Kategoriarkiv: Övrigt

NAV:et och return of investment

Den 1 november tog jag och min kollega Hans-Peter Engström en tur till Trondheim för att besöka Arman Vestad som jobbar som med överskuldsättningsfrågor på NAV i Trondheim.  NAV är Norges försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst i en myndighet. NAV står för (Ny) Arbeids- og Velferdsforvaltning.

Arman arbetar som nationell projektledare i ett projekt med syfte att alla som möter utsatta ska ha en viss kunskap om ekonomi, inte bara skicka allt till BUS. Projektet har handlat om olika insatser för att öka kunskapen hos de som möter riskgrupper men även att öka kunskapen hos innevånarna. NAV har bland annat nyligen lanserat en  webbtjänst som vänder sig till enskilda med råd och tips inom privatekonomi. Allt ifrån mattips till jämförelser mellan olika försäkringar.

Vi fick även träffa Maria Hlimi som arbetar som budget- och skuldrådgivare i Trondheim. En tjänst som skapats för att korta köerna till BUS. Maria jobbar endast förebyggande med utbildning och information.  Det visade sig vara en lyckad satsning. Nu kommer i högre grad rätt personer till BUS och väntetiden är kort.

Insats med vården
I projektet har man även jobbat med insatser mot primärvården (läkare i Röros). Läkarna ingick i ett forskningsprojekt i samarbete med SINTEF med syfte att se hur många som besökte primärvården där det fanns en koppling mellan hälsoproblem och problem med privatekonomin. Av 565 patienter var det 10% som uppgav deras hälsa påverkats negativt med anledning av privatekonomin. Av dessa ville i sin tur 7 av 10 ha hjälp av en budget- och skuldrådgivare.

Insats mot stora arbetsgivare
Vi fick även träffa Vidar Gundersen från ASKO. En stor arbetsgivare i Norge som levererar livsmedel till butiker och restauranger. I Trondheim är det 240 anställda. 180 i produktion och 70 chaufförer. Inom ASKO har 10 % av de som jobbar med transport ekonomiska problem och löneutmätning. ASKO har genomfört ekonomisk vägledning i form av 1-2 timmar privatekonomi på arbetstid. ASKO erbjuder även anställda räntefria lån på 10 000:-  för oförutsedda utgifter. Lånet ska betalas tillbaka på ett år. ASKO anser att  vinsten är medarbetare som mår och presterar bättre och dessutom blir ASKO en attraktiv arbetsgivare.

Våra reflektioner
Många likheter med vårat projekt. Kul att träffas och utbyta erfarenheter. Arman menar att man tjänar väldigt mycket på att få skuldsatta individer att få ordning på sin ekonomi-  Istället för att kosta samhället genererar man till samhället, ”Return of investment”. Och vi kan bara hålla med. En annan reflektion är att det krävs ett tydligt beslut att jobba förebyggande. Det går inte att bara säga att man bör/ska. Det måste finnas med i målen för verksamheten och förankras politiskt.

H-P, Maria och Arman

Hör av er om ni vill veta mer /Maria

 

Premiär!

Igår, den 6 nov, hade vi världspremiär för en kurs i vårt metodstöd ”Hur mår din ekonomi?”  Du som följer bloggen har säkert läst om detta tidigare. Metodstödet med dess tillhörande handledning är nu klar.  Tack till alla som bidragit och kommit med kloka förslag!

Du hittar metodstödet på kov.se och i vår publikationsshop.  Det går även bra att skriva ”hur mår din ekonomi” i sökrutan så ska du hitta rätt. På kursen delade vi  ut ett litet bokmärke med användbara formuleringar för att inleda ett samtal om privatekonomi. Frågorna bygger på ett lösningsfokus där individen får stöd att hitta vägar framåt för att förbättra sin situation. Bokmärket var väldigt uppskattat. Det är framtaget i samarbete med samordningsförbunden Västerås och Västra Mälardalen och kommer att finnas tillgängligt för beställning i vår publikationsshop i slutet av nästa vecka.

Deltagarnas förväntningar på dagen var i huvudsak att få tips, idéer och verktyg för att jobba mer förebyggande och att kunna samverka mer med andra. Det var ett härligt gäng, diskussionerna i grupperna flöt på bra och dessemellan fick de sträcka lite på sig och göra några enkla yogaövningar med Alexandra.

