Kategoriarkiv: Insatser

Stor potential att nå ut via Finsam

I onsdags föreläste jag på ett frukostseminarium som arrangerades av Samordningsförbundet Huddinge, Botkyrka, Salem (HBS). Temat för seminariet var  – Hur kan olika samhällsaktörer bidra till att personer som har eller riskerar att få problem med skulder kan få hjälp att få ordning på sin ekonomi? Jag är så glad att det sprids ringar på vattnet och att fler och fler uppmärksammar att:
– det är många som kämpar med att få ekonomin att gå ihop,
– ekonomiska problem påverkar individen – inte minst hälsan
– genom samverkan kan vi nå ut med att det faktiskt finns hjälp att få.

BUS-are från Botkyrka hade även tid på scenen för att presentera sig själva och den hjälp de kan ge. Botkyrka är en kommun som jobbar aktivt med att nå ut med det stöd de kan ge. Behovet  är stort och väntetiderna för tidsbokade besök är långa. Samtidigt så ger de alltid stöd och råd direkt, via telefon, när någon hör av sig.

Finsam – samverkan mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Landsting och kommuner. Där finns en stor potential att ta upp frågan att motverka överskuldsättning och diskutera gemensamt vilka steg som kan tas lokalt, i samverkan.

Tack Ida och Elin att vi blev inbjudna att prata och sprida vikten av lokal samverkan!

Ida Melin  och Elin Asplund från samordningsförbundet HBS

Uppsala imponerar

I förra veckan fick vi inbjudan att delta på en workshop som Konsument Uppsala (konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen samlad) hade anordnat. Det var ett gäng vana och duktiga föreläsare som intog scenen för att kort beskriva sin verksamhet och vad de kan hjälpa till med (jag antecknade flitigt, tänker använda mig av flera saker som de tog upp) och även projektet fick en stund i rampljuset. Men den stora delen av tiden lades på att deltagarna fick diskutera olika frågor med varandra rörande överskuldsättning och samverkan.

Några av frågorna var:

  • I ditt arbete, möter du personer som har problem med sin ekonomi?
  • Vilka möjligheter finns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt?
  • Vilka samhällsaktörer är viktiga utifrån, ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer med ekonomiska problem?
  • Vilka framgångsfaktorer ser du?

En framgångsfaktor som jag kunde se var det nära samarbetet mellan konsumentvägledningen (KVL) och budget- och skuldrådgivningen (BUS) i Uppsala. Kristina Westling, KVL, beskrev ett konkret exempel på när samarbetet mellan dessa två hade fungerat väl. En annan framgångsfaktor som jag såg var att kännedomen om vad Konsument Uppsala kunde hjälpa till med var stor bland deltagarna, det märktes att Konsument Uppsala arbetar mycket förebyggande och att det gör skillnad.

I slutet av dagen fick deltagarna presentera vad de diskuterat och även berätta om vad de tyckte om upplägget. Av det som lyftes i storrummet kändes det som en lyckad dag. Det ska bli spännande att följa vad mer som kommer hända efter denna dag.

Vill ni läsa ännu mer om Konsument Uppsala har ni tur, för här är ett gammalt blogginlägg från när Maria besökte BUS i Uppsala. Konsument Uppsala hade inför dagen tagit inspiration från BUS i Eskilstuna, även det ett gott exempel värt att lyftas igen.

Fin utsikt från Stadsbiblioteket där workshopen var och Konsument Uppsala hittas.

Konsumtionskrediter och hur mår din ekonomi?

Sitter på tåget hem efter ett möte med Jonas Skärström på Finansinspektionen. Jonas och jag har synkat oss kring ett föredrag vi ska hålla tillsammans på socialchefsdagarna i Jönköping den 3-5 oktober. Så här lyder föredragets kortbeskrivning:
Överskuldsättning kan få stora konsekvenser för enskilda individer och för samhället. Hur kan vi få fler yrkesgrupper som möter personer med skuldproblem att prata vardagsekonomi, ge stöd och vid behov hänvisa personer vidare till budget- och skuldrådgivningen?
Kan en mer ansvarfull kreditgivning och de nya reglerna för högkostnadskrediter bidra till att motverka överskuldsättning?
Ett metodstöd för lokal samverkan mot överskuldsättning kommer att presenteras tillsammans med de resultat Finansinspektionen dragit från kartläggningen av konsumtionskrediter”.

