Kategoriarkiv: Övrigt

Att få barn, en livsförändring som ger ett ökat behov av ekonomisk kunskap

Många är vi som mitt i glädjen insett att det finns mycket att hålla koll på när man ska bli förälder. En del är familjeekonomin. Att bilda familj kostar pengar och ekonomin behöver planeras för att undvika dyra onödiga misstag.

I höst startar ett nytt projekt som syftar till att öka kunskaperna inom området privatekonomi för gravida. Ett utbildningsmaterial kommer att produceras i samverkan med myndigheter och organisationer och tanken är att det ska delas ut till förstagångsföräldrar via mödravården. En digital version kommer att finnas tillgänglig för alla.

Materialet tas fram av Finansinspektionen inom uppdraget att arbeta med finansiell folkbildning och drivs i samverkan med Konsumentverket, Kronofogden och Landstinget i Värmland inom överskuldsättningsprojektet.

Förutom ett utbildningsmaterial hoppas vi att projektet kommer att kunna erbjuda föreläsningar lokalt i samband med föräldrautbildningar, säger Therese Wieselqvist Ekman, senior projektledare på Finansinspektionen.

Therese Wieselqvist Ekman med pärmen ” the parent´s guide to money” som producerades av The Financial Service Authority i Storbritannien för 11 år sedan.

I ett första steg produceras ett målgruppsanpassat tryckt material som lanseras i vår.

Sedan 2007 när Storbritannien presenterade sitt material till föräldrar har idén funnits att göra något liknande. Det är otroligt roligt att vi nu kan börja arbeta med en liknande insats i Sverige, avslutar Therese.

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här

 

 

 

Sluta se skuldsatta som hopplösa idioter!

I DN idag skriver ledarskribenten Evelyn Schreiber  om sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa. Samt om vikten av att fler ställer frågan ”Hur mår du?” till personer som tappat kontrollen över sin ekonomi och vinsten av ett mer öppet och mindre skuldbeläggande samtal om pengar. Läs ledaren här!

En bra påskpresent till alla oss som jobbar med frågan!

Glas påsk önskar Alexandra, Martina, Niklas och Maria!

 

Älska sitt jobb!

I fredags träffade jag BUS i Uppsala. Eller snarare Konsument Uppsala. Budget- och skuldrådgivningen jobbar tätt med Konsumentvägledningen och ger stöd till varandras verksamhet.

Vilket härligt gäng. De älskar sitt jobb, tack vare all uppskattning de får av sina klienter och den nytta de gör. Här jobbar BUS inte bara med skuldsaneringar utan även ganska mycket förebyggande. En framgångsfaktor för samverkan med socialtjänsten är att det avtal som finns och som formalisar att samverkan ska ske. Innan avtalet var det svårt att få till stånd en vettig samverkan. BUS i Uppsala är ett gott exempel. De ger även vidareutbilning till andra aktörer som möter riskgrupper där det kan finnas skuldproblem. De bjöd på sina tankar, tips och erfarenheter. De kan också konsten på att bjuda på gott fika och lite bus….

Fr v Agneta Wiman-Marklund, Carina Mattson, Erika Viklund, Helena Torstensson, Elin Håkansson. Liggandes Maria Lindstedt

 

 

Rikskronofogden har ordet

Samverkan är viktigt för Kronofogden, tillsammans kan vi göra mer med mindre. För att nå vår vision att alla betalar och ingen blir överskuldsatt behöver vi hjälpas åt. Därför är det så roligt att se att det är så många som hjälper, stöttar och informerar människor kring ekonomi. Min förhoppning är att det kan bli ännu fler aktörer som gör det genom de insatser som kommer att ske i detta uppdrag.

Kronofogden möter varje dag människor i svåra ekonomiska situationer. Många gånger finns det barn i familjen. Vi uppskattar att det finns 200 000 barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden. När föräldrar får ekonomiska problem påverkas barnen och kan känna sig oroliga. Vi har i samverkan med Bris tagit fram filmer som visar vardagssituationer där barn oroar sig för pengar, ”Du kan berätta – om pengar och oro.” I filmerna uppmuntras barn att kontakta Bris. Hos Bris finns erfarna kuratorer som kan svara på barnens frågor. Det kan kännas lättare om man pratar med någon.

