Alla inlägg av Maria Lindstedt

Socialstyrelsen, Sveriges kristna råd och Botkyrka

Många möten idag men med en gemensam nämnare. Fler måste våga ställa frågor kring individens ekonomi och kunna hantera svaret

Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att ta fram ett yrkesintroduktionspaket för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. På samverkansmötet idag deltog Kronofogden och Konsumentverket. Vår förhoppning är att vi tillsammans ska kunna öka kunskapen om ekonomi och skulder hos socialsekreterarna så att de kan ge stöd till sina klienter inom vardagsekonomi och budget.

Sedan träffade jag diakonigruppen inom Sveriges kristna råd (SKR). Ytterligare en viktig grupp som möter personer som har, eller riskerar, problem med skulder. Ofta ger de handfast hjälp men de behöver också kunskap för att våga och kunna ställa frågor.

Glada SKR:are

Sist men inte minst träffade jag Christina Sehlén Lopez som har många kloka tankar  kring att fler än BUS måste kunna ge stöd inom enklare vardagsekonomisk rådgivning. Christina är sektionschef inom arbete rehabilitering i Botkyrka. Hon efterfrågor en översiktskurs inom vardagsekonomi för de som jobbar med ekonomiskt bistånd. Det skulle kunna avlasta BUS och samtidigt ge personer i riskgrupper stöd i ett tidigt skede. Tål att tänkas vidare på och fundera över hur det skulle kunna finansieras. Genom ökade anslag av regeringen eller som en uppdragsutbildning? Tills vidare är ett tips att starta upp samverkan mellan BUS och socialsekreterare och erbjuda internutbildning inom egna kommunen. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Klockan är 18 – nu tar jag kvällen…./Maria

What´s in it for me?

Torsdagen den 7 sept fylldes med tankar och spån kring lokal samverkan. På workshopen var vi överens om att det är viktigt att den lokala samverkan utgår från lokala förutsättningar. Vi diskuterade också vilket stöd som olika yrkesgrupper behöver för att kunna ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” Frågan kan låta enkel men svaret man får måste man kunna hantera.

Vikten att visa på vinsten av lokal samverkan diskuterades. What´s in it for me? I slutändan så handlar det ofta om att spara pengar. Genom att tidigt konstatera att en person inte är mottaglig för rehabiliterande insatser när det finns ekonomisk stress i bakgrunden så kan rätt insatser sättas in. Individen kan få stöd inom budget- och skuldfrågor samtidigt med andra insatser som behövs. Pengar sparas i samhället genom minskade kostnader för vård, socialtjänst, sjukskrivningskostnader etc. Budget- och skuldrådgivarnas roll är viktig, men även vården. Vården möter människor med ohälsa. Vi vet att problem med skulder påverkar hälsan. Socialsekreterare, kyrkan, bostadsbolag med flera har också en viktig roll. Vi behöver nå personer med ekonomisk stress i ett tidigt skede – då kan vi spara pengar och lidande.

Sätt samman Socialstyrelsen, Kronofogden, Konsumentverket, Landstinget i Värmland, budget- och skuldrådgivare med forskningen och låt dem spåna -då blir det toppen. Genom samverkan kommer vi i projektet ett steg längre i vårt arbete. Nu tar vi om hand resultatet av workshopen och arbetet med att nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Ett tips! Kronofogdens motkraftssnurra är ett bra verktyg. Tänk om den låg på bibliotek och vårdcentraler tillsammans med kontaktpuppgifter till den lokala budget- och skuldrådgivaren. Kanske tillsammans med ”Koll på pengarna” – Konsumentverkets tidning med stöd och tips för en hållbar budget och en privatekonomi i balans.

Stort tack till er alla. Vilket engagemang!

Kampen mot överskuldsättning…

…vinns på lokal nivå! Det är rubriken på ett informationsblad som våra kollegor tar med till socialchefskonferensen i Östersund den 27-29 sept. Lokal samverkan och att fler ska  våga och kunna ställa frågor och ge stöd inom budget- och skuldfrågor är även ett av de förslag som vi i projektet vill jobba vidare med.

Igår hade vi telefonmöte med Finsamförbundet Mitt Skåne. De har tagit ett initiativ att involvera primärvården och psykiatrin att samverka med budget- och skuldrådgivningen. Initiativet kommer ursprungligen från de personliga ombuden. Ombuden vittnar om att deras klienter lider av stor ekonomisk stress och därför inte är mottagliga för den vård som ges. Insatsen ska snart följas upp, men redan nu har samtliga inblandade aktörer framfört att – ”Äntligen, detta behövs verkligen”.

Undrar ni vad Finsam är? Det bottnar i en lag som kom 2004 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting/region att samverka finansiellt, bilda samordningsförbund, inom välfärds- och rehabiliteringsområdet.

