Kategoriarkiv: Samverkan

Inbjudan till avslutskonferens

Denna vecka har vi skickat ut inbjudan till ÖS-projektets avslutskonferens på Nalen den 16 maj. Här är programmet.
Antalet deltagare är begränsat men alla som vill kommer att kunna följa konferensen via direktsändning eller i efterhand via länk. Information om konferensen kommer att uppdateras på Konsumentverkets webb. Vi har endast skickat ut personliga inbjudningar. Allt eftersom vi får svar så kommer vi att komplettera och skicka inbjudan till fler personer. Som det står i programmet så eftersträvar vi en bred blandning av aktörer – och vi vill så klart fylla de 238 platserna i salen.

Känns kul och spännande, en dag som vi i projektet ser fram emot. Konferensen är en insats inom samverkan mot överskuldsättning (regeringsuppdraget) men den är också en del av vår avslutsredovisning.

Hoppas vi ses på konferensen alternativt att du tittar hemma eller på jobbet.

 

 

Parlamentariker från Nederländerna

Förra veckan fick jag och några av mina kollegor presentera vårt arbete för en delegation från Nederländerna. Vi talade om projektet, om vårt stöd till den kommunala verksamheten, konsumentupplysningen och tillsynsarbetet inom finansområdet. De var intresserade av hur Sverige arbetade med skuldproblematiken och förutom besöket hos oss träffade de bland annat Kronofogden, budget- och skuldrådgivare och Eksam.

Frågorna haglade under presentationerna och intresset för vår verksamhet var stor. Personligen tyckte jag att det var extra kul när en parlamentariker under min presentation av projektet berättade om en hälsokontroll av pensionärer i hennes område, där frågor om ekonomi saknades i frågorna som ställdes. Innan hon hade gått ut ur rummet hade hon skickat ett sms till sina kollegor och påbörjat arbetet med att få in frågor om privatekonomi.

Det som är spännande i mötet med representanter från andra europeiska länder är att de möter ungefär samma problem. Däremot kan det se olika ut hur länderna kan tackla problemen. Nederländerna är ett spännande land som jag tror att även vi kan lära oss mycket av.

Algerer och Nederländare inleder 2019

I tisdags hann vi med ett besök av delegationer från Nederländerna och Algeriet. Besöket från Algeriet bestod av en grupp högre chefer  som arbetade med konsumentfrågor på ett eller annat sätt.  Allt ifrån produktsäkerhet och samhällsberedskapsfrågor till matsäkerhet, konsumenträttigheter och turism. De hade ett fullspäckat program och vi i projektet fick möjlighet att berätta om vårt arbete med överskuldsättning. Upplevelsen var speciell. De talade arabiska med franska som andraspråk och hade med sig två egna tolkar som översatte vår engelska till franska.
De blev väldigt förvånade när jag visade ”Hur mår din ekonomi?”-foldern på arabiska. Förvånade och imponerade att vi hade en folder på deras modersmål. De ville använda den och blev jätteglada att de fick och att de kunde anpassa den efter sina behov.
Om de blev glada av foldern så kan jag berätta att hela gruppen blev överlyckliga  över att det serverades cous-cous på salladsbuffén på lunchen. Eller som en av tolkarna sa ” I can´t Believe you eat cous-cous in Sweden. We eat it in Algeria as well. It´s Amazing”.

Samtidigt som jag träffade delegationen från Algeriet så mötte Alexandra upp en delegation från Nederländerna i Stockholm. Det berättar hon om i nästa blogginlägg.

NAV:et och return of investment

Den 1 november tog jag och min kollega Hans-Peter Engström en tur till Trondheim för att besöka Arman Vestad som jobbar som med överskuldsättningsfrågor på NAV i Trondheim.  NAV är Norges försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst i en myndighet. NAV står för (Ny) Arbeids- og Velferdsforvaltning.

Arman arbetar som nationell projektledare i ett projekt med syfte att alla som möter utsatta ska ha en viss kunskap om ekonomi, inte bara skicka allt till BUS. Projektet har handlat om olika insatser för att öka kunskapen hos de som möter riskgrupper men även att öka kunskapen hos innevånarna. NAV har bland annat nyligen lanserat en  webbtjänst som vänder sig till enskilda med råd och tips inom privatekonomi. Allt ifrån mattips till jämförelser mellan olika försäkringar.

Vi fick även träffa Maria Hlimi som arbetar som budget- och skuldrådgivare i Trondheim. En tjänst som skapats för att korta köerna till BUS. Maria jobbar endast förebyggande med utbildning och information.  Det visade sig vara en lyckad satsning. Nu kommer i högre grad rätt personer till BUS och väntetiden är kort.

Insats med vården
I projektet har man även jobbat med insatser mot primärvården (läkare i Röros). Läkarna ingick i ett forskningsprojekt i samarbete med SINTEF med syfte att se hur många som besökte primärvården där det fanns en koppling mellan hälsoproblem och problem med privatekonomin. Av 565 patienter var det 10% som uppgav deras hälsa påverkats negativt med anledning av privatekonomin. Av dessa ville i sin tur 7 av 10 ha hjälp av en budget- och skuldrådgivare.

