Alla inlägg av Martina Dagobert

Rikskronofogden har ordet

Samverkan är viktigt för Kronofogden, tillsammans kan vi göra mer med mindre. För att nå vår vision att alla betalar och ingen blir överskuldsatt behöver vi hjälpas åt. Därför är det så roligt att se att det är så många som hjälper, stöttar och informerar människor kring ekonomi. Min förhoppning är att det kan bli ännu fler aktörer som gör det genom de insatser som kommer att ske i detta uppdrag.

Kronofogden möter varje dag människor i svåra ekonomiska situationer. Många gånger finns det barn i familjen. Vi uppskattar att det finns 200 000 barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden. När föräldrar får ekonomiska problem påverkas barnen och kan känna sig oroliga. Vi har i samverkan med Bris tagit fram filmer som visar vardagssituationer där barn oroar sig för pengar, ”Du kan berätta – om pengar och oro.” I filmerna uppmuntras barn att kontakta Bris. Hos Bris finns erfarna kuratorer som kan svara på barnens frågor. Det kan kännas lättare om man pratar med någon.

Att samverka med Bris var inte helt självklart inledningsvis men nu ser både vi och Bris stora fördelar och har för avsikt att fortsätta denna samverkan. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mer!

Länk till filmerna:  https://www.kronofogden.se/beratta.html

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg

Lögn, förbannad lögn och statistik!

Till vårt senaste projektmöte bjöd vi in Kronofogdens analytiker Johan Krantz för att prata statistik. Vi diskuterade vilken statistik vi i projektet behöver för att göra rätt saker. Vi konstaterade att det finns mycket statistik redan nu som är lätt att ta del av. På kronofogden.se under fliken Press finns statistik om till exempel antal skuldsatta, vräkningar, fordonsrelaterade skulder och skuldsanering.

Johan Krantz gav projektgruppen (Alexandra Bergling, Maria Lindstedt, Martina Dagobert, Niklas Eklöf) och Karin Nordenson på Konsumentverket en förhandstitt på Kronofogdens öppna data som kommer bli tillgänglig i höst.

I Kronofogdens register finns det 423 184 personer med en sammanlagd skuld på över 72 miljarder kronor. Vanliga skulder är skatter, fordonsrelaterade skulder, underhållsstöd, TV-avgift, studieskulder till CSN, böter och skadestånd. 3,39 % av befolkningen har skulder hos Kronofogden. Av dessa är 65 % män och 35 % kvinnor.

På mötet redogjorde Kronofogden för vad som händer vid en ansökan om betalningsföreläggande. Där det skiljer sig mellan skulder till företag/privatpersoner och skulder till staten. Skulder till staten går direkt till verkställighet och berörs inte av processen med betalningsföreläggande.

Johan på Kronofogden berättade att vi just nu arbetar med öppen data som ska göra statistiken än mer lättillgänglig och användbar för alla via vår webb. Karin Nordenson ser stora fördelar för kommunernas budget- och skuldrådgivare att då själva kunna ta fram en mer omfattande kommunal statistik via Kronofogdens webb och knyta ihop den med den statistik som Konsumentverket sammanställer. Detta kommer att bli verklighet under hösten.

Kronofogden kommer framöver att ta fram mer statistik kring unga vuxna för att kunna analysera varför skuldsättningen bland den gruppen minskar, medan forskningen visar på något annat. Detta måste vi självklart titta närmare på.

Tack Johan för en mycket givande dag!

Martina Dagobert
Kronofogden

Vad är överskuldsättning?

I detta projekt menar vi med överskuldsatt att hen helt eller delvis saknar återbetalningsförmåga för sina skulder.

Det finns ingen gemensam definition som används generellt i Sverige eller i Europa men man brukar prata om tre olika metoder för att definiera överskuldsättning. De finns bland annat definierade i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället”.

Den administrativa – anger data från offentliga register, t ex antal betalningsföreläggande hos Kronofogden, antal ansökningar om skuldsanering eller uppgifter från domstolar.

Den objektiva – använder sig av ekonomiska data för att få en bild av hushållens finansiella ställning. T ex uppgifter om skuldkvoter och belåningsgrader.

Den subjektiva – utgår från hushållens egna beskrivningar av sin betalningsförmåga.

På Kronofogden har vi valt att använda den subjektiva definitionen i vårt förebyggande arbete. Det vill säga den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Men vi tar årligen fram statistik kring hur många personer som har skulder hos Kronofogden.

Ett sätt att i dagligt tal prata om överskuldsättning kan vara att säga betalningsproblem. Det behöver inte förklaras. Däremot kan skuldsättning/skuldsatt vara ett felaktigt begrepp i detta sammanhang. Skuldsatta är de flesta i Sverige men därmed inte sagt att de är överskuldsatta för det.

Martina Dagobert, Kronofogden