Syftet med dagen var att skapa inspiration och engagemang för lokal samverkan mot överskuldsättning och målet att sprida/testa metodstödet. Och vilket engagemang detta härliga gäng spred! Vi som höll i dagen fick så mycket energi av deltagarna att vi efteråt såg så här nöjda och glada ut. Tack till er som deltog och gjorde dagen så lyckad för oss. Vi är många som tycker det är viktigt att engagera fler i frågan. Eller som någon sa – ”Ingen kan göra allt själv men alla kan göra något”. Och det är det metodstödet handlar om – att få fler att prata ekonomi med enskilda.

Nöjda projektmedlemmar. Fr v. Amanda, Martina, Niklas, Maria och Alexandra

 

Vart leder kundresan överskuldsatt?

 

Kronofogden vill veta mer om de som har skulder hos Kronofogden men inte verkar kunna lösa dessa under överskådlig tid och som inte ansökt om skuldsanering, cirka 60 000 gäldenärer. Kunskapen behövs för att kunna veta hur vi ska få fler att ansöka om skuldsanering.

Genom 19 djupintervjuer har vi fått mer kunskap om de här personernas upplevelse av Kronofogden och sin situation, kontakter med budget- och skuldrådgivningen och varför de inte ansöker om skuldsanering.

Det vi ser är att det finns en stor grupp som borde förflyttas från verkställighet till skuldsanering. Den skuldsatte agerar rationellt utifrån sin situation, det vill säga många av de som intervjuats inrättar sitt liv efter att vara överskuldsatt. Kraften går till att klara vardagen, inte att fundera på sina skulder. Processen hos Kronofogden uppmuntrar inte heller gäldenären att vara aktiv, speciellt då det saknas tillgångar. Detta bidrar till att skulderna ökar. Kronofogden behöver bli bättre på att i ett tidigare skede diskutera situationen med gäldenären när vi ser att skulderna inte kommer att kunna återbetalas inom överskådlig tid och till exempel en löneutmätning inte ens täcker räntorna.

Resan leder oss nu till att vi ska arbeta vidare med insikterna vi fått. Arbetet kommer att bedrivas i tre spår. Ett spår avser ett förändrat arbetssätt och utbildning inom Kronofogden, det andra spåret handlar om bättre information på vår webbplats och det tredje spåret handlar om att förbättra gränssnittet mellan Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen utifrån denna grupps behov.

Hur gick det för Peter på Socialchefsdagarna?

 

Förra veckan var projektgruppen på Socialchefsdagarna i Jönköping. Det var första tillfället att dela ut den nu färdiga broschyren ”Hur ska det gå för Peter?” Som ni kanske kommer ihåg är Peter en av de personer som man får följa i filmen Hur mår din ekonomi? och som bygger på verkliga berättelser. Broschyren ger en bild av överskuldsättningens orsaker och konsekvenser samt de kostnader och effekter det ger på individ- och samhällsnivå utifrån Peters situation. Syftet är att visa på värdet av lokal samverkan kring överskuldsättning.

Förutom vår monter där vi diskuterade lokal samverkan och överskuldsättningens konsekvenser med socialchefer, politiker och utställare, hade vi också ett seminarium. Denna gång med Maria Lindstedt från Konsumentverket och Jonas Skärström från Finansinspektionen. Jonas berättade om regeländringarna i konsumentkreditlagen med bland annat kostnadstak och räntetak samt vad som framkom i deras senaste konsumentrapport gällande översikt över medborgarnas krediter. Maria berättade om metodstödet för lokal samverkan och att fler yrkesgrupper måste ställa frågan Hur mår din ekonomi?

Vi avslutade dagarna med musikern Joel Alme och hans berättelse om det sociala arvet varvat med hans fina texter och ljuva stämma.

Hur gick det då för Peter? Jo, broschyren delades ut och skapade många samtal om överskuldsättning och vinsten av lokal samverkan. Men i broschyren står det också att Peter fick hjälp av budget- och skuldrådgivningen och beviljades skuldsanering. Slutet gott, allting gott, får vi hoppas…

Här kan du ladda ner och beställa Hur ska det gå för Peter?

 

BUS-chefer rekommenderade lokal samverkan

Pluppat och klart. Tre förslag fick klart flest pluppar av BUS-cheferna på plats.

Hur utvecklar man den lokala budget- och skuldverksamheten på bästa sätt, och hur kan lokal samverkan inkorporeras i verksamheten? Det var två frågor som ett femtiotal BUS-chefer samlades i Stockholm för att grupparbeta kring under torsdagen den 26 september.

För arrangemanget stod samverkansprojektet mot överskuldsättning, och medbjudna för att informera om uppföljningen av Konsumentverkets rekommendationer för den lokal budget- och skuldverksamheten var även personer ur projektets referensgrupp.

