Kategoriarkiv: Aktiviteter

What´s in it for me?

Torsdagen den 7 sept fylldes med tankar och spån kring lokal samverkan. På workshopen var vi överens om att det är viktigt att den lokala samverkan utgår från lokala förutsättningar. Vi diskuterade också vilket stöd som olika yrkesgrupper behöver för att kunna ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” Frågan kan låta enkel men svaret man får måste man kunna hantera.

Vikten att visa på vinsten av lokal samverkan diskuterades. What´s in it for me? I slutändan så handlar det ofta om att spara pengar. Genom att tidigt konstatera att en person inte är mottaglig för rehabiliterande insatser när det finns ekonomisk stress i bakgrunden så kan rätt insatser sättas in. Individen kan få stöd inom budget- och skuldfrågor samtidigt med andra insatser som behövs. Pengar sparas i samhället genom minskade kostnader för vård, socialtjänst, sjukskrivningskostnader etc. Budget- och skuldrådgivarnas roll är viktig, men även vården. Vården möter människor med ohälsa. Vi vet att problem med skulder påverkar hälsan. Socialsekreterare, kyrkan, bostadsbolag med flera har också en viktig roll. Vi behöver nå personer med ekonomisk stress i ett tidigt skede – då kan vi spara pengar och lidande.

Sätt samman Socialstyrelsen, Kronofogden, Konsumentverket, Landstinget i Värmland, budget- och skuldrådgivare med forskningen och låt dem spåna -då blir det toppen. Genom samverkan kommer vi i projektet ett steg längre i vårt arbete. Nu tar vi om hand resultatet av workshopen och arbetet med att nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Ett tips! Kronofogdens motkraftssnurra är ett bra verktyg. Tänk om den låg på bibliotek och vårdcentraler tillsammans med kontaktpuppgifter till den lokala budget- och skuldrådgivaren. Kanske tillsammans med ”Koll på pengarna” – Konsumentverkets tidning med stöd och tips för en hållbar budget och en privatekonomi i balans.

Stort tack till er alla. Vilket engagemang!

”ÖS” önskar glad påsk

Efter 3 fantastiska dagar med workshops i Stockholm har vi  landat i vårt projektrum. Drygt 30 förslag fick vi in, konkreta och flera kreativa. Vad sägs om förslaget ”skuldkompis”. Tänk att få ha en kompis (volontär med särskild utbildning) som stöttar och hjälper dig under hela skuldsaneringsprocessen. Forskning visar på att resultatet vid en skuldsanering blir bättre om man får ett personligt stöd. Eller förslaget ”hjälpande handen”. Ett ställe i varje kommun med ett utvecklat samarbete mellan ideella krafter, socialtjänst, arbetsförmedling, budget- och skuldrådgivare m fl där enskilda kan komma och få hjälp och stöttning på olika sätt. Som att betala räkningar, lägga upp en budget men också handfast hjälp att följa med på besök till F-kassan, vården etc. Ett tredje exempel är ”bo kvar”. Ett lokalt nätverk mellan hyresvärdar, hyresgästförening, sociala myndigheter som förebygger och ger stöd innan det är för sent. Försenade inbetalningar eller eftersläpande hyror är en tidig signal att allt inte är okey.

Skuldregister” är ett av de strukturella förslagen. Förslaget innebär att det skapas ett nationellt komplett skuldregister där en myndighet ansvarar för att inhämta samtliga utomstående skulder hos svenska medborgare. Skulder hos banker, kreditmarknadsbolag, snabblån och inkassobolag. Kreditgivaren måste sedan göra  kreditprövning mot detta register.

ÖS” – vad är det? Jo, vårt interna smeknamn på projektet. Kärt barn har många namn. Ibland kallar vi det ”projektet”, ibland ”samverkansuppdraget” eller ”överskuldsättningsuppdraget”. ”ÖS” känns ändå rätt bra- lite symboliskt. Nu vill vi ösa på. Men först äta många ägg.

