Kategoriarkiv: Projektet

Socialstyrelsen, Sveriges kristna råd och Botkyrka

Många möten idag men med en gemensam nämnare. Fler måste våga ställa frågor kring individens ekonomi och kunna hantera svaret

Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att ta fram ett yrkesintroduktionspaket för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. På samverkansmötet idag deltog Kronofogden och Konsumentverket. Vår förhoppning är att vi tillsammans ska kunna öka kunskapen om ekonomi och skulder hos socialsekreterarna så att de kan ge stöd till sina klienter inom vardagsekonomi och budget.

Sedan träffade jag diakonigruppen inom Sveriges kristna råd (SKR). Ytterligare en viktig grupp som möter personer som har, eller riskerar, problem med skulder. Ofta ger de handfast hjälp men de behöver också kunskap för att våga och kunna ställa frågor.

Glada SKR:are

Sist men inte minst träffade jag Christina Sehlén Lopez som har många kloka tankar  kring att fler än BUS måste kunna ge stöd inom enklare vardagsekonomisk rådgivning. Christina är sektionschef inom arbete rehabilitering i Botkyrka. Hon efterfrågor en översiktskurs inom vardagsekonomi för de som jobbar med ekonomiskt bistånd. Det skulle kunna avlasta BUS och samtidigt ge personer i riskgrupper stöd i ett tidigt skede. Tål att tänkas vidare på och fundera över hur det skulle kunna finansieras. Genom ökade anslag av regeringen eller som en uppdragsutbildning? Tills vidare är ett tips att starta upp samverkan mellan BUS och socialsekreterare och erbjuda internutbildning inom egna kommunen. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Klockan är 18 – nu tar jag kvällen…./Maria

What´s in it for me?

Torsdagen den 7 sept fylldes med tankar och spån kring lokal samverkan. På workshopen var vi överens om att det är viktigt att den lokala samverkan utgår från lokala förutsättningar. Vi diskuterade också vilket stöd som olika yrkesgrupper behöver för att kunna ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” Frågan kan låta enkel men svaret man får måste man kunna hantera.

Vikten att visa på vinsten av lokal samverkan diskuterades. What´s in it for me? I slutändan så handlar det ofta om att spara pengar. Genom att tidigt konstatera att en person inte är mottaglig för rehabiliterande insatser när det finns ekonomisk stress i bakgrunden så kan rätt insatser sättas in. Individen kan få stöd inom budget- och skuldfrågor samtidigt med andra insatser som behövs. Pengar sparas i samhället genom minskade kostnader för vård, socialtjänst, sjukskrivningskostnader etc. Budget- och skuldrådgivarnas roll är viktig, men även vården. Vården möter människor med ohälsa. Vi vet att problem med skulder påverkar hälsan. Socialsekreterare, kyrkan, bostadsbolag med flera har också en viktig roll. Vi behöver nå personer med ekonomisk stress i ett tidigt skede – då kan vi spara pengar och lidande.

Sätt samman Socialstyrelsen, Kronofogden, Konsumentverket, Landstinget i Värmland, budget- och skuldrådgivare med forskningen och låt dem spåna -då blir det toppen. Genom samverkan kommer vi i projektet ett steg längre i vårt arbete. Nu tar vi om hand resultatet av workshopen och arbetet med att nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Ett tips! Kronofogdens motkraftssnurra är ett bra verktyg. Tänk om den låg på bibliotek och vårdcentraler tillsammans med kontaktpuppgifter till den lokala budget- och skuldrådgivaren. Kanske tillsammans med ”Koll på pengarna” – Konsumentverkets tidning med stöd och tips för en hållbar budget och en privatekonomi i balans.

Stort tack till er alla. Vilket engagemang!

Kampen mot överskuldsättning…

…vinns på lokal nivå! Det är rubriken på ett informationsblad som våra kollegor tar med till socialchefskonferensen i Östersund den 27-29 sept. Lokal samverkan och att fler ska  våga och kunna ställa frågor och ge stöd inom budget- och skuldfrågor är även ett av de förslag som vi i projektet vill jobba vidare med.

