Kategoriarkiv: Hur mår din ekonomi?

Konsumtionskrediter och hur mår din ekonomi?

Sitter på tåget hem efter ett möte med Jonas Skärström på Finansinspektionen. Jonas och jag har synkat oss kring ett föredrag vi ska hålla tillsammans på socialchefsdagarna i Jönköping den 3-5 oktober. Så här lyder föredragets kortbeskrivning:
Överskuldsättning kan få stora konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Hur kan vi få fler yrkesgrupper som möter personer med skuldproblem att prata vardagsekonomi, ge stöd och vid behov hänvisa personer vidare till budget- och skuldrådgivningen?
Kan en mer ansvarfull kreditgivning och de nya reglerna för högkostnadskrediter bidra till att motverka överskuldsättning?
Ett metodstöd för lokal samverkan mot överskuldsättning kommer att presenteras tillsammans med de resultat Finansinspektionen dragit från kartläggningen av konsumtionskrediter”.

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionskrediter hittar ni nedan:
konsumtionslan_2018.pdf

Det är både bra och viktigt vi får tillfälle att prata om detta ämne på olika konferenser och mötesplatser. Vi behöver nå ut till fler om vikten av att motverka överskuldsättning och inte minst jobba förebyggande. Under socialchefsdagarna finns vi också med i en monter där vi hoppas få tillfälle att prata med många socialchefer om vikten av samverkan lokalt, om budget- och skuldrådgivarnas viktiga roll.

Det händer mycket i vårt projekt. Lite ledsen blir man därför när man läser Kronofogdens pressmeddelande om att antalet obetalda räkningar som skickats till Kronofogden har ökat markant under första halvåret 2018. Och att landstingen står för en stor del av ökningen. Där har vi det åter igen- kopplingen skuldproblem och ohälsa.

En projektledare på hemväg. Många tågresor blir det …

 

 

 

 

Lika över gränserna

I torsdags hade Konsumentverket finbesök av Arman Vestad, nationell projektledare från Norge, som ville lära sig mer om hur vi arbetar med privatekonomi och överskuldsättning. Han hade ett digert schema med korta presentationer från flera olika delar i huset, däribland detta projekt. Arman började med att presentera sitt arbete och direkt märkte vi att beröringspunkterna mellan hans projekt och vårt var många.

Med risk för språkförbistringar från min sida kommer här några korta punkter:

  • Med bakgrund av reformen ”Flest mulig i arbeid, færrest mulig på stønad” och kunskapen om ekonomins påverkan på människor möjlighet att komma till arbete eller annan aktivitet startade Trondheim ett projekt. Projektet syftade till att de som kommer i kontakt med personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska våga prata om ekonomin. Flera hundra medarbetare i NAV och kommunen fick en grundläggande utbildningsdag, material har tagits fram och vissa fortsättningsutbildningar har skett.
  • Med erfarenheter från Trondheim startade ett treårigt projekt 2015 med en nationell projektledare, Arman Vestad, som skulle arbeta för att få liknande projekt i andra kommuner utifrån kommunernas egna förutsättningar.
  • En av de aktörer som projektet arbetat mot är stora arbetsgivare. De har uppmärksammat hur problem med ekonomin kan påverka arbetsmiljön och effektiviteten. Utifrån det har de haft föreläsningar på olika arbetsplatser, samt tagit fram en film som syftar till att belysa varför den frågan är viktigt att ta upp.
  • Även de har uppmärksammat kopplingen mellan ohälsa och ekonomi och har fått möjligheten att göra ett spännande test i en kommun. Vid läkarbesök ställde läkaren tre frågor om ekonomi: har ekonomin har blivit sämre på grund av hälsan, har hälsan blivit sämre på grund av ekonomin och om patienten ville bli hänvisad till vidare hjälp. De preliminära resultaten visade att läkarna tyckte att det var nyttigt att ställa dessa frågor. Det här vill vi såklart veta mer om och kommer att återkomma här på bloggen om.
  • Framtida arbete låg på att skapa en nationell webbplats med objektiv information.

Vissa stunder kändes det som om vi fick höra om vårt egna projekt, fast på norska. Det kändes även betryggande att trots att vi inte hade hört om varandra tidigare tacklar problemet på ett liknande sätt.

Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Hur mår din ekonomi? Nu finns foldern för beställning

Inom ramen för insatsen lokal samverkan arbetar vi just nu med att ta fram ett metodstöd, bestående av bland annat film, en dialogduk och en folder. Filmen presenterade och länkade vi till i ett tidigare inlägg som ni finner här nedanför. Dialogduken, som är ett hjälpmedel i processen att resonera kring förutsättningar, roller och aktiviteter i ett framtida lokalt nätverk, testkördes för första gången i Eslöv tidigare i veckan (se inlägg här nedan).

Nu är även foldern färdig och kan skrivas ut eller beställas kostnadsfritt från Konsumentverkets publikationsshop. Foldern används med fördel som ingång i samtal om privatekonomi och skuldsättning. Här finns möjlighet att göra en självskattning, privatekonomiska tips och möjlighet att hänvisa lokal budget- och skuldrådgivare.

Trevlig helg önskar vi i projektet

 

 

Hur mår din ekonomi – filmen

Att problemen med överskuldsättning till stor del måste lösas lokalt är nog de flesta ense om. Genom skapandet av lokala nätverk, kompetenshöjande insatser och bra metodstöd får vi förhoppningsvis fler som kan ställa den avgörande frågan ”Hur mår din ekonomi?”. Och inte bara det, man har även kunskap nog att kunna hantera svaret på frågan.