GLAD PÅSK

 

 

Nu är vi fulltankade…

Så här glada är vi över dessa dagar.

Idag har vi haft vår tredje och sista workshopdag. Dagens deltagare har varit från Stadsmissionen, Konsumentverket, Konsumentvägledarnas förening, Brottsoffermyndigheten, KRIS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivningen, Kronofogden, Mind, Barnombudsmannen, Hyresgästföreningen, Yrkesföreningen för personliga ombud och Folkhälsomyndigheten.

Vi har fått förslag på aktiviteter som att blivande socionomer i sin utbildning ska få kunskaper i privatekonomi. På sätt ska det bli naturligt att prata ekonomi med de individer de möter i sitt framtida yrkesliv. Likadant gäller inom Frivården/Kriminalvården där det också är viktigt att man pratar om ekonomin men också att man följer upp hur det går över tid.

Andra förslag var att det är viktigt att få med den ekonomiska aspekten till exempel när KRIS är ute i skolorna och pratar med ungdomar, att privatekonomi ska bli ett eget ämne från förskoleklass till gymnasiet och att lokala nätverk ska skapas där de olika aktörerna samlas kring individens behov t ex vis psykisk ohälsa istället för att individen ska behöva vända sig själv till olika aktörer.

Sammanfattningsvis är det viktigt att våga ställa frågan ”Hur är det med ekonomin?”. Det kan krävas både mod och kunskap för att våga ställa den frågan.

Nu packar vi väskan och tar med oss alla era förslag och idéer hem. Tack för givande diskussioner och inspiration. Hoppas alla ni som har deltagit känner att ni fått med er både inspiration och tankar hur ni kan arbeta vidare med dessa frågor i er organisation. Nu blir nästa steg för oss att fundera på vad vi ska jobba vidare med tillsammans med er. Att samverkan kommer att bli en framgångsfaktor är det inget tvivel om. Vi återkommer i frågan…

TACK!!!

Martina Dagobert

Kronofogden

 

Rapport från andra workshopdagen

Ni uppmärksammade läsare som läste blogginlägget från igår vet att vi under dagarna fokuserar på livshändelser och riskgrupper. Här är Anders och Anette i full gång med att försöka prioritera bland grupperna.

Om jag skulle tänka på ett enda ord som kännetecknar dessa dagar är det engagemang. Engagemanget lyste igenom från allra första stund där inspel och frågor dök upp på löpande band. Det märktes direkt att det är ett ämne som berör och att det finns mycket erfarenheter att hämta från alla deltagare.

Idag var det ett nytt gäng som fyllde Norrmalm (vår konferenssal under dessa dagar) med sin klokhet och kunskap. Vi fick idag stifta bekantskap med representanter från Svenska kyrkan, PRO, Socialstyrelsen, Radiotjänst, Kriminalvården, Lotteriinspektionen, Etiska rådet för betalteletjänster, LO, Kronofogden, Konsumentverket, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Konsumentvägledarnas förening, Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening och Försäkringskassan.

Det är ingen enkel uppgift som vi ger deltagarna när vi efterfrågar konkreta aktiviteter för att motverka överskuldsättning. Men det är också här jag tycker engagemanget lyser igenom som allra starkast. Redovisningarna är smått omöjliga att hålla under tio minuter, vilket vi har satt som gräns, och frågorna från åhörarna haglar. Och då har jag ännu inte nämnt de specifika aktivitetsförslagen, som både är idérika och väl underbyggda.

Vilka är då några av dagens förslag på aktiviteter?

Sett till de skulder som hamnar hos Kronofogden för unga vuxna är trafikförsäkringsavgiften en vanlig sådan. En grupp tog därför bland annat fram ett förslag på ett samarbete mellan Konsumentverket, konsumentvägledningen och trafikskolorna där ett informationsmaterial skulle skapas och lämnas ut om hur viktigt det är att betala trafikförsäkringen.

