Kategoriarkiv: Goda exempel

Uppsala imponerar

I förra veckan fick vi inbjudan att delta på en workshop som Konsument Uppsala (konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen samlad) hade anordnat. Det var ett gäng vana och duktiga föreläsare som intog scenen för att kort beskriva sin verksamhet och vad de kan hjälpa till med (jag antecknade flitigt, tänker använda mig av flera saker som de tog upp) och även projektet fick en stund i rampljuset. Men den stora delen av tiden lades på att deltagarna fick diskutera olika frågor med varandra rörande överskuldsättning och samverkan.

Några av frågorna var:

  • I ditt arbete, möter du personer som har problem med sin ekonomi?
  • Vilka möjligheter finns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt?
  • Vilka samhällsaktörer är viktiga utifrån, ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer med ekonomiska problem?
  • Vilka framgångsfaktorer ser du?

En framgångsfaktor som jag kunde se var det nära samarbetet mellan konsumentvägledningen (KVL) och budget- och skuldrådgivningen (BUS) i Uppsala. Kristina Westling, KVL, beskrev ett konkret exempel på när samarbetet mellan dessa två hade fungerat väl. En annan framgångsfaktor som jag såg var att kännedomen om vad Konsument Uppsala kunde hjälpa till med var stor bland deltagarna, det märktes att Konsument Uppsala arbetar mycket förebyggande och att det gör skillnad.

I slutet av dagen fick deltagarna presentera vad de diskuterat och även berätta om vad de tyckte om upplägget. Av det som lyftes i storrummet kändes det som en lyckad dag. Det ska bli spännande att följa vad mer som kommer hända efter denna dag.

Vill ni läsa ännu mer om Konsument Uppsala har ni tur, för här är ett gammalt blogginlägg från när Maria besökte BUS i Uppsala. Konsument Uppsala hade inför dagen tagit inspiration från BUS i Eskilstuna, även det ett gott exempel värt att lyftas igen.

Fin utsikt från Stadsbiblioteket där workshopen var och Konsument Uppsala hittas.

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Vart är vi på väg?

Från Lund till Eslöv……..

…och möte med Susanne Svensson på samordningsförbundet MittSkåne (FINSAM) och planering inför en workshop på temat lokal samverkan (Hur mår din ekonomi?). Fokus kommer att vara skuldproblem och psykisk hälsa. Ett område som samordningsförbundet MittSkåne valt att satsa på med Susanne som ivrig påhejare och drivkraft. Vi i projektet kommer att samarbeta med förbundet i denna fråga och planerar några gemensamma aktiviteter under året. Kul och spännande! På mötet deltog även några personliga ombud och budget- och skuldrådgivare. Workshopen är den 13 mars då vi hoppas samla cirka 40 personer med syfte att samverka och diskutera kring ekonomi och hälsa och vad vi kan göra lokalt för att motverka att personer får problem med skulder och psykisk ohälsa.

Just nu är det mycket på gång så blogginläggen kommer att dugga tätt ett tag framöver, precis som regnet i Skåne. Ni som följer oss är välkomna att återkoppla till oss i projektet med era tankar, synpunkter och idéer.

Fr v. Britt-Marie Nirbe (BUS), Jessica Danielsson (PO), Hans Westerlund (PO); Susanne Svensson (Finsam), Desiree Turesson (BUS), Ulrika Walter (PO)

Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår

 

Älska sitt jobb!

I fredags träffade jag BUS i Uppsala. Eller snarare Konsument Uppsala. Budget- och skuldrådgivningen jobbar tätt med Konsumentvägledningen och ger stöd till varandras verksamhet.

Vilket härligt gäng. De älskar sitt jobb, tack vare all uppskattning de får av sina klienter och den nytta de gör. Här jobbar BUS inte bara med skuldsaneringar utan även ganska mycket förebyggande. En framgångsfaktor för samverkan med socialtjänsten är att det avtal som finns och som formalisar att samverkan ska ske. Innan avtalet var det svårt att få till stånd en vettig samverkan. BUS i Uppsala är ett gott exempel. De ger även vidareutbilning till andra aktörer som möter riskgrupper där det kan finnas skuldproblem. De bjöd på sina tankar, tips och erfarenheter. De kan också konsten på att bjuda på gott fika och lite bus….

Fr v Agneta Wiman-Marklund, Carina Mattson, Erika Viklund, Helena Torstensson, Elin Håkansson. Liggandes Maria Lindstedt

 

 

Fattigdomsdagen och goda exempel i Eskilstuna

I tisdags var det den internationella Fattigdomsdagen och några ur projektgruppen var på besök i Eskilstuna för att delta på ett seminarium samt besöka Eskilstuna kommun där det händer spännande saker.

Seminarium: Fattigdom och överskuldsättning
Sveriges Stadsmissioner uppmärksammar den internationella Fattigdomsdagen genom att ge ut deras årliga Fattigdomsrapport. Eskilstuna Stadsmission hade bjudit in till ett seminarium med presentationer av Carolina Bäck från Eskilstuna stadsmission, Christian Kullberg och Julia Callegari från Mälardalens högskola och projektets egna Maria. (Ni återkommande bloggläsare tänker nu att visst var det något bekant med Christian och Julia? Ni har så rätt, vi har träffat de tidigare vilket ni kan läsa om här).

