Alla inlägg av Alexandra Bergling

Avslutskonferens

Den 16 maj var det äntligen dags för oss att genomföra vår avslutskonferens. Tillsammans med över 200 andra samlades vi på Nalen i Stockholm.

Mathias Bergström (som ni kan läsa om i vårt magasin Tillsammans) och Lisbeth Östling inledde dagen tillsammans med vår moderator Björn Häger. Lisbeth Östling berättade om hur hon drabbades av 1990-talets sjunkande bostadspriser när hon i samband med skilsmässa var tvungen att sälja sitt hus med förlust. Hon blev så skuldsatt att hon inte hade råd att betala tillbaka. I 20 år hankade hon sig fram tills hon, via vräkning och sjukskrivning, till slut 2014 med hjälp av budget- och skuldrådgivare beviljades skuldsanering. Efter fem år på existensminimum blir hon skuldfri i juni. 

Denna inledningen satte prägel resten av konferensen som handlade om samverkan, nå ut med stöd och hur enskilda människor drabbas. 

Panelsamtalets deltagare från vänster Cecilia Tisell (Konsumentverket), Susan Höglund Westermark (Kronofogden), Ulf Norberg (Föreningen för Sveriges socialchefer), Fredrik Falk (Försäkringskassan) och Malin Omberg (Finansinspektionen).

Det var ett späckat program med bland annat tre forskare som på olika sätt beskrev problematiken, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare berättade om deras viktiga arbete, vi fick höra om en ny lärobok och en högskolekurs om ämnet och flera goda exempel på samverkan och lösningsfokus. Programmet innehöll även ett panelsamtal med representanter från samverkansrådet för budget och skuldfrågor och korta presentationer från projektgruppens arbete.

För oss var det viktigt att så många som möjligt skulle kunna delta och ta del av informationen, därför valde vi att filma och sända hela konferensen live. Vi hade även UR Samtiden filmandes på plats, klippen finns nu tillgängliga att se på deras webbplats. Under dagen tog vi in frågor digitalt som nu föreläsarna har svarat på i efterhand, dessa finns nu publicerade på Konsumentverkets webbplats tillsammans med filmningen av konferensen kapitelindelad och textad.

Vi skulle kunna skriva spaltmeter om konferensen, om hur bra alla föreläsningar var och hur engagemanget var högt från början till slut. Men vi gör inte det, istället vill vi tipsa om att använda er av klippen från konferensen i ert arbete mot överskuldsättning. Kanske kan ni titta på någon av forskarnas presentationer på en kvart tillsammans med era kollegor? Eller inspireras från något av de goda exempel som finns på vardera tio minuter? Eller helt enkelt tipsa någon kollega som ni tror att detta skulle vara värdefullt för.

Vi avslutar detta blogginlägg med några utvalda citat från konferensen. På frågan: Vad tar du med dig från dagen?

Ökad ödmjukhet inför ekonomiska svårigheter

Vikten av helhetssyn kring individen – som nästan alltid kräver samverkan mellan olika aktörer

Sluta aldrig samverka!

Ett väldigt nöjt gäng, projektgruppen tillsammans med Amanda Vargensten Westerström som stöttat upp i flera delar av projektet inklusive konferensen.

Ditt barn och dina pengar

För er som möter förstagångsföräldrar i ert dagliga arbete vill vi tipsa om boken Ditt barn och dina pengar – en föräldraguide om privatekonomi som Finansinspektionen lanserade i början av april.

Föräldraguiden riktar sig främst till förstagångsföräldrar och är indelad i tre kapitel: Gravid, Förälder och Familj. Den fysiska boken kan spridas via personer som möter förstagångsföräldrar i sitt dagliga arbete. Boken finns också att läsa som pdf-fil på www.dittbarnochdinapengar.se.

Ditt barn & dina pengar har tagits fram av Finansinspektionen inom ramen för FI:s uppdrag med finansiell folkbildning. Boken innehåller fakta och information från Centrala studiestödsnämnden (CSN), Fondbolagens förening, Försäkringskassan, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Konsumenternas Försäkringsbyrå, Konsumentverket, Kronofogden och Pensionsmyndigheten.

Genom en riktad insats mot blivande föräldrar har boken som syfte att förebygga framtida problem och öka kunskaperna inom de områden som blir särskilt viktiga i den förändrande livssituationen som det innebär att bli förälder.

Boken i sin fysiska form men som även kan läsas som PDF-fil

Falun bjöd på vinterlandskap

Medan Niklas och Martina mötte våren i Helsingborg blev jag och Amanda påminda om att vi ännu inte lämnat vintern när vi hade workshop i Falun. Det var kallt ute men desto varmare och livfullare inomhus.

Något som jag tyckte var väldigt kul med workshopen i Falun var bredden av deltagare, vi hade personer från budget- och skuldrådgivningen, Attention, öppenvårdspsykiatrin, Krami, frivilliga samhällsarbetare, Svenska kyrkan, Socialförvaltningen bland flera andra. Diskussionerna flödade verkligen, både på för- och eftermiddagen.

Vi hade även hjälp av Peter Kindström, budget- och skuldrådgivaren i Falun som berättade om vad budget- och skuldrådgivningen kan hjälpa till med och om deras fantastiska initiativ med att varje gymnasieelev inom de kommunala gymnasieskolorna i Falun får fem (!) lektioner i privatekonomi och konsumentkunskap. Ett fantastiskt gott exempel!

Trevlig helg!

Ekonomiskt bistånd och Kunskapsguiden


För en vecka sedan deltog vi för andra gången på SKL:s konferens om att bryta långvarigt ekonomiskt bistånd. Förra året hade vi en punkt på programmet men den här gången fick vi nöja oss med ha ett utställningsbord med vårt material. Som ni ser på bilden var bordet fullt till bristningsgränsen, förutom vårt egna material lyfte vi även annat bra material från Konsumentverket och Kronofogden. Det är alltid lika roligt när vi får delta i olika sammanhang, prata med yrkesverksamma och sprida vårt material.

Programmet var liksom förra året väldigt intressant. Vad som är roligt med denna konferens är programupplägget; lite längre föreläsning av forskare blandas med korta, goda exempel och annan nyttig information. En av punkterna stod Anette Agenmark från Socialstyrelsen för. Vi har nöjet att ha en del kontakt med henne tack vare att hon är Socialstyrelsens representant i samverkansrådet för budget- och skuldfrågor. Anette visade fliken om ekonomiskt bistånd på Kunskapsguiden. Kunskapsguiden riktar sig till de yrkesverksamma som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Den är fullspäckad med bra information, däribland om skuldproblem.

Parlamentariker från Nederländerna

Förra veckan fick jag och några av mina kollegor presentera vårt arbete för en delegation från Nederländerna. Vi talade om projektet, om vårt stöd till den kommunala verksamheten, konsumentupplysningen och tillsynsarbetet inom finansområdet. De var intresserade av hur Sverige arbetade med skuldproblematiken och förutom besöket hos oss träffade de bland annat Kronofogden, budget- och skuldrådgivare och Eksam.

Frågorna haglade under presentationerna och intresset för vår verksamhet var stor. Personligen tyckte jag att det var extra kul när en parlamentariker under min presentation av projektet berättade om en hälsokontroll av pensionärer i hennes område, där frågor om ekonomi saknades i frågorna som ställdes. Innan hon hade gått ut ur rummet hade hon skickat ett sms till sina kollegor och påbörjat arbetet med att få in frågor om privatekonomi.

Det som är spännande i mötet med representanter från andra europeiska länder är att de möter ungefär samma problem. Däremot kan det se olika ut hur länderna kan tackla problemen. Nederländerna är ett spännande land som jag tror att även vi kan lära oss mycket av.