En annan grupp hade fokus på skilsmässa och ensamstående föräldrar. Ett förslag, bland många, var att en skilsmässa skulle trigga igång en familjerättslig och ekonomisk rådgivning. De diskuterade även informationsspridning och att det borde ske redan vid barnavårdscentralen samt använda sig av sociala medier i en större utsträckning.

Pensionärer var en riskgrupp som kom fram under dagens workshop. Ett av förslagen var ett pensionärstest där man praktiskt får testa att leva som pensionär, utifrån de förutsättningar man har idag. På det viset skulle man kunna få en uppfattning om vilka förändringar man kan göra för att förbättra sin situation som pensionär.

En grupp som bland annat hade fokus på arbetslösa förde fram ett förslag som härstammar från Holland: ”Debt buddy”. Förslaget bygger på att volontärer utbildas i att ge psykologiskt och ekonomiskt stöd för att sedan matchas ihop med en skuldsatt. Denna ska då, utöver budget- och skuldrådgivaren, finnas där som ett stöd under en längre period, exempelvis under en skuldsanering.

Den sista gruppen som redovisade hade valt att fokusera på oansvarig kreditgivning. Gruppen tog fram ett antal förslag på förbättringar bland annat en ändrad bevisbörda. Helt enkelt att borgenären måste kunna bevisa att gäldenären har en skyldighet att betala för att kunna driva in sin skuld.

Avslutningsvis…

Tack alla för att ni gjorde denna dag minst lika lyckad som gårdagen. Det är en ynnest för mig att få vara med alla dagar och få ta del av alla era förslag, erfarenheter och kunskap.

Grupparbetena pågår för fullt. Den främre gruppen har fokus på unga vuxna medan den bakre fokuserar på skilsmässa samt ensamstående föräldrar.

Rapport från första workshopdagen

Kreativt värre. Efter avslutad workshop kunde de samlade samverkansaktörerna pusta ut och glädjas över ett riktigt bra dagsverke.

Slopade avbetalningar, lokal samverkan och ekonomiutbildade barnmorskor, det var några av de aktivitetsidéer som föddes under den första av tre workshop-dagar i Stockholm.

Så var det då äntligen dags. Vid niosnåret i morse slogs dörrarna upp för den första av tre workshops på temat konkreta aktiviteter för att motverka överskuldsättning. På plats för att dela med sig av sina tankar fanns representanter från bland annat Konsumentvägledarnas förening, Hela människan, Eksam, SABO, Arbetsförmedlingen, Budget- och skuldrådgivarnas yrkesförening, Bank- och finansbyrån, SKL, Telekområdgivarna, Spelberoendes riksförbund, Riksförbundet för social och mental hälsa, Kronofogden samt Verdandi.

Efter en inledande dragning av resultaten från de cirka trettio kartläggningar som samverkansaktörerna skickat in kunde Martina Dagobert, Kronofogden, och Alexandra Bergling, Konsumentverket, konstatera att huvuddelen av verksamheten är koncentrerad till förebyggande verksamhet.

Därefter var det dags för de samverkande aktörerna på plats att tycka till om vilka målgrupper och livssituationer man ansåg vara i störst behov att arbeta mot. Valet föll på missbrukare, unga, livskriser (exempelvis dödsfall och skilsmässa), psykiskt utsatta, sjukskrivna och arbetslösa.

Bland de aktivitetsförslag som framkom märktes ”Hjälpande handen”, en form av lokal samverkan av Eksam-modell där verksamheten skulle präglas av budget- och skuldrådgivning med inslag av personliga ombud.

En annan aktivitet rörde utbildning av barnmorskor i grundläggande privatekonomi. Tanken var här att myndigheter som Konsumentverket och Kronofogden skulle stå för utbildningen som genom barnmorskorna skulle komma nyblivna föräldrar till gagn i samband med BVC-besök.

I samma anda förslog en annan grupp att man inom primärvården bör ta hänsyn till en persons ekonomiska situation då denne söker vård. Detta förutsätter att man inom primärvården har tillräckliga kunskaper för att kunna hantera svaret om sjukdomsbilden visar sig vara ekonomirelaterad.