Igår hade vi telefonmöte med Finsamförbundet Mitt Skåne. De har tagit ett initiativ att involvera primärvården och psykiatrin att samverka med budget- och skuldrådgivningen. Initiativet kommer ursprungligen från de personliga ombuden. Ombuden vittnar om att deras klienter lider av stor ekonomisk stress och därför inte är mottagliga för den vård som ges. Insatsen ska snart följas upp, men redan nu har samtliga inblandade aktörer framfört att – ”Äntligen, detta behövs verkligen”.

Undrar ni vad Finsam är? Det bottnar i en lag som kom 2004 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting/region att samverka finansiellt, bilda samordningsförbund, inom välfärds- och rehabiliteringsområdet.

Samråda, samverka och besluta – veckan med viktiga möten

På onsdag har vi möte med branschen på förmiddagen och på eftermiddagen möte med projektets styrgrupp.  På torsdag är det  möte i samverkansrådet för budget- och skuldfrågor. Vilka som ingår i rådet ser du här. Deltagare i samverkansråd för budget och skuldfrågor

Vi kommer att bolla och få återkoppling på de förslag för att motverka överskuldsättning som vi i projektet vill gå vidare med. Möten som förhoppningsvis leder till att viktiga beslut tas – och klarhet i vad vi i projektet ska lägga energi på framöver. Vi vill även presentera våra förslag för branschen och ge dem en möjlighet att tycka till och tala om för oss vad de kan bidra med för att motverka överskuldsättning.

 

Vi rekommenderar BUS

Idag har projektet medverkat på ett seminarium som kollegor på Konsumentverket (Karin Nordensson, Margareta Lindberg och Helena Olofsson) arrangerat och bjudit in till. Målgruppen var chefer för BUS-verksamheter. Totalt deltog drygt 70 personer som lyssnade, ställde frågor och klurade på hur vi ska få till en effektiv och likvärdig budget- och skuldrådgivning som bidrar till att hjälpa personer som behöver få ordning på sin ekonomi. På seminariet presenterades rekommendationerna för BUS och den vägledning som hör till. Jag berättade också om vårt uppdrag med den fördjupade samverkan mot överskuldsättning.

I vårt projekt har vi uppdrag att arbeta för att nå ut med det stöd som finns, exempelvis stödet via BUS. Jag ställde frågan om hur åhörarna ställer sig till en ökad marknadsföring av BUS. Viktig fråga inte minst för att flera kommuner har långa väntetider och inte klarar rekommendationen att erbjuda besökstid inom 4 veckor. De allra flesta nickade och svarade att det är viktigt att verksamheten blir känd bland kommuninnevånarna. Så vi får helt enkelt, i samverkan med andra, hjälpas åt att sprida stödet som ges via den kommunala kostnadsfria budget- och skuldrådgivningen.

Samverkan var också ett tydligt tema under eftermiddagen. Inte minst den lokala samverkan. Känslan efter mötet var att rekommendationerna (som är framtagna i samverkan) är väldigt uppskattade och att de är ett bra verktyg för att utveckla BUS-verksamheten, jobba smartare och inte minst att kunna föra en dialog på hemmaplan om mer resurser.

Fikamingel i pausen med fr.v Annelie Johansson från Borås, Ingegerd Jamse från Växjö och Christina Sehelen-Lopes från Botkyrka

P.S Rekommendationerna och vägledningen som hör till finns att ladda ned på publikationsshopen på www.konsumentverket.se

Finansinspektionen har ordet

På torsdag denna vecka, den 11 maj, presenterar Finansinspektionen den årliga rapporten om konsumentskyddet på finansmarknaden. I samband med detta ordnas en konferens som i år kommer att ha temat överskuldsättning. Ett spännande inslag är att Roine Vestman från Stockholms universitet berättar om ett arbete de gjort under rubriken ”Attityders inverkan på skuldsättning”.

