Kategoriarkiv: Nå fler

Ingvor på besök

Idag har konsumentupplysningen (Hallå konsument och Konsument Europa) finbesök av Ingvor Fahlén, budget- och skuldrådgivare i Karlstad. Hon kommer att utbilda vägledarna i bland annat:

  • Vad gör BUS och vilka frågor vägledarna kan hänvisa
  • Vad som händer när en person kontaktar BUS. Exempelvis en kommun som har flera månaders väntetid, kommer personen kunna få någon hjälp direkt eller får den helt enkelt vänta?
  • Vilka signaler på trasslig ekonomi det finns som vägledarna kan uppmärksamma
  • Tips på hur frågan om ekonomi kan tas upp.

Detta i syfte att hjälpa vägledarna att bli bättre på att hänvisa personer till BUS. Att vägledarna ska våga och veta när frågor om ekonomin kan ställas för vidare hänvisning.

En inspirerande verksamhet!

I dagarna kommer detta A4 tillsammans med ett gäng visitkort att skickas ut till alla polisstationer i Norge

I veckan fick jag möjlighet att resa upp till Mo i Rana, Norge för att besöka den nationella økonomirådstelefonen i NAV, även känt som 800 Gjeld. Anledningen var att få inspiration och lära sig av deras verksamhet för att kunna skissa på ett liknande koncept för Sverige.

Först – vad är det för koncept jag pratar om?
Inom regeringsuppdraget är en av insatserna att lägga fram ett förslag på en nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor. Syftet med tjänsten är att nå fler (därav namnet för delprojektet) genom att sänka tröskeln för medborgare att ta kontakt. Ledord för tjänsten är att den ska vara tillgänglig och den ska vara anonym. Tanken är att tjänsten ska vara ett komplement till den lagstadgade budget- och skuldrådgivningen. Än så länge har vi inte kommit fram till något konkret förslag utan vi har i nuläget främst samlat på oss underlag, tagit del av goda exempel och undersökt vad som redan kan göras inom ramen för Hallå konsument (som ni kan läsa mer om här).

Och nu tillbaka till økonomirådstelefonen
Det är svårt att formulera i några korta rader allt det jag fick se och lära mig. Jag ska försöka sammanfatta mitt besök (men förstår redan nu att det kommer att bli långt).

Syftet med tjänsten
Tjänsten økonomirådstelefonen ska vara lättillgänglig (vid start hade de som mål att 75 % av samtalens skulle besvaras inom 30 sek), ge hjälp till självhjälp och sänka tröskeln för personer att ta kontakt med sina problem. Precis de tankar och förhoppningar som vi har genom Nå fler.

Den nära kontakten med de lokala gjeldsrådgivarna (Norges svar på BUS)
Jag fick möjligheten att sitta med och medlyssna på samtalen och chattarna som kom in och i varenda samtal eller chatt nämndes gjeldsrådgivarna i kommunen. I flera samtal ville personen som ringde in bara få kontakt med kommunen, då kändes tjänsten nästan som en växel för gjeldsrådgivarna. Rådgivaren på økonomirådstelefonen kunde i sina system söka på kommunen och se de gjeldsrådgivare som jobbade där och även se om gjeldsrådgivaren var ledig eller upptagen. Om gjeldsrådgivaren var ledig försökte rådgivaren i första hand koppla samtalen direkt annars skickades ett meddelande till gjeldsrådgivaren att den skulle kontakta personen inom två dagar.

I andra fall så ringde personen in med ett problem och då gav rådgivarna stöd via telefon med fokus på hjälp till självhjälp. Även dessa samtal hänvisades till kommunen genom att gjeldsrådgivaren fick två dagar på sig att ringa till personen.

Typen av frågor
Flertalet frågor hänvisades direkt till kommunen men i några frågor gavs mer vägledning och det är speciellt de jag kommer ihåg. Ett samtal var med en person som var väldigt stressad och forcerad i början av samtalet för att mot slutet prata mycket lugnare. Hon hade inom 15 minuter gått från att inte veta vad hon skulle göra till att veta att en gjeldsrådgivare skulle ringa upp henne inom två dagar och hon kunde förbereda sig genom att ta fram skulder och inkomster. Jag som mest har läst och hört om vilka skuldproblem som finns fick här möjlighet att se och höra personerna. Det var bland annat ensamstående föräldrar, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, arbetslösa och kämpande egenföretagare.

Rådgivarnas kompetens och engagemang
Det var totalt sex personer som la ungefär 3,5 – 4 årsarbetskrafter på tjänsten. Tjänsten har funnits sedan 2009 och totalt har sju personer anställts under årens lopp, med andra ord är det bara en person som har slutat (som gick vidare inom organisationen). Kompetensen inom gruppen är därför hög och flera sa att de älskade sitt jobb. Rådgivaren som jag hade äran att få medlyssna förklarade det som att i økonomirådstelefonen ger de rådgivning på väldigt generell nivå men för att klara av det måste de ha koll på allt bakomliggande. Som att de ger rådgivning på toppen av isberget men för att förstå vad de ska säga måste de ha koll på hela berget.