Carolina Bäcks presentation av Fattigdomsrapporten problematiserade definitionen av fattigdom där Stadsmissionens slutsats är att det finns fattigdom i Sverige. Genom deras verksamheter möter de många personer som är i nöd, där köer till matkassar och härbärgen är en vardag. Christian Kullberg gav åhörarna en förståelse för hur den svenska välfärden är uppbyggd, hur den har förändrats över tid samt vissa omständigheter som kan leda till problem med skulder. Julia Callegari berättade i sin tur om kvinnors och mäns vägar in och ut ur skuld och hur hushållen organiserar sig ekonomiskt. Jag tror vi var många i publiken som funderade på hur vi hanterar ekonomin i våra egna relationer. Maria i sin tur berättade om samverkansprojektet.

Maria presenterar var vi befinner oss i projektet. Varken Carolina, Christina eller Julia fastnade tyvärr på bild, skyll på fotografen (undertecknad) som hade fullt upp med att anteckna och lyssna.

Besök hos Eskilstuna kommun
Direkt efter seminariet mötte vi upp budget- och skuldrådgivarna i Eskilstuna. Vi har fått nys om att det händer mycket inom överskuldsättning i Eskilstuna och självklart var vi tvungna att få reda på mer.

Som grund har vi en magisteruppsats som undersökte hur kommunen ska arbeta för att inte sätta medborgare i skuld samt nya förutsättningar i form av Eskilstuna direkt, ett kontaktcenter för medborgare i Eskilstuna. Det finns många olika instanser inom kommunen där medborgare kan få hjälp men hur bra pratar och samarbetar de med varandra? Och kan det finnas strukturella feltänk som gör att personer hamnar fel? Dessa frågor har Eskilstuna kommun tagit tag i och en projektledare har anställts för att motverka överskuldsättning som vi senare fick träffa.

I nuläget samlar de på sig exempel på situationer som kan leda till onödig skuldsättning och när system krockar. I december ska de ha en workshop där medarbetare från olika delar inom kommunen och andra samverkande organisationer ska samlas för att diskutera detta. De har även tankar på att utbilda personalen i kontaktcentret för att bättre fånga upp när medborgarna skulle kunna bli hänvisade till BUS och de har bjudit in till Kronofogdens budbärarutbildning. Ja ni hör, det händer en hel del. Redan nu är vi inom projektet inbjudna till deras workshop och Eskilstuna ska komma och besöka Konsumentverket i början av nästa år för att få inspiration av bland annat Hallå konsuments projekt. Det är roligt med samverkan, och vi ser framemot att få följa vad som händer i Eskilstuna.

Från vänster: Katarina Björklid, Ari Hagberg, Birgitta Jonzon och Josefine Niburg Drottesjö vid deras disk i kontaktcentret.
Projektledaren Maria Lidén

Rätt stöd snabbt och tid för förändring

Från vänster: Lisa, Mikael, Mari, Mia, Christer och Lena. Fattas i bild gör Nils och Eva.

Förra veckan satte sig projektgruppen i en hyrbil med destination Karlskoga. Där träffade vi flera personer som arbetade i eller med Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga. Mötet på två timmar flög förbi och bullarna från Prisma både luktade och smakade fantastiskt.

Inom samverkansprojektet återkommer vi ständigt till att den lokala samverkan är viktig för att fånga upp och hjälpa individer som har eller riskerar att få problem med skulder. Och just lokal samverkan är precis vad Finsam arbetar med, på olika sätt beroende på förbund.

Tillbaka till Karlskoga och sjön Möckeln. Finsamförbundet Degerfors/Karlskoga har beslutat att istället för att driva projekt som löper på några år ha två bestående verksamheter; mottagningsteamet och coachningsteamet. Mottagningsteamet lotsar medborgare rätt, kort sammanfattat, och huvuduppdrag lyder ”rätt stöd snabbt”. Coachningsteamet arbetar på längre sikt med sina deltagare, där regelbundna individuella samtal med en coach går som en röd tråd genom hela processen. Deltagarna ska erbjudas individanpassade aktiviteter, där arbetsträning hos Prisma är ett exempel.

Inom projektet pratar vi ofta och gärna om vikten av att fler måste våga diskutera och ställa frågor om privatekonomi. För att det ska hända måste vi veta hur verkligheten ser ut för de som faktiskt möter individerna, och vilket behov de har av metoder och verktyg för att våga ställa frågor. Coachningsteamet snuddar redan nu vid dessa frågor som en del i kartläggningen av deltagarens livssituation. Men det är svåra frågor att ställa, och bra verktyg, hänvisningar och kunskap fördes fram som viktiga delar för att våga närma sig frågan än mer.

Mötet i Karlskoga gav oss i projektet bra inspel kring tänkbara verktyg och goda exempel på framgångsrik samverkan. Det kan inte sägas nog många gånger, men inspel från er som arbetar nära individerna är av väsentlig betydelse för oss. Känn dig fri att kommentera eller skicka mejl till någon av oss i projektet om du sitter inne på en tanke som du tror kan hjälpa oss framåt.