Kategoriarkiv: Samverkan

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Intressanta kvl-dagar i Linköping

Precis som budget- och skuldrådgivarna arrangerar även konsumentvägledarnas yrkesförening årliga dagar där ”branschen” kommer samman för att diskutera och nätverka. Årets dagar, på temat ”Från idé till verklighet”, gick av stapeln i Linköping förra veckan.

Ur ett överskuldsättningsperspektiv var det inte svårt att plocka russin ur den här kakan, inte för att det fanns få russin, utan tvärtom för att russinen var så många och kakan så stor.

Konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund avslöjade bland annat att han i egenskap av miljöpartist (inte i egenskap av minister i en socialdemokratiskt ledd regering) förespråkade lagstadgad, obligatorisk, kommunal konsumentvägledning.

Vidare berättade han att Statskontoret kommer att få i uppdrag att utreda det nationella konsumentstödet. Detta ska ses mot bakgrund av att allt fler kommuner väljer att lägga ner den lokala konsumentvägledningen, och istället hänvisar kommuninnevånarna till Konsumentverkets nationella vägledning Hallå konsument. Vill ni läsa mer om detta? Ta gärna en titt på KO/generaldirektör Cecilia Tisells ”KO har ordet”-kommentar här.

En annan intressant programpunkt var de konsumentvägledare från Falun, Rinkeby och Kalmar som berättade om sitt förebyggandearbete mot specifika målgrupper som äldre, nyanlända och gymnasieungdomar.

Speciellt Ellen Gräfnings, Falun, projekt Mina pengar visade hur gränsen mellan konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning suddas ut, och vilken nytta båda verksamheterna kan ha av varandra om man samarbetar. Konsumentvägledningen har en viktig roll som kontaktyta och kanal vidare mot den lokala bus-verksamheten, och kan samarbetet fördjupas inom ramen för lokal samverkan kan inte minst det förebyggande arbetet förbättras avsevärt.

Fullsatt. Årets kvl-dagar lockade över 200 deltagare från hela landet.

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Högtryck på BUS-dagarna i Helsingborg

 

Välbesökt. Inte mindre än 335 BUS-are, verksamhetschefer, myndighetsföreträdare och politiker samlades i Helsingborg.
Vältalig. Maria Lindstedt berättade om Överskuldsättningsprojektet.

Deltagarrekord, högintressanta föreläsare, en dedikerad minister som lovade mer och värdefull verklighetsbaserad feedback för oss projektdeltagare. Så skulle man kunna sammanfatta årets upplaga av budget- och skuldrådgivarnas yrkesdagar utifrån ett ÖS-projektperspektiv.

Antalet budget- och skuldrådgivare ökar, i år med 17 årsarbetskrafter enligt Konsumentverkets färska Läget-i-landet-rapport. Troligtvis fanns flera av de nyanställda med bland de 335 deltagarna i Helsingborg. Där kunde de bland annat informera sig om Överskuldsättningsprojektet i både Konsumentverket och Kronofogdens monter. Från scen pratade sig projektledare Maria varm för lokal samverkan som ett sätt för att fånga upp individer som riskerar att hamna i problem på grund av skulder. Hon passade även på att veckla ut och visa den väl tilltagna dialogduk som är en del i metodstödet Hur mår din ekonomi?

– Det var jättekul att se intresset för duken efteråt i montern. Många kom fram och frågade var man kunde få tag på den. Andra kom med bra tips, som att vi måste texta de animerade filmerna om de ska användas i väntrum, eftersom ljudet sällan är på där, berättar Maria.

Vad svarade du på den frågan, hur kan man få tag på duken?

– Den ligger inte ute i publikationshoppen på konsumentverket.se, men skriver man ett par rader på mail till mig (maria.lindstedt@konsumentverket.se) så lovar jag att skicka en duk postledes.

Från scen märktes i övrigt konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund, som lovordade arbetet i projektet. Han tyckte sig glatt kunna konstatera att de insatser som regeringen vidtagit för att få ner skuldsättningen och mildra konsekvenserna av densamma nu börjar få effekt, och hänvisade bland annat till Kronofogdens statistik.

En annan föreläsare vars scenframträdande uppskattades stort av deltagarna var Petter Iwarsson, socialpsykolog tillika sakkunnig på BRIS. Han poängterade det faktum att ”alla faktiskt kan göra lite”. Möter man en person som har råkat i problem på grund av skulder kan något så litet som ett bra bemötande, att någon lyssnar, spela en avgörande roll. Det gäller inte bara för barn som ringer till BRIS, utan lika väl för vuxna som tar kontakt med sin lokala budget- och skuldrådgivare för första gången.

Sammanfattningsvis kan sägas att årets BUS-dagar var precis lika trevliga och intressanta som programmet utlovat. Till er som inte var där, ta chansen nästa år, deltagaravgiften är väl investerade pengar. Här ges en möjlighet att knyta kontakter och fortbilda sig i en inspirerande miljö.

Från överskuldsättningsprojektets sida vill vi passa på att tacka för två mycket givande dagar.