Samråda, samverka och besluta – veckan med viktiga möten

På onsdag har vi möte med branschen på förmiddagen och på eftermiddagen möte med projektets styrgrupp.  På torsdag är det  möte i samverkansrådet för budget- och skuldfrågor. Vilka som ingår i rådet ser du här. Deltagare i samverkansråd för budget och skuldfrågor

Vi kommer att bolla och få återkoppling på de förslag för att motverka överskuldsättning som vi i projektet vill gå vidare med. Möten som förhoppningsvis leder till att viktiga beslut tas – och klarhet i vad vi i projektet ska lägga energi på framöver. Vi vill även presentera våra förslag för branschen och ge dem en möjlighet att tycka till och tala om för oss vad de kan bidra med för att motverka överskuldsättning.

 

Vi rekommenderar BUS

Idag har projektet medverkat på ett seminarium som kollegor på Konsumentverket (Karin Nordensson, Margareta Lindberg och Helena Olofsson) arrangerat och bjudit in till. Målgruppen var chefer för BUS-verksamheter. Totalt deltog drygt 70 personer som lyssnade, ställde frågor och klurade på hur vi ska få till en effektiv och likvärdig budget- och skuldrådgivning som bidrar till att hjälpa personer som behöver få ordning på sin ekonomi. På seminariet presenterades rekommendationerna för BUS och den vägledning som hör till. Jag berättade också om vårt uppdrag med den fördjupade samverkan mot överskuldsättning.

I vårt projekt har vi uppdrag att arbeta för att nå ut med det stöd som finns, exempelvis stödet via BUS. Jag ställde frågan om hur åhörarna ställer sig till en ökad marknadsföring av BUS. Viktig fråga inte minst för att flera kommuner har långa väntetider och inte klarar rekommendationen att erbjuda besökstid inom 4 veckor. De allra flesta nickade och svarade att det är viktigt att verksamheten blir känd bland kommuninnevånarna. Så vi får helt enkelt, i samverkan med andra, hjälpas åt att sprida stödet som ges via den kommunala kostnadsfria budget- och skuldrådgivningen.

Samverkan var också ett tydligt tema under eftermiddagen. Inte minst den lokala samverkan. Känslan efter mötet var att rekommendationerna (som är framtagna i samverkan) är väldigt uppskattade och att de är ett bra verktyg för att utveckla BUS-verksamheten, jobba smartare och inte minst att kunna föra en dialog på hemmaplan om mer resurser.

Fikamingel i pausen med fr.v Annelie Johansson från Borås, Ingegerd Jamse från Växjö och Christina Sehelen-Lopes från Botkyrka

P.S Rekommendationerna och vägledningen som hör till finns att ladda ned på publikationsshopen på www.konsumentverket.se

”ÖS” önskar glad påsk

Efter 3 fantastiska dagar med workshops i Stockholm har vi  landat i vårt projektrum. Drygt 30 förslag fick vi in, konkreta och flera kreativa. Vad sägs om förslaget ”skuldkompis”. Tänk att få ha en kompis (volontär med särskild utbildning) som stöttar och hjälper dig under hela skuldsaneringsprocessen. Forskning visar på att resultatet vid en skuldsanering blir bättre om man får ett personligt stöd. Eller förslaget ”hjälpande handen”. Ett ställe i varje kommun med ett utvecklat samarbete mellan ideella krafter, socialtjänst, arbetsförmedling, budget- och skuldrådgivare m fl där enskilda kan komma och få hjälp och stöttning på olika sätt. Som att betala räkningar, lägga upp en budget men också handfast hjälp att följa med på besök till F-kassan, vården etc. Ett tredje exempel är ”bo kvar”. Ett lokalt nätverk mellan hyresvärdar, hyresgästförening, sociala myndigheter som förebygger och ger stöd innan det är för sent. Försenade inbetalningar eller eftersläpande hyror är en tidig signal att allt inte är okey.

Skuldregister” är ett av de strukturella förslagen. Förslaget innebär att det skapas ett nationellt komplett skuldregister där en myndighet ansvarar för att inhämta samtliga utomstående skulder hos svenska medborgare. Skulder hos banker, kreditmarknadsbolag, snabblån och inkassobolag. Kreditgivaren måste sedan göra  kreditprövning mot detta register.

ÖS” – vad är det? Jo, vårt interna smeknamn på projektet. Kärt barn har många namn. Ibland kallar vi det ”projektet”, ibland ”samverkansuppdraget” eller ”överskuldsättningsuppdraget”. ”ÖS” känns ändå rätt bra- lite symboliskt. Nu vill vi ösa på. Men först äta många ägg.

GLAD PÅSK

 

 

Ett gott råd!