Insats mot stora arbetsgivare
Vi fick även träffa Vidar Gundersen från ASKO. En stor arbetsgivare i Norge som levererar livsmedel till butiker och restauranger. I Trondheim är det 240 anställda. 180 i produktion och 70 chaufförer. Inom ASKO har 10 % av de som jobbar med transport ekonomiska problem och löneutmätning. ASKO har genomfört ekonomisk vägledning i form av 1-2 timmar privatekonomi på arbetstid. ASKO erbjuder även anställda räntefria lån på 10 000:-  för oförutsedda utgifter. Lånet ska betalas tillbaka på ett år. ASKO anser att  vinsten är medarbetare som mår och presterar bättre och dessutom blir ASKO en attraktiv arbetsgivare.

Våra reflektioner
Många likheter med vårat projekt. Kul att träffas och utbyta erfarenheter. Arman menar att man tjänar väldigt mycket på att få skuldsatta individer att få ordning på sin ekonomi-  Istället för att kosta samhället genererar man till samhället, ”Return of investment”. Och vi kan bara hålla med. En annan reflektion är att det krävs ett tydligt beslut att jobba förebyggande. Det går inte att bara säga att man bör/ska. Det måste finnas med i målen för verksamheten och förankras politiskt.

H-P, Maria och Arman

Hör av er om ni vill veta mer /Maria

 

BUS-chefer rekommenderade lokal samverkan

Pluppat och klart. Tre förslag fick klart flest pluppar av BUS-cheferna på plats.

Hur utvecklar man den lokala budget- och skuldverksamheten på bästa sätt, och hur kan lokal samverkan inkorporeras i verksamheten? Det var två frågor som ett femtiotal BUS-chefer samlades i Stockholm för att grupparbeta kring under torsdagen den 26 september.

För arrangemanget stod samverkansprojektet mot överskuldsättning, och medbjudna för att informera om uppföljningen av Konsumentverkets rekommendationer för den lokal budget- och skuldverksamheten var även personer ur projektets referensgrupp.

Efter att BUS-cheferna tagit plats i sina respektive arbetsgrupper fick de resonera kring följande:

  1. Vad anser du vara relevanta mål för verksamheten? Hur ska dessa mål mätas?
  2. Vad kan vi göra för att göra BUS-verksamheten mer känd bland kommuninnevånarna?
  3. Hur kan vi öka tillgängligheten?

Sorlet spred sig i rummet i takt med att allt fler kloka idéer och tankar kom till ytan.

Dagen avslutades med att de nio grupperna fick presentera sina tre förslag vardera på åtgärder för att ”nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder så att de ska få hjälp att få ordning på sin ekonomi”. Därefter fick varje person tre stycken röda prickar att sätta upp på de förslag som de ansåg viktigast. Många pluppar blev det – men de flesta hade lätt att välja. De tre vinnande åtgärdsförslagen var dessa:

  • En tjänst av typen ”Mina sidor” där den enskilde själv kan fylla i sina uppgifter om inkomster och skulder som kan kopplas till statistikverktyget BOSS (skulle underlätta för BUS) och ge en bra överblick för den enskilde.
  • Lokal samverkan i ett förebyggande perspektiv. För att nå ut till riskgrupper i ett tidigare skede.
  • Jobba mer aktivt mot politiken och visa på vikten av resurser till BUS och att fler aktörer inom kommunen måste prata ekonomi och skuldproblem med enskilda.

När dagen led mot sitt slut verkade alla vara överens om värdet av att få tillfälle att träffas på detta sätt och diskutera viktiga frågor tillsammans. På vägen ut passade man även på att förse sig av de olika material som ingår i Hur mår din ekonomi?´s metodstöd för lokal samverkan. Ni som inte var med på plats kan numera även ladda ner eller beställa materialen från publikationsshoppen på konsumentverket.se

Stor potential att nå ut via Finsam

I onsdags föreläste jag på ett frukostseminarium som arrangerades av Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem (HBS). Temat för seminariet var  – Hur kan olika samhällsaktörer bidra till att personer som har eller riskerar att få problem med skulder kan få hjälp att få ordning på sin ekonomi? Jag är så glad att det sprids ringar på vattnet och att fler och fler uppmärksammar att:
– det är många som kämpar med att få ekonomin att gå ihop,
– ekonomiska problem påverkar individen – inte minst hälsan
– genom samverkan kan vi nå ut med att det faktiskt finns hjälp att få.

BUS-are från Botkyrka hade även tid på scenen för att presentera sig själva och den hjälp de kan ge. Botkyrka är en kommun som jobbar aktivt med att nå ut med det stöd de kan ge. Behovet  är stort och väntetiderna för tidsbokade besök är långa. Samtidigt så ger de alltid stöd och råd direkt, via telefon, när någon hör av sig.

Finsam – samverkan mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Landsting och kommuner. Där finns en stor potential att ta upp frågan att motverka överskuldsättning och diskutera gemensamt vilka steg som kan tas lokalt, i samverkan.