Och vad händer nu?
Nu kommer vi att fortsätta skissa på förslaget på ett nytt koncept. Mycket med inspiration från Norge. Vad som kan förtydligas är att det vi kommer fram till endast är förslag, vi har ingen aning om vad regeringen kan komma att tycka om detta. Om ni har frågor och funderingar, tankar och kloka inspel – hör av er! Ni kan kommentera på inlägget eller kontakta mig via mejl. Ni hittar mina kontaktuppgifter här.

Konsumtionskrediter och hur mår din ekonomi?

Sitter på tåget hem efter ett möte med Jonas Skärström på Finansinspektionen. Jonas och jag har synkat oss kring ett föredrag vi ska hålla tillsammans på socialchefsdagarna i Jönköping den 3-5 oktober. Så här lyder föredragets kortbeskrivning:
Överskuldsättning kan få stora konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Hur kan vi få fler yrkesgrupper som möter personer med skuldproblem att prata vardagsekonomi, ge stöd och vid behov hänvisa personer vidare till budget- och skuldrådgivningen?
Kan en mer ansvarfull kreditgivning och de nya reglerna för högkostnadskrediter bidra till att motverka överskuldsättning?
Ett metodstöd för lokal samverkan mot överskuldsättning kommer att presenteras tillsammans med de resultat Finansinspektionen dragit från kartläggningen av konsumtionskrediter”.

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionskrediter hittar ni nedan:
konsumtionslan_2018.pdf

Det är både bra och viktigt vi får tillfälle att prata om detta ämne på olika konferenser och mötesplatser. Vi behöver nå ut till fler om vikten av att motverka överskuldsättning och inte minst jobba förebyggande. Under socialchefsdagarna finns vi också med i en monter där vi hoppas få tillfälle att prata med många socialchefer om vikten av samverkan lokalt, om budget- och skuldrådgivarnas viktiga roll.

Det händer mycket i vårt projekt. Lite ledsen blir man därför när man läser Kronofogdens pressmeddelande om att antalet obetalda räkningar som skickats till Kronofogden har ökat markant under första halvåret 2018. Och att landstingen står för en stor del av ökningen. Där har vi det åter igen- kopplingen skuldproblem och ohälsa.

En projektledare på hemväg. Många tågresor blir det …

 

 

 

 

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.

Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår

 

Vi vill nå fler!

I arbetet med regeringsuppdraget har det blivit tydligt att vi behöver nå fler i ett tidigt skede. Innan skuldproblemen blivit för stora.

Lokal samverkan som vi berättade om i föregående inlägg är en insats vi jobbar med. En annan är att utreda möjligheten att erbjuda någon form av nationell vägledning inom budget- och skuldfrågor som ett komplement till det stöd som finns idag. För er som lusläser statliga utredningar är förslaget inget nytt, för er andra dödliga så har det nämnts i ett flertal utredningar. Insatsen är inte att starta upp ett nytt koncept utan insatsen är helt enkelt att utreda vad som kan göras och lämna fram förslag.

Förslagen kommer att följa två spår:

  1. Ge förslag på hur Hallå konsument, inom befintliga resurser,  kan bli bättre på att fånga upp om personer som har problem med sina betalningar och sedan hänvisa dem vidare till BUS och info på Hallå.
  2. Ta fram ett underlag för hur och vad en nationell vägledning för budget- och skuldfrågor skulle kunna se ut. Vilka resurser som skulle krävas, vad finns det för risker etc.

Våra grannländer Finland och Norge erbjuder redan en nationell linje för budget- och skuldfrågor. I Norge via 800 Gjeld och i Finland via Skuldlinjen. Vi i projektet besökte nyligen Finland för att få mer kunskap kring saneringslån, sociala krediter och inte minst Skuldlinjen. Där fick vi höra att deras utvärdering visar att 75% av de som kontaktar Skuldlinjen inte tidigare talat med någon om sina skuldproblem.

Än så länge är vi (främst jag och Anna-Karin Lindahl från Kronofogden) på planeringsstadiet för hur vi ska arbeta med detta. Men vi vet att vi kommer att behöva samarbeta med många aktörer. Vi kommer därför att bjuda in aktörer till ett samverkansmöte under senare delen av januari för att starta upp projektet på riktigt. Till dess, om någon av er som läser detta har synpunkter, kommentarer, tankar eller idéer. Kontakta gärna mig, Alexandra, via min mejl alexandra.bergling@konsumentverket.se.

Vad kallar vi insatsen? Nå fler såklart!