I torsdags, den 23 mars, hade samverkansrådet för budget- och skuldfrågor sitt andra möte. Rådet leds av vår GD Cecilia Tisell och syftet med rådet är i första hand att stödja vårt arbete inom projektet mot överskuldsättning. Förutom att ge oss goda råd så ska rådet underlätta att insatser inom vårt arbete når fram.  Inom rådet diskuteras även aktuella budget- och skuldfrågor ur flera perspektiv. Mötet präglades av utbyte av kunskap och en tydlig insikt om att vi behöver samarbeta och samverka på olika plan för att motverka överskuldsättning. Det handlar t ex om ett starkt konsumentskydd genom ett effektivt regelverk och tillsyn, samverkan så att enskilda inte hamnar mellan stolarna och den ständiga frågan om resurser…

Vem ingår i rådet?

Utpekade myndigheter är Konsumentverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten. För att få en mer heltäckande samhällsbild är även yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, föreningen för Sveriges socialchefer, SKL, Stadsmissionen och Svenska kyrkan inbjudna och deltar i rådet.

Nästa möte i rådet är den 15 juni

Konsumentverkets GD har ordet

Projektet har tagit fart och det är mycket glädjande att så många vill vara med och bidra! Med gemensamma krafter kan man åstadkomma mycket. -Och nu bloggar vi också om verksamheten!

För oss på Konsumentverket är samverkansuppdraget en välkommen och spännande utmaning som vi tar oss an med lust och stort engagemang. Uppdraget rimmar väl med vår ambition att värna särskilt om dem som behöver oss bäst. Tillsammans med andra engagerade aktörer och deras kompetens och kanaler kan vi nå fram på riktigt och göra faktisk skillnad för dem som är överskuldsatta eller riskerar att bli det.

Samverkansuppdraget är en del i en större nationell kraftsamling. Parallellt med detta projekt har vi till exempel de nya, och i mitt tycke förbättrade, skuldsaneringslagarna och de nya rekommendationerna för kommunernas budget och skuldrådgivning. Det faktum att regeringen har tagit ett helhetsgrepp och presenterat en strategi mot överskuldsättning är en tydlig signal om att man verkligen tar problemet på allvar. Med detta ökar förutsättningarna för oss att ta avgörande steg mot en mindre skuldtyngd framtid.

Som ordförande i samverkansrådet är det min, men även övriga ledamöters roll, att stödja projektet och på bästa sätt bana väg och undanröja eventuella hinder på vägen. Kraften finns även här i den goda gemensamma ansatsen!

Cecilia Tisell

 

 

Kartläggningsfasen övergår i behovsanalys

Regeringsuppdraget handlar bland annat om att utbyta kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor. I projektet har vi valt att kalla det för kartläggningsfasen. För att samla in kunskap har vi använt oss av en kartläggningsmodell och telefonintervjuer. Vi har bett ett urval av samverkansaktörer att lista sina insatser,  aktiviteter och åtgärdsförslag i en framtagen mall enligt kartläggningsmodellen. Några andra samverkansaktörer har vi kontaktat per telefon och ställt frågor som sedan sammanställts som underlag i vårt arbete.

Stort tack till alla er som bidragit! Nu lämnar vi kartläggningsfasen så sakteliga och övergår till att bearbeta och sammanställa för att påbörja projektets behovsanalys. En viktig del i behovsanalysen är de workshops som många av er är inbjudna till den 4, 5 och 6 april. Spännande dagar som vi verkligen ser fram emot.

 

Projektet har sakkunniga på besök

I projektet har vi sakkunniga från våra respektive myndigheter; Konsumentverket, Kronofogden och Finansinspektionen. Måndagen den 23 januari, var de inbjudna till ett möte för att bidra med sina tankar kring vad vi inom de tre myndigheterna gör idag som är bra (ger effekt), vad vi bör göra mer eller mindre av och vad som saknas. Det framkom bland annat att insatser där vi samverkar värderas högt, generellt behöver vi bli bättre på att utvärdera effekterna av våra insatser. Vi behöver också involvera  forskningen och ta fram en forskningsöversikt kring överskuldsättning. Många olika aktiviteter, stora som små behöver samordnas bättre. När hen redan har problem med skulder ligger mycket fokus på den kommunala budget-och skuldrådgivningen. De kan inte klara detta själva utan vi behöver bli bättre på att samverka med andra aktörer som möter personer som har tappat sina betalningar. Vi kom också fram till att vi behöver utgå från målgrupper/riskgrupper och livshändelser i vår fortsatta behovsanalys.

Projektgruppen tackar de sakkunniga!

Bilden visar från vänster: Margareta Lindberg, Konsumentverket; Martina Dagobert, Kronofogden, Therese Wiselquist Ekman, Finansinspektionen; Maria Lindstedt,  Helena Ljungberg,  Karin Nordensson,  Anna Hult – samtliga Konsumentverket ; Åsa Mattsson, Kronofogden, Helena Olofsson, Konsumentverket.

(På bilden saknas Niklas Eklöf, Alexandra Bergling och Anna Sjögren – samtliga Konsumentverket)