Inom projektet arbetar vi just nu med att ta fram metodstöd och annat för att underlätta skapandet av dessa lokala nätverk. Ett av bidragen är en kort informationsfilm om vikten av att fråga just ”Hur mår din ekonomi?”. Filmen är gjord internt här på Konsumentverket av vår kommunikatör Michael Nilsson. Vi tycker att den är toppen, vad tycker ni?

Klicka på länken ”Hur mår din ekonomi?” för att se filmen.

Forum jämställdhet

Jag, Alexandra, i montern. Saknas på bild gör Magnus och Robin, mina kollegor från Konsumentverket som ställde upp och som berättade om projektet så lysande att man kunde tro att de aldrig gjort något annat. Tack!

Den årliga jämställdhetsmässa ägde i år rum i Karlstad och Konsumentverket hade därför en monter. Vi passade på att ha tema ”Hur mår din ekonomi?” då vi tyckte att detta var ett ypperligt tillfälle att nå ut till lokala aktörer.

Mellan seminarierna var det en strid ström till vår monter och många passade på att testa sina kunskaper om skulder relaterat till kön där endast fem mässdeltagare gissade alla rätt. Vår folder som syns i bild hade fokus på vad lokala organisationer kan göra för att stötta överskuldsatta kvinnor och män, och ett flertal sådana slank ner i mässpåsarna.

Det var många bra samtal som ägde rum vid montern. Representanter från bland annat landsting, Svenska kyrkan och kommunala verksamheter hade alla olika inspel och klokheter att delge oss och förhoppningsvis kunde även de ta med sig något tillbaka till sig. En kvinnorättsorganisation stannade till och beskrev deras vardag med exempel på en kvinna i flykt vars man hade tagit lån i deras namn där själva objektet i sin tur stod i mannens namn. Vi pratade även med politiker, både från vänstern som till högern.

Även här, i samtalen vid montern, märks det hur mycket som redan görs av aktörer och personer ute i samhället. Andra hade en mer aha-upplevelse och tog tacksamt emot mer information. Vissa var fullt medvetna om att det fanns gratis budget- och skuldrådgivning att få i kommunen medan andra var helt ovetandes.

Vi ser framemot kommande mässor och konferenser. Och som vanligt, hör gärna av er till oss om ni har tankar, tips och funderingar.

– Att bryta långvarigt bistånd

I måndags fick vi möjligheten att presentera projektet på SKL:s konferens rörande ekonomiskt bistånd. Vårt budskap är att fler ska våga ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?”.

Statistik från Socialstyrelsen visar på att 220 000 hushåll fick ekonomiskt bidrag någon gång under 2016. Sett till enskilda personer fanns 410 000 biståndsmottagare, där flera av dessa var barn. Av dessa personer fanns flera stycken som haft ett långvarigt bidrag som löpte under flera år. Temat på konferensen var därför hur man kan bryta långvarigt bistånd.

Föreläsningarna avlöste varandra i ett rasande tempo. Det började starkt med Eva Mörk, professor i nationalekonomi, som beskrev sin forskning på hur barns hälsa påverkas av att leva i familjer som lever i ekonomiskt utsatthet. Dessa barn lider bland annat 186 % högre risk att bli inskriven på sjukhus med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Barn i ekonomisk utsatthet löper 130 % ökad risk att dö i barndomen (vill ni läsa mer om detta, sök efter ”Hellre rik och frisk”). Därefter följde nog så intressanta föreläsningar om goda exempel, ny lagstiftning och kompetensförsörjning bland mycket annat.

Det är inget enkelt arbete de gör, de som arbetar med ekonomiskt bistånd, det är ett som är säkert. Det var bra för oss att få delta på denna dag och få en större förståelse för det viktiga arbeta denna yrkesgrupp gör.

Vi har samspelat igen.

Under torsdagen fick vi chansen att få testa delar att vårt material när jag och Maria höll i en workshop för Finsamförbundet Samspelet i Karlstad och ytterligare inbjudna. I Samspelet ingår Landstinget Värmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och 4 kommuner ( Karlstad, Hammarö, Grums, Kristinehamn). Målet med workshopen var dels att få testa vårt material och dels att få igång en samverkan kring dom här frågorna i Värmland. Då var det jättebra att uppdragsgivarna till Samspelet vill att de ska vara ett nav för samverkan i Värmland, på flera olika områden.

Som nämnts i ett tidigare inlägg så håller vi på att ta fram ett verktyg ”Hur mår din ekonomi?”, för att fler yrkesgrupper ska ställa frågan om ekonomi. Vi fick möjlighet att testa en dialogduk. Nu kanske ni undrar, vad är det? Det är ett verktyg för att få igång ett bra samtal om att nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar och som riskerar problem med skulder. Det är häftigt tycker jag när vi får möjlighet att få återkoppling från representanter för Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, budget- och skuldrådgivningen, konsumentvägledningen, Överförmyndarnämnden och kommunrepresentanter. Vilken samlad kompetens och olika infallsvinklar.

Samspel kring dialogduken

Vi hoppas också på ett fortsatt intresse för att utveckla samverkan kring dom här frågorna inom ramen för Samspelet. Om vi i projektgruppen får förtroendet att fortsätta testa våra verktyg och inledningsvis stötta samverkan så gör vi gärna det.

Tack för att vi fick komma till er på Samspelet och för ert engagemang!