Vi på FI ser överskuldsättning som ett område som kräver fokus på finansmarknaden. Det känns viktigt att vi och andra aktörer kan göra insatser som kan förbättra situationen. Den huvudsakliga uppgiften för FI är att övervaka företagen på finansmarknaden. En annan del som också kan bidra till bättre förutsättningar för att inte hamna i överskuldsättning är vårt arbete med privatekonomisk utbildning och information.

Lars Malmström
avdelningschef på Finansinspektionen och med i styrgruppen i överskuldsättningsprojektet

Lögn, förbannad lögn och statistik!

Till vårt senaste projektmöte bjöd vi in Kronofogdens analytiker Johan Krantz för att prata statistik. Vi diskuterade vilken statistik vi i projektet behöver för att göra rätt saker. Vi konstaterade att det finns mycket statistik redan nu som är lätt att ta del av. På kronofogden.se under fliken Press finns statistik om till exempel antal skuldsatta, vräkningar, fordonsrelaterade skulder och skuldsanering.

Johan Krantz gav projektgruppen (Alexandra Bergling, Maria Lindstedt, Martina Dagobert, Niklas Eklöf) och Karin Nordenson på Konsumentverket en förhandstitt på Kronofogdens öppna data som kommer bli tillgänglig i höst.

I Kronofogdens register finns det 423 184 personer med en sammanlagd skuld på över 72 miljarder kronor. Vanliga skulder är skatter, fordonsrelaterade skulder, underhållsstöd, TV-avgift, studieskulder till CSN, böter och skadestånd. 3,39 % av befolkningen har skulder hos Kronofogden. Av dessa är 65 % män och 35 % kvinnor.

På mötet redogjorde Kronofogden för vad som händer vid en ansökan om betalningsföreläggande. Där det skiljer sig mellan skulder till företag/privatpersoner och skulder till staten. Skulder till staten går direkt till verkställighet och berörs inte av processen med betalningsföreläggande.

Johan på Kronofogden berättade att vi just nu arbetar med öppen data som ska göra statistiken än mer lättillgänglig och användbar för alla via vår webb. Karin Nordenson ser stora fördelar för kommunernas budget- och skuldrådgivare att då själva kunna ta fram en mer omfattande kommunal statistik via Kronofogdens webb och knyta ihop den med den statistik som Konsumentverket sammanställer. Detta kommer att bli verklighet under hösten.

Kronofogden kommer framöver att ta fram mer statistik kring unga vuxna för att kunna analysera varför skuldsättningen bland den gruppen minskar, medan forskningen visar på något annat. Detta måste vi självklart titta närmare på.

Tack Johan för en mycket givande dag!

Martina Dagobert
Kronofogden

Balans i förändring

Större delen av projektgruppen var med på årets BUS-dagar, de årliga utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivarna (BUS). Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare är de som anordnar dessa två dagar och de hade skapat ett schema fyllt med intressanta föreläsningar med mer än 300 personer anmälda.

Under första dagen fick vi bland annat information om vad som är på gång hos Kronofogden och vilka effekter som syns av de nya skuldsaneringslagarna. Kognitionsvetaren Elin Helander beskrev hjärnan och pengar, om vi förstår hur vår hjärna fungerar kan vi även samarbeta med den. Även Per Bolund fanns på plats och hade en presentation.

Konsumentminister Per Bolund pratar om vad som hittills
gjorts samt vad som planeras för att motverka överskuldsättning
i samhället.

Under dag två diskuterades bland annat rekommendationerna för BUS. Konsumentverket talade om det pågående arbetet och Maria presenterade projektet. En paneldebatt bestående av BUS, Kronofogden och Konsumentverket samtalade om balans i förändring. Forskare presenterade även sitt forskningsprojekt om kön och skuld, vi i projektet har förmånen att få träffa dessa forskare längre fram i vår.