Tack Ida och Elin att vi blev inbjudna att prata och sprida vikten av lokal samverkan!

Ida Melin  och Elin Asplund från samordningsförbundet HBS

Uppsala imponerar

I förra veckan fick vi inbjudan att delta på en workshop som Konsument Uppsala (konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen samlad) hade anordnat. Det var ett gäng vana och duktiga föreläsare som intog scenen för att kort beskriva sin verksamhet och vad de kan hjälpa till med (jag antecknade flitigt, tänker använda mig av flera saker som de tog upp) och även projektet fick en stund i rampljuset. Men den stora delen av tiden lades på att deltagarna fick diskutera olika frågor med varandra rörande överskuldsättning och samverkan.

Några av frågorna var:

  • I ditt arbete, möter du personer som har problem med sin ekonomi?
  • Vilka möjligheter finns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt?
  • Vilka samhällsaktörer är viktiga utifrån, ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer med ekonomiska problem?
  • Vilka framgångsfaktorer ser du?

En framgångsfaktor som jag kunde se var det nära samarbetet mellan konsumentvägledningen (KVL) och budget- och skuldrådgivningen (BUS) i Uppsala. Kristina Westling, KVL, beskrev ett konkret exempel på när samarbetet mellan dessa två hade fungerat väl. En annan framgångsfaktor som jag såg var att kännedomen om vad Konsument Uppsala kunde hjälpa till med var stor bland deltagarna, det märktes att Konsument Uppsala arbetar mycket förebyggande och att det gör skillnad.

I slutet av dagen fick deltagarna presentera vad de diskuterat och även berätta om vad de tyckte om upplägget. Av det som lyftes i storrummet kändes det som en lyckad dag. Det ska bli spännande att följa vad mer som kommer hända efter denna dag.

Vill ni läsa ännu mer om Konsument Uppsala har ni tur, för här är ett gammalt blogginlägg från när Maria besökte BUS i Uppsala. Konsument Uppsala hade inför dagen tagit inspiration från BUS i Eskilstuna, även det ett gott exempel värt att lyftas igen.

Fin utsikt från Stadsbiblioteket där workshopen var och Konsument Uppsala hittas.

Konsumtionskrediter och hur mår din ekonomi?

Sitter på tåget hem efter ett möte med Jonas Skärström på Finansinspektionen. Jonas och jag har synkat oss kring ett föredrag vi ska hålla tillsammans på socialchefsdagarna i Jönköping den 3-5 oktober. Så här lyder föredragets kortbeskrivning:
Överskuldsättning kan få stora konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Hur kan vi få fler yrkesgrupper som möter personer med skuldproblem att prata vardagsekonomi, ge stöd och vid behov hänvisa personer vidare till budget- och skuldrådgivningen?
Kan en mer ansvarfull kreditgivning och de nya reglerna för högkostnadskrediter bidra till att motverka överskuldsättning?
Ett metodstöd för lokal samverkan mot överskuldsättning kommer att presenteras tillsammans med de resultat Finansinspektionen dragit från kartläggningen av konsumtionskrediter”.

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionskrediter hittar ni nedan:
konsumtionslan_2018.pdf

Det är både bra och viktigt vi får tillfälle att prata om detta ämne på olika konferenser och mötesplatser. Vi behöver nå ut till fler om vikten av att motverka överskuldsättning och inte minst jobba förebyggande. Under socialchefsdagarna finns vi också med i en monter där vi hoppas få tillfälle att prata med många socialchefer om vikten av samverkan lokalt, om budget- och skuldrådgivarnas viktiga roll.

Det händer mycket i vårt projekt. Lite ledsen blir man därför när man läser Kronofogdens pressmeddelande om att antalet obetalda räkningar som skickats till Kronofogden har ökat markant under första halvåret 2018. Och att landstingen står för en stor del av ökningen. Där har vi det åter igen- kopplingen skuldproblem och ohälsa.

En projektledare på hemväg. Många tågresor blir det …

 

 

 

 

Välkommen BUS-chefer och välkommen höst!

Vilken sommar! Vi i projektet har laddat våra batterier med solenergi, bad, upplevelser, familj och vänner.  Anar att ni också gjort det! Nu ser jag fram emot hösten, klar luft, lite mer regn (tack!) och spännande dagar på jobbet. Vi går in i vårt sista år i arbetet med regeringsuppdraget, men vi hoppas såklart på en fortsättning.

Jag är väldigt glad för det stora intresset att delta på workshopen för BUS-chefer den 26 sept. Syftet med workshopen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt belysa olika sätt att arbeta och utveckla budget- och skuldrådgivningen. Workshopen är  fullbokad men jag fick precis reda på att vi har fått byta till en lite större lokal. Så är du chef över BUS-verksamheten och känner att du missat att anmäla dig? Ta chansen att norpa någon av de sista 5 platserna!  Inbjudan hittar du här nedan.

Workshop hur kan vi utveckla budget- och skuldrådgivningen

 

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin