Alla inlägg av Maria Lindstedt

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Sluta se skuldsatta som hopplösa idioter!

I DN idag skriver ledarskribenten Evelyn Schreiber  om sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa. Samt om vikten av att fler ställer frågan ”Hur mår du?” till personer som tappat kontrollen över sin ekonomi och vinsten av ett mer öppet och mindre skuldbeläggande samtal om pengar. Läs ledaren här!

En bra påskpresent till alla oss som jobbar med frågan!

Glas påsk önskar Alexandra, Martina, Niklas och Maria!

 

Ensamstående föräldrar och unga har svårast att få pengarna att räcka till!

Finansinspektionen har gjort en undersökning om hushållens ekonomi och finansiella förmåga. Den visar att många konsumenter saknar de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att göra medvetna val inom det privatekonomiska området. Finansinspektionen bedömer att risken är stor att en konsument väljer fel produkter och tjänster på finansmarknaden.

Undersökningen visar att många hushåll upplever att de har fått det bättre genom att fler får pengarna att räcka månaden ut. Fler hushåll uppger att de har bättre kunskap om den finansiella marknaden. Samtidigt är gruppen som har det svårt ekonomiskt, de som aldrig får pengarna att räcka månaden ut, lika stor som vid Finansinspektionens tidigare undersökning från 2009.

Ensamstående föräldrar och unga är de grupper där många uppger att de har svårt att få pengarna att räcka till.

Undersökningen gjordes via telefonintervjuer till ett slumpmässigt hushållsurval. 1001 intervjuer genomfördes med personer som var mellan 18–79 år. Telefonintervjun genomfördes med den person i hushållet som var mest insatt i hushållets ekonomi.

Hela rapporten och ett PM hittar du på Finansinspektionens webbplats. http://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2018/manga-konsumenter-saknar-grundlaggande-finansiella-kunskaper/

 

Spännande möten

Förra veckan var det uppstart för våra informationsmöten. Martina från Kronofogden och jag träffade under onsdag-torsdag ett 30-tal personer för att informera och berätta om våra insatser och ta del av synpunkter och förslag. Vi hade framförallt fokus på lokal samverkan och de verktyg vi håller på att ta fram för att underlätta att fler aktörer lokalt vågar och kan ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” till personer de möter. Det handlar om:
en film (en samhällsberättelse som visar vad ekonomisk utsatthet och skuldproblem handlar om),
en dialogduk (ett enkelt verktyg för att kunna föra ett bra samtal  för hur man lokalt kan nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar)
en folder ”Hur mår din ekonomi?” (en folder att dela ut lokalt med fem tips när ekonomin inte mår så bra)

Vi mötte viktiga yrkesgrupper som Arbetsförmedlingen, Spelberoendets riksförbund, yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Lotteriinspektionen, socialsekreterare, Skolverket, Suicide zero, konsumentvägledare, Kriminalvården, Svenska spel, Kronofogdens förebyggande verksamhet och yrkesföreningen för personliga ombud.  Den 6-7 feb fortsätter vi att möta ännu fler för att avsluta ”vår kampanj” den 14 februari. Givande möten och ett bra tillfälle för oss att få input. Bland annat fick vi ta del av att ”Suicide zero” har ett material som heter ”våga fråga”. Det ska vi forska vidare i. Samverkan behövs för att vi ska kunna nå ut med stöd till personer som har, eller riskerar att få problem med skulder så att de kan få ordning på sin ekonomiska situation.

Lunchpromenad mellan informationsmöten för att rensa hjärnan. Skridskoåkare i Vasaparken

Vart är vi på väg?

Från Lund till Eslöv……..

…och möte med Susanne Svensson på samordningsförbundet MittSkåne (FINSAM) och planering inför en workshop på temat lokal samverkan (Hur mår din ekonomi?). Fokus kommer att vara skuldproblem och psykisk hälsa. Ett område som samordningsförbundet MittSkåne valt att satsa på med Susanne som ivrig påhejare och drivkraft. Vi i projektet kommer att samarbeta med förbundet i denna fråga och planerar några gemensamma aktiviteter under året. Kul och spännande! På mötet deltog även några personliga ombud och budget- och skuldrådgivare. Workshopen är den 13 mars då vi hoppas samla cirka 40 personer med syfte att samverka och diskutera kring ekonomi och hälsa och vad vi kan göra lokalt för att motverka att personer får problem med skulder och psykisk ohälsa.

Just nu är det mycket på gång så blogginläggen kommer att dugga tätt ett tag framöver, precis som regnet i Skåne. Ni som följer oss är välkomna att återkoppla till oss i projektet med era tankar, synpunkter och idéer.

Fr v. Britt-Marie Nirbe (BUS), Jessica Danielsson (PO), Hans Westerlund (PO); Susanne Svensson (Finsam), Desiree Turesson (BUS), Ulrika Walter (PO)

Vad är det för skillnad mellan Bos och Bus?

Idag besökte jag budget- och skuldrådgivarna i Lund, Camilla och Marie. De använder bos som förkortning (istället för bus). Trots att de bara är två jobbar de en hel del förebyggande. Framförallt med att utbilda lokala aktörer för att få till en bättre samverkan. De utbildar socialsekreterare, diakoner, kuratorer  m fl.  –Bra jobbat, säger jag.
En del i regeringsuppdraget och insatsen om lokal samverkan handlar precis om detta. Vi i projektet vill gärna ta fram ett metodstöd där det bland annat ska ingå en kursplan, material och lite tips för att kunna utbilda lokalt. Framförallt riktat till budget- och skuldrådgivare som vill testa detta på sin hemmaplan. Tack Marie och Camilla för värdefulla tips. Det är så kul att se och höra med vilket engagemang och glädje ni tar er an ert arbete. Trots att ni jobbat med frågorna i 20 år. Imponerande!

Bos i Lund. Marie Magnusson och Camilla Qvennerberg

 

Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår

 

Novemberdag med klarblå himmel och sol

I samverkansprojektet håller vi som bäst på med att planera för de insatser som vi beslutat om att genomföra. ”Lokal samverkan mot överskuldsättning” är en av dessa insatser och måndagen den 20 nov har vi kick-off på riktigt. Då hoppas vi nämligen inspirera deltagare på NNS-konferensen i Järfälla att vilja utveckla sin verksamhet och börja samverka lokalt för att förebygga överskuldsättning.  Vad är NNS, kanske ni tänker. NNS är en förening där samordningsförbund inom Finsam gått ihop.  Och Finsam i sin tur är lokalt strukturerad samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och kommuner. I Sverige ingår 247 kommuner i ett av de 81 samordningsförbund som idag finns. Grunden är en lag som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Arbetet inom samordningsförbunden bedrivs utifrån lokala förutsättning och behov. Huvudsyftet är att rehabilitera personer så att de ska kunna försörja sig själva. Men Finsam handlar också om att personer inte ska trilla mellan stolarna utan att samverka lokalt med berörda parter (även civilsamhället) så att personer får det stöd de behöver. NNS roll är bland annat att vara ett språkrör för samordningsförbunden och att ge ett stöd i samordningsförbundens utvecklingsarbete.

På den workshop vi ska hålla den 20 nov är temat ”Rehabilitering när det finns skuldproblem”. Vi hoppas skapa engagemang för frågan. För visst är det så att fler som möter riskgrupper, ekonomiskt utsatta måste våga ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” och kunna hantera det svar de får?

Stenbron i Karlstad den 17 nov

November lär vara en grå, mörk och trist månad. Jag håller inte med. Visst regnar det ibland men idag är en finfin dag. Fredag dessutom/ Trevlig helg