Maria berättade om projektet och vad statusen är just nu.
Kronofogden, Konsumentverket och budget- och skuldrådgivare samtalar om samverkan, förändring och BUS yrkesroll

Avslutningsvis mötte vi alla Mikael Genberg som pratade om mod och passion. Han avslutade med orden:

 

Vilket är ditt hus på månen?

Genom hans vision om att sätta ett rött hus med vita knutar på månen har han fått genomföra massor av fantastiska saker. Som talesättet säger:

Sikta mot stjärnorna, och du når trädtopparna.

Jag tror att Mikael kommer att nå sin vision, längre än trädtopparna och hela vägen till månen. Vår vision är att personer som har eller riskerar att få problem med skulder får ordning på sin ekonomi.  Nu går vi snart in i genomförandefasen, där vi äntligen ska få göra verkstad. I detta arbete har BUS:arna en extremt viktig roll, utan dem når vi knappt trädtopparna. Det har därför varit givande dagar i Västerås.

”ÖS” önskar glad påsk

Efter 3 fantastiska dagar med workshops i Stockholm har vi  landat i vårt projektrum. Drygt 30 förslag fick vi in, konkreta och flera kreativa. Vad sägs om förslaget ”skuldkompis”. Tänk att få ha en kompis (volontär med särskild utbildning) som stöttar och hjälper dig under hela skuldsaneringsprocessen. Forskning visar på att resultatet vid en skuldsanering blir bättre om man får ett personligt stöd. Eller förslaget ”hjälpande handen”. Ett ställe i varje kommun med ett utvecklat samarbete mellan ideella krafter, socialtjänst, arbetsförmedling, budget- och skuldrådgivare m fl där enskilda kan komma och få hjälp och stöttning på olika sätt. Som att betala räkningar, lägga upp en budget men också handfast hjälp att följa med på besök till F-kassan, vården etc. Ett tredje exempel är ”bo kvar”. Ett lokalt nätverk mellan hyresvärdar, hyresgästförening, sociala myndigheter som förebygger och ger stöd innan det är för sent. Försenade inbetalningar eller eftersläpande hyror är en tidig signal att allt inte är okey.

Skuldregister” är ett av de strukturella förslagen. Förslaget innebär att det skapas ett nationellt komplett skuldregister där en myndighet ansvarar för att inhämta samtliga utomstående skulder hos svenska medborgare. Skulder hos banker, kreditmarknadsbolag, snabblån och inkassobolag. Kreditgivaren måste sedan göra  kreditprövning mot detta register.

ÖS” – vad är det? Jo, vårt interna smeknamn på projektet. Kärt barn har många namn. Ibland kallar vi det ”projektet”, ibland ”samverkansuppdraget” eller ”överskuldsättningsuppdraget”. ”ÖS” känns ändå rätt bra- lite symboliskt. Nu vill vi ösa på. Men först äta många ägg.

GLAD PÅSK

 

 

Ett gott råd!

I torsdags, den 23 mars, hade samverkansrådet för budget- och skuldfrågor sitt andra möte. Rådet leds av vår GD Cecilia Tisell och syftet med rådet är i första hand att stödja vårt arbete inom projektet mot överskuldsättning. Förutom att ge oss goda råd så ska rådet underlätta att insatser inom vårt arbete når fram.  Inom rådet diskuteras även aktuella budget- och skuldfrågor ur flera perspektiv. Mötet präglades av utbyte av kunskap och en tydlig insikt om att vi behöver samarbeta och samverka på olika plan för att motverka överskuldsättning. Det handlar t ex om ett starkt konsumentskydd genom ett effektivt regelverk och tillsyn, samverkan så att enskilda inte hamnar mellan stolarna och den ständiga frågan om resurser…

Vem ingår i rådet?

Utpekade myndigheter är Konsumentverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten. För att få en mer heltäckande samhällsbild är även yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, föreningen för Sveriges socialchefer, SKL, Stadsmissionen och Svenska kyrkan inbjudna och deltar i rådet.

Nästa möte i rådet är den 15 juni