Alla inlägg av Martina Dagobert

Att få barn, en livsförändring som ger ett ökat behov av ekonomisk kunskap

Många är vi som mitt i glädjen insett att det finns mycket att hålla koll på när man ska bli förälder. En del är familjeekonomin. Att bilda familj kostar pengar och ekonomin behöver planeras för att undvika dyra onödiga misstag.

I höst startar ett nytt projekt som syftar till att öka kunskaperna inom området privatekonomi för gravida. Ett utbildningsmaterial kommer att produceras i samverkan med myndigheter och organisationer och tanken är att det ska delas ut till förstagångsföräldrar via mödravården. En digital version kommer att finnas tillgänglig för alla.

Materialet tas fram av Finansinspektionen inom uppdraget att arbeta med finansiell folkbildning och drivs i samverkan med Konsumentverket, Kronofogden och Landstinget i Värmland inom överskuldsättningsprojektet.

Förutom ett utbildningsmaterial hoppas vi att projektet kommer att kunna erbjuda föreläsningar lokalt i samband med föräldrautbildningar, säger Therese Wieselqvist Ekman, senior projektledare på Finansinspektionen.

Therese Wieselqvist Ekman med pärmen ” the parent´s guide to money” som producerades av The Financial Service Authority i Storbritannien för 11 år sedan.

I ett första steg produceras ett målgruppsanpassat tryckt material som lanseras i vår.

Sedan 2007 när Storbritannien presenterade sitt material till föräldrar har idén funnits att göra något liknande. Det är otroligt roligt att vi nu kan börja arbeta med en liknande insats i Sverige, avslutar Therese.

Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här

 

 

 

Hemma! – Inspiration och stöd för det vräkningsförebyggande arbetet

Förra veckan avslutades med en viktig dag på SABO (Allmännyttans bransch- och intresseorganisation). En dag där mina kollegor Anna Wiberg och Kim Jonsson presenterade metodstödet för vräkningsförebyggande arbete som Kronofogden har tagit fram tillsammans med länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten. Vräkningsförebyggande arbete är en viktig del där lokal samverkan kan göra stor skillnad.

Det är stor skillnad mellan antalet ansökningar och antalet genomförda vräkningar. Återkallelser är minst 70 %. Denna statistik visar på att det finns en stor förebyggande potential. Fler ärenden borde kunna lösas innan de blir en ansökan till Kronofogden. Framgångsfaktorerna är lokal samverkan mellan främst bostadsbolag och socialtjänst men även Kronofogden och budget-och skuldrådgivningen är viktiga samverkansaktörer. En tidig kontakt med hyresgästen redan vid första missade hyran eller vi upprepade försenade betalningar är en annan framgångsfaktor. Läs mer i Metodstödet Hemma!: https://www.kronofogden.se/forebyggavrakning.html

Jag vill också passa på att tipsa om Socialstyrelsens metodstöd för vräkningsförebyggande arbete för socialtjänsten. Det hittar du här: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20759/2017-11-11.pdf

 Tillsammans får vi fler att kunna behålla sin bostad!

Vi har samspelat igen.

Under torsdagen fick vi chansen att få testa delar att vårt material när jag och Maria höll i en workshop för Finsamförbundet Samspelet i Karlstad och ytterligare inbjudna. I Samspelet ingår Landstinget Värmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och 4 kommuner ( Karlstad, Hammarö, Grums, Kristinehamn). Målet med workshopen var dels att få testa vårt material och dels att få igång en samverkan kring dom här frågorna i Värmland. Då var det jättebra att uppdragsgivarna till Samspelet vill att de ska vara ett nav för samverkan i Värmland, på flera olika områden.

Som nämnts i ett tidigare inlägg så håller vi på att ta fram ett verktyg ”Hur mår din ekonomi?”, för att fler yrkesgrupper ska ställa frågan om ekonomi. Vi fick möjlighet att testa en dialogduk. Nu kanske ni undrar, vad är det? Det är ett verktyg för att få igång ett bra samtal om att nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar och som riskerar problem med skulder. Det är häftigt tycker jag när vi får möjlighet att få återkoppling från representanter för Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, budget- och skuldrådgivningen, konsumentvägledningen, Överförmyndarnämnden och kommunrepresentanter. Vilken samlad kompetens och olika infallsvinklar.

Samspel kring dialogduken

Vi hoppas också på ett fortsatt intresse för att utveckla samverkan kring dom här frågorna inom ramen för Samspelet. Om vi i projektgruppen får förtroendet att fortsätta testa våra verktyg och inledningsvis stötta samverkan så gör vi gärna det.

Tack för att vi fick komma till er på Samspelet och för ert engagemang!

Hur mår din ekonomi?

Vi vill att det ska vara självklart för fler yrkesgrupper än budget- och skuldrådgivare som möter ekonomiskt utsatta att ställa frågor kring vardagsekonomi och skuldproblem. Genom att fler frågar ”Hur mår din ekonomi? når vi fler i ett tidigare skedde.

Därför arbetar vi nu med att ta fram ett stöd till olika yrkesgrupper så att de både kan och vågar fråga om ekonomi. För vi vet att t ex ekonomi och hälsa påverkar varandra. Det handlar om att kunna ge tips till självhjälp eller kunna hänvisa vidare. En annan del är ett informationsblad som yrkesgrupperna kan lämna ut till den de möter. Både muntlig och skriftlig information är bra men också något att lägga i väntrummen.

Både stödet och informationsbladet kommer vi att låta flera av våra samverkansaktörer att testa i sitt dagliga arbete bland annat via olika Finsamförbund.