På temat mobiltelefoni föreslogs restriktioner när det gäller ungas tecknande av sitt första mobiltelefonabonnemang. Kan man inte visa sig kapabel att betala ska man heller inte få teckna. Förslaget kom sig av att mobilskulderna nu ökar igen efter ett par år av minskning.

Samma grupp föreslog även slopade möjligheter till avbetalning vid köp av produkter eller tjänster till ett värde av högst 1 000 kronor.

Detta var bara ett axplock av de förslag som kom fram under den första workshop-dagen. Nu ser vi fram mot dag två och tre. Klart redan nu är att vi inom projektet kommer att få en hel del matnyttigt med oss hem.

Ett stort tack till alla er som var med och bidrog till att dag ett blev jättelyckad.

Workshopen närmar sig

April och workshopen närmar sig med stormsteg och det är nu mindre än en vecka kvar tills första dagen går av stapeln. Inbjudningar har skickats ut, anmälningar har kommit in, dagordningen har satts och nu är det endast finlir kvar tills vi sätter oss på tåget och far mot Stockholm.

För oss är dessa dagar väldigt viktiga. Genom kartläggningsfasen har vi fått en bild av vad ni alla redan gör och nu vill vi istället få era kloka tankar på vad som bör göras i framtiden. Vi ser med andra ord verkligen framemot nästa vecka och att få träffa er alla.

Kanske är ni intresserade av vilka som kommer, det hade i vilket fall jag varit. Om så är fallet, läs här:Deltagarlista

Lära oss att lyssna

Inom ramen för Hallå konsument har ett nytt projekt skapats med sex vägledare där målet framförallt är att öka hänvisningarna till budget- och skuldrådgivare. Dessa vägledare har fått vidareutbildning av experter på Konsumentverket om krediter, inkasso, skuldsanering och budget- och skuldrådgivares roll. Vägledarna ska inte att ge ekonomisk vägledning utan uppmärksamma om det kan gömma sig bakomliggande skuldproblematik i konsumentens fråga.

Det är annars lätt att i vägledningen endast fokusera på konsumentens fråga, besvara den och sedan ta nästa samtal. Vi tror att vi kan bli bättre på att lyssna efter vissa varningsklockor som frågor om bland annat inkasso, problem med spelbolag och problem med Trafikförsäkringsföreningen. Beroende på samtalet kan vi då våga fråga hen om det har hänt tidigare för att antingen i allmänna ordalag berätta om budget- och skuldrådgivningen eller peppa konsumenten att ta en kontakt.

Dessa sex vägledare, mig inklusive, är nu i full gång. Den allmänna uppfattningen bland oss vägledare är att vi vågar ställa fler frågor och hänvisar därför i en större utsträckning till budget- och skuldrådgivningen. Vi försöker poängtera att de inte bara arbetar med skulder utan även kan vara behjälpliga i att lägga upp en budget. Vi tror och hoppas att några fler konsumenter får hjälp i ett tidigare skede.

Bosse, en av de sex vägledarna som ska lyssna extra noga

Klurigt när workshops förbereds

4-6 april anordnar projektet workshops i Stockholm där samverkanspartners får möjlighet att diskutera utmaningar och tänkbara lösningar  på överskuldsättningsproblematiken i grupp. I projektrummet på Konsumentverket i Karlstad pågår arbetet med att försöka forma dessa grupper som bäst, och det är ingen enkel uppgift.

–  Nej, inte precis. Det finns så många spännande konstellationer att man skulle vilja behålla alla medverkande i lokalerna under en vecka och prova nya grupperingar varje dag, konstaterar Niklas Eklöf.

I veckan som kommer går inbjudningarna ut, och den tänkta grupptillhörigheten blir avgörande för om inbjudan gäller den 4:e, 5:e eller 6:e april. Vissa samverkanspartners kommer dock att bjudas in till samtliga dagar. Detta gäller exempelvis Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, vars representanter anses vara centrala oavsett vilken del av området som avhandlas.