Ingvor på besök

Idag har konsumentupplysningen (Hallå konsument och Konsument Europa) finbesök av Ingvor Fahlén, budget- och skuldrådgivare i Karlstad. Hon kommer att utbilda vägledarna i bland annat:

  • Vad gör BUS och vilka frågor vägledarna kan hänvisa
  • Vad som händer när en person kontaktar BUS. Exempelvis en kommun som har flera månaders väntetid, kommer personen kunna få någon hjälp direkt eller får den helt enkelt vänta?
  • Vilka signaler på trasslig ekonomi det finns som vägledarna kan uppmärksamma
  • Tips på hur frågan om ekonomi kan tas upp.

Detta i syfte att hjälpa vägledarna att bli bättre på att hänvisa personer till BUS. Att vägledarna ska våga och veta när frågor om ekonomin kan ställas för vidare hänvisning.

En inspirerande verksamhet!

I dagarna kommer detta A4 tillsammans med ett gäng visitkort att skickas ut till alla polisstationer i Norge

I veckan fick jag möjlighet att resa upp till Mo i Rana, Norge för att besöka den nationella økonomirådstelefonen i NAV, även känt som 800 Gjeld. Anledningen var att få inspiration och lära sig av deras verksamhet för att kunna skissa på ett liknande koncept för Sverige.

Först – vad är det för koncept jag pratar om?
Inom regeringsuppdraget är en av insatserna att lägga fram ett förslag på en nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor. Syftet med tjänsten är att nå fler (därav namnet för delprojektet) genom att sänka tröskeln för medborgare att ta kontakt. Ledord för tjänsten är att den ska vara tillgänglig och den ska vara anonym. Tanken är att tjänsten ska vara ett komplement till den lagstadgade budget- och skuldrådgivningen. Än så länge har vi inte kommit fram till något konkret förslag utan vi har i nuläget främst samlat på oss underlag, tagit del av goda exempel och undersökt vad som redan kan göras inom ramen för Hallå konsument (som ni kan läsa mer om här).

Och nu tillbaka till økonomirådstelefonen
Det är svårt att formulera i några korta rader allt det jag fick se och lära mig. Jag ska försöka sammanfatta mitt besök (men förstår redan nu att det kommer att bli långt).

Syftet med tjänsten
Tjänsten økonomirådstelefonen ska vara lättillgänglig (vid start hade de som mål att 75 % av samtalens skulle besvaras inom 30 sek), ge hjälp till självhjälp och sänka tröskeln för personer att ta kontakt med sina problem. Precis de tankar och förhoppningar som vi har genom Nå fler.

Den nära kontakten med de lokala gjeldsrådgivarna (Norges svar på BUS)
Jag fick möjligheten att sitta med och medlyssna på samtalen och chattarna som kom in och i varenda samtal eller chatt nämndes gjeldsrådgivarna i kommunen. I flera samtal ville personen som ringde in bara få kontakt med kommunen, då kändes tjänsten nästan som en växel för gjeldsrådgivarna. Rådgivaren på økonomirådstelefonen kunde i sina system söka på kommunen och se de gjeldsrådgivare som jobbade där och även se om gjeldsrådgivaren var ledig eller upptagen. Om gjeldsrådgivaren var ledig försökte rådgivaren i första hand koppla samtalen direkt annars skickades ett meddelande till gjeldsrådgivaren att den skulle kontakta personen inom två dagar.

I andra fall så ringde personen in med ett problem och då gav rådgivarna stöd via telefon med fokus på hjälp till självhjälp. Även dessa samtal hänvisades till kommunen genom att gjeldsrådgivaren fick två dagar på sig att ringa till personen.