Efter att BUS-cheferna tagit plats i sina respektive arbetsgrupper fick de resonera kring följande:

  1. Vad anser du vara relevanta mål för verksamheten? Hur ska dessa mål mätas?
  2. Vad kan vi göra för att göra BUS-verksamheten mer känd bland kommuninnevånarna?
  3. Hur kan vi öka tillgängligheten?

Sorlet spred sig i rummet i takt med att allt fler kloka idéer och tankar kom till ytan.

Dagen avslutades med att de nio grupperna fick presentera sina tre förslag vardera på åtgärder för att ”nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder så att de ska få hjälp att få ordning på sin ekonomi”. Därefter fick varje person tre stycken röda prickar att sätta upp på de förslag som de ansåg viktigast. Många pluppar blev det – men de flesta hade lätt att välja. De tre vinnande åtgärdsförslagen var dessa:

  • En tjänst av typen ”Mina sidor” där den enskilde själv kan fylla i sina uppgifter om inkomster och skulder som kan kopplas till statistikverktyget BOSS (skulle underlätta för BUS) och ge en bra överblick för den enskilde.
  • Lokal samverkan i ett förebyggande perspektiv. För att nå ut till riskgrupper i ett tidigare skede.
  • Jobba mer aktivt mot politiken och visa på vikten av resurser till BUS och att fler aktörer inom kommunen måste prata ekonomi och skuldproblem med enskilda.

När dagen led mot sitt slut verkade alla vara överens om värdet av att få tillfälle att träffas på detta sätt och diskutera viktiga frågor tillsammans. På vägen ut passade man även på att förse sig av de olika material som ingår i Hur mår din ekonomi?´s metodstöd för lokal samverkan. Ni som inte var med på plats kan numera även ladda ner eller beställa materialen från publikationsshoppen på konsumentverket.se

Välkommen BUS-chefer och välkommen höst!

Vilken sommar! Vi i projektet har laddat våra batterier med solenergi, bad, upplevelser, familj och vänner.  Anar att ni också gjort det! Nu ser jag fram emot hösten, klar luft, lite mer regn (tack!) och spännande dagar på jobbet. Vi går in i vårt sista år i arbetet med regeringsuppdraget, men vi hoppas såklart på en fortsättning.

Jag är väldigt glad för det stora intresset att delta på workshopen för BUS-chefer den 26 sept. Syftet med workshopen är att utbyta kunskap och erfarenheter samt belysa olika sätt att arbeta och utveckla budget- och skuldrådgivningen. Workshopen är  fullbokad men jag fick precis reda på att vi har fått byta till en lite större lokal. Så är du chef över BUS-verksamheten och känner att du missat att anmäla dig? Ta chansen att norpa någon av de sista 5 platserna!  Inbjudan hittar du här nedan.

Workshop hur kan vi utveckla budget- och skuldrådgivningen

 

Att få barn, en livsförändring som ger ett ökat behov av ekonomisk kunskap

Många är vi som mitt i glädjen insett att det finns mycket att hålla koll på när man ska bli förälder. En del är familjeekonomin. Att bilda familj kostar pengar och ekonomin behöver planeras för att undvika dyra onödiga misstag.

I höst startar ett nytt projekt som syftar till att öka kunskaperna inom området privatekonomi för gravida. Ett utbildningsmaterial kommer att produceras i samverkan med myndigheter och organisationer och tanken är att det ska delas ut till förstagångsföräldrar via mödravården. En digital version kommer att finnas tillgänglig för alla.

Materialet tas fram av Finansinspektionen inom uppdraget att arbeta med finansiell folkbildning och drivs i samverkan med Konsumentverket, Kronofogden och Landstinget i Värmland inom överskuldsättningsprojektet.

Förutom ett utbildningsmaterial hoppas vi att projektet kommer att kunna erbjuda föreläsningar lokalt i samband med föräldrautbildningar, säger Therese Wieselqvist Ekman, senior projektledare på Finansinspektionen.

Therese Wieselqvist Ekman med pärmen ” the parent´s guide to money” som producerades av The Financial Service Authority i Storbritannien för 11 år sedan.

I ett första steg produceras ett målgruppsanpassat tryckt material som lanseras i vår.

Sedan 2007 när Storbritannien presenterade sitt material till föräldrar har idén funnits att göra något liknande. Det är otroligt roligt att vi nu kan börja arbeta med en liknande insats i Sverige, avslutar Therese.

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här