Att samverka med Bris var inte helt självklart inledningsvis men nu ser både vi och Bris stora fördelar och har för avsikt att fortsätta denna samverkan. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mer!

Länk till filmerna:  https://www.kronofogden.se/beratta.html

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg

Socialstyrelsen, Sveriges kristna råd och Botkyrka

Många möten idag men med en gemensam nämnare. Fler måste våga ställa frågor kring individens ekonomi och kunna hantera svaret

Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att ta fram ett yrkesintroduktionspaket för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. På samverkansmötet idag deltog Kronofogden och Konsumentverket. Vår förhoppning är att vi tillsammans ska kunna öka kunskapen om ekonomi och skulder hos socialsekreterarna så att de kan ge stöd till sina klienter inom vardagsekonomi och budget.

Sedan träffade jag diakonigruppen inom Sveriges kristna råd (SKR). Ytterligare en viktig grupp som möter personer som har, eller riskerar, problem med skulder. Ofta ger de handfast hjälp men de behöver också kunskap för att våga och kunna ställa frågor.

Glada SKR:are

Sist men inte minst träffade jag Christina Sehlén Lopez som har många kloka tankar  kring att fler än BUS måste kunna ge stöd inom enklare vardagsekonomisk rådgivning. Christina är sektionschef inom arbete rehabilitering i Botkyrka. Hon efterfrågor en översiktskurs inom vardagsekonomi för de som jobbar med ekonomiskt bistånd. Det skulle kunna avlasta BUS och samtidigt ge personer i riskgrupper stöd i ett tidigt skede. Tål att tänkas vidare på och fundera över hur det skulle kunna finansieras. Genom ökade anslag av regeringen eller som en uppdragsutbildning? Tills vidare är ett tips att starta upp samverkan mellan BUS och socialsekreterare och erbjuda internutbildning inom egna kommunen. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Klockan är 18 – nu tar jag kvällen…./Maria

Kampen mot överskuldsättning…

…vinns på lokal nivå! Det är rubriken på ett informationsblad som våra kollegor tar med till socialchefskonferensen i Östersund den 27-29 sept. Lokal samverkan och att fler ska  våga och kunna ställa frågor och ge stöd inom budget- och skuldfrågor är även ett av de förslag som vi i projektet vill jobba vidare med.

Igår hade vi telefonmöte med Finsamförbundet Mitt Skåne. De har tagit ett initiativ att involvera primärvården och psykiatrin att samverka med budget- och skuldrådgivningen. Initiativet kommer ursprungligen från de personliga ombuden. Ombuden vittnar om att deras klienter lider av stor ekonomisk stress och därför inte är mottagliga för den vård som ges. Insatsen ska snart följas upp, men redan nu har samtliga inblandade aktörer framfört att – ”Äntligen, detta behövs verkligen”.

Undrar ni vad Finsam är? Det bottnar i en lag som kom 2004 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting/region att samverka finansiellt, bilda samordningsförbund, inom välfärds- och rehabiliteringsområdet.

Sommrig timeout inför intensiv höst

Som så många andra tar nu även vi i överskuldsättningsprojektet en paus i arbetet. Istället för resor landet runt, möten i mängd, grubblande, skissande och planerande väntar nu solvarma stränder, långa kvällar vid grillen och mer tid för nära och kära.

I mitten av augusti är sötebrödsdagarna till ända, och då tar vi nya tag. Med oss in i höstens arbete har vi nu ett antal skarpa aktiviteter som vi har beslutat att vi vill gå vidare med.

Som många av er säkert kommer ihåg fick vi in ett 40-tal aktivitetsförslag under de tre workshopdagar som anordnades i Stockholm under våren. Till detta kom en rad aktivitetsförslag som vi själva mejslat fram och ytterligare några bidrag som publicerats i regeringsrapporter, utredningar och våra myndigheters egna utvärderingar. Sammantaget handlade det om ett 60-tal förslag som nu har reducerats ner till åtta stycken som ligger för beslut hos projektets styrgrupp.

Innan beslut är taget ska man väl inte säga för mycket, men gläntar man på locket finner man bland annat en del lokal samverkan, skuldrådgivning via telefon, utbildningssatsning på universitetsnivå samt vräkningsförebyggande insatser.

Vi säger inte mer i nuläget, men lovar att återkomma här på bloggen så snart alla formella beslut är fattade. Till dess vill vi önska alla en varm och trevlig sommar.