Typen av frågor
Flertalet frågor hänvisades direkt till kommunen men i några frågor gavs mer vägledning och det är speciellt de jag kommer ihåg. Ett samtal var med en person som var väldigt stressad och forcerad i början av samtalet för att mot slutet prata mycket lugnare. Hon hade inom 15 minuter gått från att inte veta vad hon skulle göra till att veta att en gjeldsrådgivare skulle ringa upp henne inom två dagar och hon kunde förbereda sig genom att ta fram skulder och inkomster. Jag som mest har läst och hört om vilka skuldproblem som finns fick här möjlighet att se och höra personerna. Det var bland annat ensamstående föräldrar, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, arbetslösa och kämpande egenföretagare.

Rådgivarnas kompetens och engagemang
Det var totalt sex personer som la ungefär 3,5 – 4 årsarbetskrafter på tjänsten. Tjänsten har funnits sedan 2009 och totalt har sju personer anställts under årens lopp, med andra ord är det bara en person som har slutat (som gick vidare inom organisationen). Kompetensen inom gruppen är därför hög och flera sa att de älskade sitt jobb. Rådgivaren som jag hade äran att få medlyssna förklarade det som att i økonomirådstelefonen ger de rådgivning på väldigt generell nivå men för att klara av det måste de ha koll på allt bakomliggande. Som att de ger rådgivning på toppen av isberget men för att förstå vad de ska säga måste de ha koll på hela berget.

Och vad händer nu?
Nu kommer vi att fortsätta skissa på förslaget på ett nytt koncept. Mycket med inspiration från Norge. Vad som kan förtydligas är att det vi kommer fram till endast är förslag, vi har ingen aning om vad regeringen kan komma att tycka om detta. Om ni har frågor och funderingar, tankar och kloka inspel – hör av er! Ni kan kommentera på inlägget eller kontakta mig via mejl. Ni hittar mina kontaktuppgifter här.

Tillbaka mitt i Skåne

Här diskuterar grupperna kommunvis hur den lokala samverkan mot överskuldsättning ska tas vidare. Vid bordet längst bort sitter Eslöv och närmast kameran sitter Höör. Hörby sitter bakom fotografen och syns därför inte i bild.

I mars var vi i Eslöv och hade tillsammans med Finsamförbundet Mitt Skåne en workshop mot överskuldsättning och igår var det dags för den uppföljande workshopen. Finsamförbundet Mitt Skåne är ett gott exempel på att involvera vården i arbetet mot överskuldsättning (vill du läsa mer om det? – Läs här!). De är även ett gott exempel på ett Finsamförbund som sett vikten av att arbeta med ekonomin, vilket de insåg långt innan vi hade uppmärksammat Finsam som en aktör med stor potential.

Vi hade en eftermiddag till vårt förfogande där projektet gav en presentation med återblickar från workshopen i mars, berättade kort om vad som hände på nationell nivå och zoomade in för att titta på hur det såg ut i Eslöv, Höör och Hörby utifrån Kronofogdens statistik. Det viktigaste arbetet skedde som vanligt i grupperna, när deltagarna själva fick diskutera vad som redan görs och hur samverkan mot överskuldsättning ska fortsätta i framtiden.

På slutet ställde vi frågan: Vad tar du med dig hem efter denna dag? Här är ett urval av de kommentarer vi fick in.

Nätverk är viktigt och att information når ut till alla berörda.

Vikten av samverkan inom kommunen på området.

Inspiration på hur vi kan arbeta konkret med våra klienter kring ekonomi och hälsa

Att det är viktigt att prata med varandra över verksamhetsgränserna inom kommunen. Bra redskap att ta med hem. Prata mer ekonomi och lösningar med människor.

En intressant och givande eftermiddag i Eslöv. Nu direkt vidare till Socialchefsdagarna i Jönköping. Kanske syns vi där?

Uppsala imponerar

I förra veckan fick vi inbjudan att delta på en workshop som Konsument Uppsala (konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen samlad) hade anordnat. Det var ett gäng vana och duktiga föreläsare som intog scenen för att kort beskriva sin verksamhet och vad de kan hjälpa till med (jag antecknade flitigt, tänker använda mig av flera saker som de tog upp) och även projektet fick en stund i rampljuset. Men den stora delen av tiden lades på att deltagarna fick diskutera olika frågor med varandra rörande överskuldsättning och samverkan.