Jag vill gärna ha dina synpunkter och goda exempel på vad ett verktyg/metodstöd och informationsblad kan innehålla. Kanske har du redan något liknande som du tycker fungerar bra eller så vill ni vara med och testa det material vi tar fram? Hör av er till mig: martina.dagobert@kronofogden.se

Psst… Vill passa på att tipsa om ett verktyg som Kronofogden har tagit fram som vi kallar ”Motkraftssnurran”. Motkraftssnurran är ett enkelt privatekonomiskt test som vi tagit fram som ett samtalsunderlag till de yrkesgrupper som möter personer som har eller riskerar få betalningsproblem. Tanken är att du utifrån snurran kan få igång ett samtal och tankar hos den du möter. Genom att svara på ett antal frågor blir det tydligt vilka de ekonomiska styrkorna är och vilka områden som kan utvecklas för att förebygga överskuldsättning.

Kolla gärna på materialet: https://www.kronofogden.se/42315.html

 

Rikskronofogden har ordet

Samverkan är viktigt för Kronofogden, tillsammans kan vi göra mer med mindre. För att nå vår vision att alla betalar och ingen blir överskuldsatt behöver vi hjälpas åt. Därför är det så roligt att se att det är så många som hjälper, stöttar och informerar människor kring ekonomi. Min förhoppning är att det kan bli ännu fler aktörer som gör det genom de insatser som kommer att ske i detta uppdrag.

Kronofogden möter varje dag människor i svåra ekonomiska situationer. Många gånger finns det barn i familjen. Vi uppskattar att det finns 200 000 barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden. När föräldrar får ekonomiska problem påverkas barnen och kan känna sig oroliga. Vi har i samverkan med Bris tagit fram filmer som visar vardagssituationer där barn oroar sig för pengar, ”Du kan berätta – om pengar och oro.” I filmerna uppmuntras barn att kontakta Bris. Hos Bris finns erfarna kuratorer som kan svara på barnens frågor. Det kan kännas lättare om man pratar med någon.

Att samverka med Bris var inte helt självklart inledningsvis men nu ser både vi och Bris stora fördelar och har för avsikt att fortsätta denna samverkan. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mer!

Länk till filmerna:  https://www.kronofogden.se/beratta.html

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg

Lögn, förbannad lögn och statistik!

Till vårt senaste projektmöte bjöd vi in Kronofogdens analytiker Johan Krantz för att prata statistik. Vi diskuterade vilken statistik vi i projektet behöver för att göra rätt saker. Vi konstaterade att det finns mycket statistik redan nu som är lätt att ta del av. På kronofogden.se under fliken Press finns statistik om till exempel antal skuldsatta, vräkningar, fordonsrelaterade skulder och skuldsanering.

Johan Krantz gav projektgruppen (Alexandra Bergling, Maria Lindstedt, Martina Dagobert, Niklas Eklöf) och Karin Nordenson på Konsumentverket en förhandstitt på Kronofogdens öppna data som kommer bli tillgänglig i höst.

I Kronofogdens register finns det 423 184 personer med en sammanlagd skuld på över 72 miljarder kronor. Vanliga skulder är skatter, fordonsrelaterade skulder, underhållsstöd, TV-avgift, studieskulder till CSN, böter och skadestånd. 3,39 % av befolkningen har skulder hos Kronofogden. Av dessa är 65 % män och 35 % kvinnor.

På mötet redogjorde Kronofogden för vad som händer vid en ansökan om betalningsföreläggande. Där det skiljer sig mellan skulder till företag/privatpersoner och skulder till staten. Skulder till staten går direkt till verkställighet och berörs inte av processen med betalningsföreläggande.

Johan på Kronofogden berättade att vi just nu arbetar med öppen data som ska göra statistiken än mer lättillgänglig och användbar för alla via vår webb. Karin Nordenson ser stora fördelar för kommunernas budget- och skuldrådgivare att då själva kunna ta fram en mer omfattande kommunal statistik via Kronofogdens webb och knyta ihop den med den statistik som Konsumentverket sammanställer. Detta kommer att bli verklighet under hösten.

Kronofogden kommer framöver att ta fram mer statistik kring unga vuxna för att kunna analysera varför skuldsättningen bland den gruppen minskar, medan forskningen visar på något annat. Detta måste vi självklart titta närmare på.

Tack Johan för en mycket givande dag!

Martina Dagobert
Kronofogden

Vad är överskuldsättning?

I detta projekt menar vi med överskuldsatt att hen helt eller delvis saknar återbetalningsförmåga för sina skulder.

Det finns ingen gemensam definition som används generellt i Sverige eller i Europa men man brukar prata om tre olika metoder för att definiera överskuldsättning. De finns bland annat definierade i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället”.

Den administrativa – anger data från offentliga register, t ex antal betalningsföreläggande hos Kronofogden, antal ansökningar om skuldsanering eller uppgifter från domstolar.

Den objektiva – använder sig av ekonomiska data för att få en bild av hushållens finansiella ställning. T ex uppgifter om skuldkvoter och belåningsgrader.

Den subjektiva – utgår från hushållens egna beskrivningar av sin betalningsförmåga.

På Kronofogden har vi valt att använda den subjektiva definitionen i vårt förebyggande arbete. Det vill säga den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Men vi tar årligen fram statistik kring hur många personer som har skulder hos Kronofogden.

Ett sätt att i dagligt tal prata om överskuldsättning kan vara att säga betalningsproblem. Det behöver inte förklaras. Däremot kan skuldsättning/skuldsatt vara ett felaktigt begrepp i detta sammanhang. Skuldsatta är de flesta i Sverige men därmed inte sagt att de är överskuldsatta för det.

Martina Dagobert, Kronofogden