans projekt och vårt var många.

Med risk för språkförbistringar från min sida kommer här några korta punkter:

  • Med bakgrund av reformen ”Flest mulig i arbeid, færrest mulig på stønad” och kunskapen om ekonomins påverkan på människor möjlighet att komma till arbete eller annan aktivitet startade Trondheim ett projekt. Projektet syftade till att de som kommer i kontakt med personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska våga prata om ekonomin. Flera hundra medarbetare i NAV och kommunen fick en grundläggande utbildningsdag, material har tagits fram och vissa fortsättningsutbildningar har skett.
  • Med erfarenheter från Trondheim startade ett treårigt projekt 2015 med en nationell projektledare, Arman Vestad, som skulle arbeta för att få liknande projekt i andra kommuner utifrån kommunernas egna förutsättningar.
  • En av de aktörer som projektet arbetat mot är stora arbetsgivare. De har uppmärksammat hur problem med ekonomin kan påverka arbetsmiljön och effektiviteten. Utifrån det har de haft föreläsningar på olika arbetsplatser, samt tagit fram en film som syftar till att belysa varför den frågan är viktigt att ta upp.
  • Även de har uppmärksammat kopplingen mellan ohälsa och ekonomi och har fått möjligheten att göra ett spännande test i en kommun. Vid läkarbesök ställde läkaren tre frågor om ekonomi: har ekonomin har blivit sämre på grund av hälsan, har hälsan blivit sämre på grund av ekonomin och om patienten ville bli hänvisad till vidare hjälp. De preliminära resultaten visade att läkarna tyckte att det var nyttigt att ställa dessa frågor. Det här vill vi såklart veta mer om och kommer att återkomma här på bloggen om.
  • Framtida arbete låg på att skapa en nationell webbplats med objektiv information.

Vissa stunder kändes det som om vi fick höra om vårt egna projekt, fast på norska. Det kändes även betryggande att trots att vi inte hade hört om varandra tidigare tacklar problemet på ett liknande sätt.

Välkommen BUS-chefer och välkommen höst!

Vilken sommar! Vi i projektet har laddat våra batterier med solenergi, bad, upplevelser, familj och vänner.  Anar att ni också gjort det! Nu ser jag fram emot hösten, klar luft, lite mer regn (tack!) och spännande dagar på jobbet. Vi går in i vårt sista år i arbetet med regeringsuppdraget, men vi hoppas såklart på en fortsättning.

Jag är väldigt glad för det stora intresset att delta på workshopen för BUS-chefer den 26 sept. Syftet med workshopen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt belysa olika sätt att arbeta och utveckla budget- och skuldrådgivningen. Workshopen är  fullbokad men jag fick precis reda på att vi har fått byta till en lite större lokal. Så är du chef över BUS-verksamheten och känner att du missat att anmäla dig? Ta chansen att norpa någon av de sista 5 platserna!  Inbjudan hittar du här nedan.

Workshop hur kan vi utveckla budget- och skuldrådgivningen

 

Nu tar vi sommar!

Nu tar projektet sommarsemester för sista gången. Vid den här tiden nästa år ska vi har slutredovisat till regeringen och projektets tid är slut. Vad som händer därefter är ännu inte klart. Vi vill såklart fortsätta arbetet som vi har påbörjat och vi hoppas att vårt arbete har lett till förändringar/förbättringar/förflyttningar ute i landet.

Nu ska vi inte gå händelserna i förväg, vi har fortfarande ett helt år på oss innan slutredovisning. Och vi är långtifrån klara. Efter sommaren kommer ni att kunna möta oss på Socialchefsdagarna och Socionomdagarna, vi kommer att ha workshops för BUS-chefer, utbildning för KVL och BUS, arbeta vidare med utbildningsmaterial till nyblivna föräldrar, kämpa för att få in överskuldsättning i socionomprogrammet, lägga fram förslag på en ny nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor, publicera vår film i en liten ny tappning, arrangera en avslutskonferens, föreläsa om vårt arbeta i olika sammanhang, publicera ett metodstöd, publicera en broschyr om vinsten med samverkan, blogga och mycket mer.