Finansinspektionens kartläggning av konsumtionskrediter hittar ni nedan:
konsumtionslan_2018.pdf

Det är både bra och viktigt vi får tillfälle att prata om detta ämne på olika konferenser och mötesplatser. Vi behöver nå ut till fler om vikten av att motverka överskuldsättning och inte minst jobba förebyggande. Under socialchefsdagarna finns vi också med i en monter där vi hoppas få tillfälle att prata med många socialchefer om vikten av samverkan lokalt, om budget- och skuldrådgivarnas viktiga roll.

Det händer mycket i vårt projekt. Lite ledsen blir man därför när man läser Kronofogdens pressmeddelande om att antalet obetalda räkningar som skickats till Kronofogden har ökat markant under första halvåret 2018. Och att landstingen står för en stor del av ökningen. Där har vi det åter igen- kopplingen skuldproblem och ohälsa.

En projektledare på hemväg. Många tågresor blir det …

 

 

 

 

Lika över gränserna

I torsdags hade Konsumentverket finbesök av Arman Vestad, nationell projektledare från Norge, som ville lära sig mer om hur vi arbetar med privatekonomi och överskuldsättning. Han hade ett digert schema med korta presentationer från flera olika delar i huset, däribland detta projekt. Arman började med att presentera sitt arbete och direkt märkte vi att beröringspunkterna mellan hans projekt och vårt var många.

Med risk för språkförbistringar från min sida kommer här några korta punkter:

  • Med bakgrund av reformen ”Flest mulig i arbeid, færrest mulig på stønad” och kunskapen om ekonomins påverkan på människor möjlighet att komma till arbete eller annan aktivitet startade Trondheim ett projekt. Projektet syftade till att de som kommer i kontakt med personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska våga prata om ekonomin. Flera hundra medarbetare i NAV och kommunen fick en grundläggande utbildningsdag, material har tagits fram och vissa fortsättningsutbildningar har skett.
  • Med erfarenheter från Trondheim startade ett treårigt projekt 2015 med en nationell projektledare, Arman Vestad, som skulle arbeta för att få liknande projekt i andra kommuner utifrån kommunernas egna förutsättningar.
  • En av de aktörer som projektet arbetat mot är stora arbetsgivare. De har uppmärksammat hur problem med ekonomin kan påverka arbetsmiljön och effektiviteten. Utifrån det har de haft föreläsningar på olika arbetsplatser, samt tagit fram en film som syftar till att belysa varför den frågan är viktigt att ta upp.
  • Även de har uppmärksammat kopplingen mellan ohälsa och ekonomi och har fått möjligheten att göra ett spännande test i en kommun. Vid läkarbesök ställde läkaren tre frågor om ekonomi: har ekonomin har blivit sämre på grund av hälsan, har hälsan blivit sämre på grund av ekonomin och om patienten ville bli hänvisad till vidare hjälp. De preliminära resultaten visade att läkarna tyckte att det var nyttigt att ställa dessa frågor. Det här vill vi såklart veta mer om och kommer att återkomma här på bloggen om.
  • Framtida arbete låg på att skapa en nationell webbplats med objektiv information.

Vissa stunder kändes det som om vi fick höra om vårt egna projekt, fast på norska. Det kändes även betryggande att trots att vi inte hade hört om varandra tidigare tacklar problemet på ett liknande sätt.

Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Hemma! – Inspiration och stöd för det vräkningsförebyggande arbetet

Förra veckan avslutades med en viktig dag på SABO (Allmännyttans bransch- och intresseorganisation). En dag där mina kollegor Anna Wiberg och Kim Jonsson presenterade metodstödet för vräkningsförebyggande arbete som Kronofogden har tagit fram tillsammans med länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten. Vräkningsförebyggande arbete är en viktig del där lokal samverkan kan göra stor skillnad.

Det är stor skillnad mellan antalet ansökningar och antalet genomförda vräkningar. Återkallelser är minst 70 %. Denna statistik visar på att det finns en stor förebyggande potential. Fler ärenden borde kunna lösas innan de blir en ansökan till Kronofogden. Framgångsfaktorerna är lokal samverkan mellan främst bostadsbolag och socialtjänst men även Kronofogden och budget-och skuldrådgivningen är viktiga samverkansaktörer. En tidig kontakt med hyresgästen redan vid första missade hyran eller vi upprepade försenade betalningar är en annan framgångsfaktor. Läs mer i Metodstödet Hemma!: https://www.kronofogden.se/forebyggavrakning.html

Jag vill också passa på att tipsa om Socialstyrelsens metodstöd för vräkningsförebyggande arbete för socialtjänsten. Det hittar du här: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20759/2017-11-11.pdf

 Tillsammans får vi fler att kunna behålla sin bostad!