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Workshop mitt i Skåne

Finsamförbundet Mitt Skåne har vi skrivit om tidigare (för er nyfikna finns första blogginlägget länkat här, och det andra blogginlägget länkat här). Efter ett initiativ från de personliga ombuden har ett arbete dragit igång med fokus på länken mellan problem med skulder och psykisk ohälsa.

Idag är vi samlade i Medborgarhuset i Eslöv, ett arkitektoniskt kulturarv som fick två av projektmedlemmarna att springa omkring att fota omgivningarna när vi kom, fantastiskt vackert. Nu är det inte därför vi i projektet och 40 andra inbjudna (socialsekreterare, god män, folkhälsostrateg, gruppledare IFO, bostadsstödskonsulent, enhetschefer, personliga ombud, budget- och skuldrådgivare, kuratorer, diakon och flera därtill) är samlade. Målet är att påbörja samverkan mot överskuldsättning och testa tips och verktyg.

Målet för dagen.

Verktyget som var i fokus under dagen var dialogduken, ett verktyg att samlas kring och diskutera hur en samverkan kan komma till stånd. Dialogduken som så mycket annat kommer att kunna beställas. Nu får vi bara se vad deltagarna från Eslöv, Hörby och Höör tycker om det.

En viktig punkt under dagen var när budget- och skuldrådgivarna och de personliga ombuden körde en dragning. De berättade bland annat om sina erfarenheter av problemet, när personer kan hänvisas till dem och olika råd som kan ges.

Grupparbeten i full gång.

I slutet av dagen kommer fokus ligga på frågan – Vilket är ert nästa steg? Grupperna är i full fart att skriva ner vilket nästa steg är och varför på post-it som vi sedan kommer att gå igenom i helgrupp. En uppföljande workshop kommer att ske i höst då det bland annat kommer att diskuteras vad som har varit svårt, vad som har varit bra och vilka fler parter som behöver involveras i samverkan.

Dagen är ännu inte slut och arbetet att få ihop en bra samverkan kring dessa frågor är långt ifrån slut. Förhoppningsvis kan detta vara en bra början och det ska bli väldigt spännande att komma tillbaka i höst och se vad som blev av denna dag.

En smygfotad bloggande projektmedlem.

Spännande möten

Förra veckan var det uppstart för våra informationsmöten. Martina från Kronofogden och jag träffade under onsdag-torsdag ett 30-tal personer för att informera och berätta om våra insatser och ta del av synpunkter och förslag. Vi hade framförallt fokus på lokal samverkan och de verktyg vi håller på att ta fram för att underlätta att fler aktörer lokalt vågar och kan ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” till personer de möter. Det handlar om:
en film (en samhällsberättelse som visar vad ekonomisk utsatthet och skuldproblem handlar om),
en dialogduk (ett enkelt verktyg för att kunna föra ett bra samtal  för hur man lokalt kan nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar)
en folder ”Hur mår din ekonomi?” (en folder att dela ut lokalt med fem tips när ekonomin inte mår så bra)

Vi mötte viktiga yrkesgrupper som Arbetsförmedlingen, Spelberoendets riksförbund, yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Lotteriinspektionen, socialsekreterare, Skolverket, Suicide zero, konsumentvägledare, Kriminalvården, Svenska spel, Kronofogdens förebyggande verksamhet och yrkesföreningen för personliga ombud.  Den 6-7 feb fortsätter vi att möta ännu fler för att avsluta ”vår kampanj” den 14 februari. Givande möten och ett bra tillfälle för oss att få input. Bland annat fick vi ta del av att ”Suicide zero” har ett material som heter ”våga fråga”. Det ska vi forska vidare i. Samverkan behövs för att vi ska kunna nå ut med stöd till personer som har, eller riskerar att få problem med skulder så att de kan få ordning på sin ekonomiska situation.

Lunchpromenad mellan informationsmöten för att rensa hjärnan. Skridskoåkare i Vasaparken

Vad är det för skillnad mellan Bos och Bus?

Idag besökte jag budget- och skuldrådgivarna i Lund, Camilla och Marie. De använder bos som förkortning (istället för bus). Trots att de bara är två jobbar de en hel del förebyggande. Framförallt med att utbilda lokala aktörer för att få till en bättre samverkan. De utbildar socialsekreterare, diakoner, kuratorer  m fl.  –Bra jobbat, säger jag.
En del i regeringsuppdraget och insatsen om lokal samverkan handlar precis om detta. Vi i projektet vill gärna ta fram ett metodstöd där det bland annat ska ingå en kursplan, material och lite tips för att kunna utbilda lokalt. Framförallt riktat till budget- och skuldrådgivare som vill testa detta på sin hemmaplan. Tack Marie och Camilla för värdefulla tips. Det är så kul att se och höra med vilket engagemang och glädje ni tar er an ert arbete. Trots att ni jobbat med frågorna i 20 år. Imponerande!

Bos i Lund. Marie Magnusson och Camilla Qvennerberg

 

Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår