Kategoriarkiv: Teori, forskning och utredningar

Avslutskonferens

Den 16 maj var det äntligen dags för oss att genomföra vår avslutskonferens. Tillsammans med över 200 andra samlades vi på Nalen i Stockholm.

Mathias Bergström (som ni kan läsa om i vårt magasin Tillsammans) och Lisbeth Östling inledde dagen tillsammans med vår moderator Björn Häger. Lisbeth Östling berättade om hur hon drabbades av 1990-talets sjunkande bostadspriser när hon i samband med skilsmässa var tvungen att sälja sitt hus med förlust. Hon blev så skuldsatt att hon inte hade råd att betala tillbaka. I 20 år hankade hon sig fram tills hon, via vräkning och sjukskrivning, till slut 2014 med hjälp av budget- och skuldrådgivare beviljades skuldsanering. Efter fem år på existensminimum blir hon skuldfri i juni. 

Denna inledningen satte prägel resten av konferensen som handlade om samverkan, nå ut med stöd och hur enskilda människor drabbas. 

Panelsamtalets deltagare från vänster Cecilia Tisell (Konsumentverket), Susan Höglund Westermark (Kronofogden), Ulf Norberg (Föreningen för Sveriges socialchefer), Fredrik Falk (Försäkringskassan) och Malin Omberg (Finansinspektionen).

Det var ett späckat program med bland annat tre forskare som på olika sätt beskrev problematiken, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare berättade om deras viktiga arbete, vi fick höra om en ny lärobok och en högskolekurs om ämnet och flera goda exempel på samverkan och lösningsfokus. Programmet innehöll även ett panelsamtal med representanter från samverkansrådet för budget och skuldfrågor och korta presentationer från projektgruppens arbete.

För oss var det viktigt att så många som möjligt skulle kunna delta och ta del av informationen, därför valde vi att filma och sända hela konferensen live. Vi hade även UR Samtiden filmandes på plats, klippen finns nu tillgängliga att se på deras webbplats. Under dagen tog vi in frågor digitalt som nu föreläsarna har svarat på i efterhand, dessa finns nu publicerade på Konsumentverkets webbplats tillsammans med filmningen av konferensen kapitelindelad och textad.

Vi skulle kunna skriva spaltmeter om konferensen, om hur bra alla föreläsningar var och hur engagemanget var högt från början till slut. Men vi gör inte det, istället vill vi tipsa om att använda er av klippen från konferensen i ert arbete mot överskuldsättning. Kanske kan ni titta på någon av forskarnas presentationer på en kvart tillsammans med era kollegor? Eller inspireras från något av de goda exempel som finns på vardera tio minuter? Eller helt enkelt tipsa någon kollega som ni tror att detta skulle vara värdefullt för.

Vi avslutar detta blogginlägg med några utvalda citat från konferensen. På frågan: Vad tar du med dig från dagen?

Ökad ödmjukhet inför ekonomiska svårigheter

Vikten av helhetssyn kring individen – som nästan alltid kräver samverkan mellan olika aktörer

Sluta aldrig samverka!

Ett väldigt nöjt gäng, projektgruppen tillsammans med Amanda Vargensten Westerström som stöttat upp i flera delar av projektet inklusive konferensen.

Följ konferensen via länk

Har ni missat att vi har vår avslutskonferens på torsdag den 16 maj? Ni kan följa den via länk eller se den i efterhand på konsumentverkets webb. Konferensen kommer även att filmas av UR för sändning i Kunskapskanalen och på www.urskola.se eller www.urplay.se. Kul och bra tycker vi. Genom UR kan vi nå ut till fler.

På konferensen kommer vi att släppa en delrapport av regeringsuppdraget. Det blir i form av ett magasin fullt av inspiration, reflektion och information. Magasinet är en insats i sig och kommer att kunna beställas i Konsumentverkets publikationsshop från slutat av nästa vecka. Magasinet är lämpligt att sprida till kollegor, chefer och andra beslutsfattare men även till målgrupper som bostadsbolag och andra lokala aktörer.

Konferensen är fullbokad och vi har ett fullspäckat program. Det kommer att ställa stora krav på oss som arrangörer och på föreläsarna att hålla tiden. Vi kommer att ha en tidspolis och ringklockor för att ringa in deltagarna efter raster. Nu kör vi!

Alexandra visar tidsskyltarna

Vart leder kundresan överskuldsatt?

 

Kronofogden vill veta mer om de som har skulder hos Kronofogden men inte verkar kunna lösa dessa under överskådlig tid och som inte ansökt om skuldsanering, cirka 60 000 gäldenärer. Kunskapen behövs för att kunna veta hur vi ska få fler att ansöka om skuldsanering.

Genom 19 djupintervjuer har vi fått mer kunskap om de här personernas upplevelse av Kronofogden och sin situation, kontakter med budget- och skuldrådgivningen och varför de inte ansöker om skuldsanering.

Det vi ser är att det finns en stor grupp som borde förflyttas från verkställighet till skuldsanering. Den skuldsatte agerar rationellt utifrån sin situation, det vill säga många av de som intervjuats inrättar sitt liv efter att vara överskuldsatt. Kraften går till att klara vardagen, inte att fundera på sina skulder. Processen hos Kronofogden uppmuntrar inte heller gäldenären att vara aktiv, speciellt då det saknas tillgångar. Detta bidrar till att skulderna ökar. Kronofogden behöver bli bättre på att i ett tidigare skede diskutera situationen med gäldenären när vi ser att skulderna inte kommer att kunna återbetalas inom överskådlig tid och till exempel en löneutmätning inte ens täcker räntorna.

Resan leder oss nu till att vi ska arbeta vidare med insikterna vi fått. Arbetet kommer att bedrivas i tre spår. Ett spår avser ett förändrat arbetssätt och utbildning inom Kronofogden, det andra spåret handlar om bättre information på vår webbplats och det tredje spåret handlar om att förbättra gränssnittet mellan Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen utifrån denna grupps behov.

Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här

 

 

 

Våga fråga

I ett avskedsbrev stod det: “Om en enda person ler mot mig så kommer jag inte att hoppa”. Brevet hittades efter att mannen hoppat mot döden från Golden Gate Bridge.

Den sanna berättelsen började Alfred Skogberg med från Suicide Zero när han besökte årets första samverkansråd för budget- och skuldfrågor. Självmord är en verklighet för personer som lever i överskuldsättning där en studie visar på att 17 % av de som lever med överskuldsättning någon gång har försökt att ta sitt liv.

Självmord sker i alla samhällsklasser och varje dag tar fyra personer sitt liv. Fyra personer per dag är en hög summa men lägg då till att per varje person som tagit sitt liv går det minst tio självmordsförsök och cirka hundra som har planer på att ta sitt liv. Det blir många personer och då är inte de personer som ”bara” tänker på självmord ännu vanligare.

Artigt påträngande
Suicide Zero utbildar personer i hur man upptäcker varningssignaler och hur man sedan pratar med personer som riskerar att ta sitt liv. De vill att fler ska våga fråga om självmord. Alfred nämnde att vi ska vara artigt påträngande, personer som riskerar att ta sitt liv är ofta väldigt ambivalenta och visad omsorg om en persons välbefinnande kan ha stor betydelse. Det finns en stor oro att göra fel, att ”väcka den björn som sover” och förvärra situationen. Denna oro kan i sin tur skapa ett stigma där personen med självmordstankar isoleras med sina tankar eftersom omgivningen inte vågar fråga. Detta är inget som Alfred anser att vi behöver oroa oss om.

BÖRS – Bekräfta, Öppna (frågor), Reflektera, Sammanfatta
En samtalspedagogik som Alfred tipsade om att använda i samtal med personer med psykisk ohälsa var BÖRS. Bekräfta individen genom att visa att du bryr dig om hur personen mår, våga fråga och våga vara tyst. Ställa öppna frågor som underlättar att personen kan prata om sin upplevelse och hur hen känner. Reflektera det personen berättar och försök att inte föreslå saker för att personen ska må bättre. Och till sist, sammanfatta vad personen har berättat och beslutat.

Slutligen
Ohälsa genomsyrar vårt arbete då kopplingen till överskuldsättning är stark, där är självmord det allra yttersta och något som är värt att kämpa emot. Jag tror vi alla berördes av Alfreds presentation och förstod vikten i att våga fråga.

Ett urklipp från Suicide Zeros presentation.

Ensamstående föräldrar och unga har svårast att få pengarna att räcka till!

Finansinspektionen har gjort en undersökning om hushållens ekonomi och finansiella förmåga. Den visar att många konsumenter saknar de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att göra medvetna val inom det privatekonomiska området. Finansinspektionen bedömer att risken är stor att en konsument väljer fel produkter och tjänster på finansmarknaden.

Undersökningen visar att många hushåll upplever att de har fått det bättre genom att fler får pengarna att räcka månaden ut. Fler hushåll uppger att de har bättre kunskap om den finansiella marknaden. Samtidigt är gruppen som har det svårt ekonomiskt, de som aldrig får pengarna att räcka månaden ut, lika stor som vid Finansinspektionens tidigare undersökning från 2009.

Ensamstående föräldrar och unga är de grupper där många uppger att de har svårt att få pengarna att räcka till.

Undersökningen gjordes via telefonintervjuer till ett slumpmässigt hushållsurval. 1001 intervjuer genomfördes med personer som var mellan 18–79 år. Telefonintervjun genomfördes med den person i hushållet som var mest insatt i hushållets ekonomi.

Hela rapporten och ett PM hittar du på Finansinspektionens webbplats. http://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2018/manga-konsumenter-saknar-grundlaggande-finansiella-kunskaper/

 

Vad är överskuldsättning?

I detta projekt menar vi med överskuldsatt att hen helt eller delvis saknar återbetalningsförmåga för sina skulder.

Det finns ingen gemensam definition som används generellt i Sverige eller i Europa men man brukar prata om tre olika metoder för att definiera överskuldsättning. De finns bland annat definierade i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället”.

Den administrativa – anger data från offentliga register, t ex antal betalningsföreläggande hos Kronofogden, antal ansökningar om skuldsanering eller uppgifter från domstolar.

Den objektiva – använder sig av ekonomiska data för att få en bild av hushållens finansiella ställning. T ex uppgifter om skuldkvoter och belåningsgrader.

Den subjektiva – utgår från hushållens egna beskrivningar av sin betalningsförmåga.

På Kronofogden har vi valt att använda den subjektiva definitionen i vårt förebyggande arbete. Det vill säga den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Men vi tar årligen fram statistik kring hur många personer som har skulder hos Kronofogden.

Ett sätt att i dagligt tal prata om överskuldsättning kan vara att säga betalningsproblem. Det behöver inte förklaras. Däremot kan skuldsättning/skuldsatt vara ett felaktigt begrepp i detta sammanhang. Skuldsatta är de flesta i Sverige men därmed inte sagt att de är överskuldsatta för det.

Martina Dagobert, Kronofogden