Men nu, och i några veckor framöver, njuter vi av ledighet. Maria ska cykla i Moseldalen,  Martina ska tillbringa mycket tid i sin stuga tillsammans med familjen, Niklas ska anlägga rabatter och plocka kantareller och jag (Alexandra) ska åka tåg ner till Italien.

Hoppas att ni alla får en helt underbar sommar och ses snart igen. För visst är ni med oss ända fram till slutet. Vi är ingenting utan alla vi samverkar med, tack för allt ert engagemang och kloka inspel. Skepp ohoj!

Bild på när Niklas och Maria agerar flytvästmodeller får avsluta detta blogginlägg.

Att få barn, en livsförändring som ger ett ökat behov av ekonomisk kunskap

Många är vi som mitt i glädjen insett att det finns mycket att hålla koll på när man ska bli förälder. En del är familjeekonomin. Att bilda familj kostar pengar och ekonomin behöver planeras för att undvika dyra onödiga misstag.

I höst startar ett nytt projekt som syftar till att öka kunskaperna inom området privatekonomi för gravida. Ett utbildningsmaterial kommer att produceras i samverkan med myndigheter och organisationer och tanken är att det ska delas ut till förstagångsföräldrar via mödravården. En digital version kommer att finnas tillgänglig för alla.

Materialet tas fram av Finansinspektionen inom uppdraget att arbeta med finansiell folkbildning och drivs i samverkan med Konsumentverket, Kronofogden och Landstinget i Värmland inom överskuldsättningsprojektet.

Förutom ett utbildningsmaterial hoppas vi att projektet kommer att kunna erbjuda föreläsningar lokalt i samband med föräldrautbildningar, säger Therese Wieselqvist Ekman, senior projektledare på Finansinspektionen.

Therese Wieselqvist Ekman med pärmen ” the parent´s guide to money” som producerades av The Financial Service Authority i Storbritannien för 11 år sedan.

I ett första steg produceras ett målgruppsanpassat tryckt material som lanseras i vår.

Sedan 2007 när Storbritannien presenterade sitt material till föräldrar har idén funnits att göra något liknande. Det är otroligt roligt att vi nu kan börja arbeta med en liknande insats i Sverige, avslutar Therese.

Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Intressanta kvl-dagar i Linköping

Precis som budget- och skuldrådgivarna arrangerar även konsumentvägledarnas yrkesförening årliga dagar där ”branschen” kommer samman för att diskutera och nätverka. Årets dagar, på temat ”Från idé till verklighet”, gick av stapeln i Linköping förra veckan.

Ur ett överskuldsättningsperspektiv var det inte svårt att plocka russin ur den här kakan, inte för att det fanns få russin, utan tvärtom för att russinen var så många och kakan så stor.

Konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund avslöjade bland annat att han i egenskap av miljöpartist (inte i egenskap av minister i en socialdemokratiskt ledd regering) förespråkade lagstadgad, obligatorisk, kommunal konsumentvägledning.

Vidare berättade han att Statskontoret kommer att få i uppdrag att utreda det nationella konsumentstödet. Detta ska ses mot bakgrund av att allt fler kommuner väljer att lägga ner den lokala konsumentvägledningen, och istället hänvisar kommuninnevånarna till Konsumentverkets nationella vägledning Hallå konsument. Vill ni läsa mer om detta? Ta gärna en titt på KO/generaldirektör Cecilia Tisells ”KO har ordet”-kommentar här.

En annan intressant programpunkt var de konsumentvägledare från Falun, Rinkeby och Kalmar som berättade om sitt förebyggandearbete mot specifika målgrupper som äldre, nyanlända och gymnasieungdomar.

Speciellt Ellen Gräfnings, Falun, projekt Mina pengar visade hur gränsen mellan konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning suddas ut, och vilken nytta båda verksamheterna kan ha av varandra om man samarbetar. Konsumentvägledningen har en viktig roll som kontaktyta och kanal vidare mot den lokala bus-verksamheten, och kan samarbetet fördjupas inom ramen för lokal samverkan kan inte minst det förebyggande arbetet förbättras avsevärt.

Fullsatt. Årets kvl-dagar lockade över 200 deltagare från hela landet.

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.