Några av frågorna var:

  • I ditt arbete, möter du personer som har problem med sin ekonomi?
  • Vilka möjligheter finns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt?
  • Vilka samhällsaktörer är viktiga utifrån, ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer med ekonomiska problem?
  • Vilka framgångsfaktorer ser du?

En framgångsfaktor som jag kunde se var det nära samarbetet mellan konsumentvägledningen (KVL) och budget- och skuldrådgivningen (BUS) i Uppsala. Kristina Westling, KVL, beskrev ett konkret exempel på när samarbetet mellan dessa två hade fungerat väl. En annan framgångsfaktor som jag såg var att kännedomen om vad Konsument Uppsala kunde hjälpa till med var stor bland deltagarna, det märktes att Konsument Uppsala arbetar mycket förebyggande och att det gör skillnad.

I slutet av dagen fick deltagarna presentera vad de diskuterat och även berätta om vad de tyckte om upplägget. Av det som lyftes i storrummet kändes det som en lyckad dag. Det ska bli spännande att följa vad mer som kommer hända efter denna dag.

Vill ni läsa ännu mer om Konsument Uppsala har ni tur, för här är ett gammalt blogginlägg från när Maria besökte BUS i Uppsala. Konsument Uppsala hade inför dagen tagit inspiration från BUS i Eskilstuna, även det ett gott exempel värt att lyftas igen.

Fin utsikt från Stadsbiblioteket där workshopen var och Konsument Uppsala hittas.

Lika över gränserna

I torsdags hade Konsumentverket finbesök av Arman Vestad, nationell projektledare från Norge, som ville lära sig mer om hur vi arbetar med privatekonomi och överskuldsättning. Han hade ett digert schema med korta presentationer från flera olika delar i huset, däribland detta projekt. Arman började med att presentera sitt arbete och direkt märkte vi att beröringspunkterna mellan hans projekt och vårt var många.

Med risk för språkförbistringar från min sida kommer här några korta punkter:

  • Med bakgrund av reformen ”Flest mulig i arbeid, færrest mulig på stønad” och kunskapen om ekonomins påverkan på människor möjlighet att komma till arbete eller annan aktivitet startade Trondheim ett projekt. Projektet syftade till att de som kommer i kontakt med personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska våga prata om ekonomin. Flera hundra medarbetare i NAV och kommunen fick en grundläggande utbildningsdag, material har tagits fram och vissa fortsättningsutbildningar har skett.
  • Med erfarenheter från Trondheim startade ett treårigt projekt 2015 med en nationell projektledare, Arman Vestad, som skulle arbeta för att få liknande projekt i andra kommuner utifrån kommunernas egna förutsättningar.
  • En av de aktörer som projektet arbetat mot är stora arbetsgivare. De har uppmärksammat hur problem med ekonomin kan påverka arbetsmiljön och effektiviteten. Utifrån det har de haft föreläsningar på olika arbetsplatser, samt tagit fram en film som syftar till att belysa varför den frågan är viktigt att ta upp.
  • Även de har uppmärksammat kopplingen mellan ohälsa och ekonomi och har fått möjligheten att göra ett spännande test i en kommun. Vid läkarbesök ställde läkaren tre frågor om ekonomi: har ekonomin har blivit sämre på grund av hälsan, har hälsan blivit sämre på grund av ekonomin och om patienten ville bli hänvisad till vidare hjälp. De preliminära resultaten visade att läkarna tyckte att det var nyttigt att ställa dessa frågor. Det här vill vi såklart veta mer om och kommer att återkomma här på bloggen om.
  • Framtida arbete låg på att skapa en nationell webbplats med objektiv information.

Vissa stunder kändes det som om vi fick höra om vårt egna projekt, fast på norska. Det kändes även betryggande att trots att vi inte hade hört om varandra tidigare tacklar problemet på ett liknande sätt.