Alla inlägg av Alexandra Bergling

Vi vill nå fler!

I arbetet med regeringsuppdraget har det blivit tydligt att vi behöver nå fler i ett tidigt skede. Innan skuldproblemen blivit för stora.

Lokal samverkan som vi berättade om i föregående inlägg är en insats vi jobbar med. En annan är att utreda möjligheten att erbjuda någon form av nationell vägledning inom budget- och skuldfrågor som ett komplement till det stöd som finns idag. För er som lusläser statliga utredningar är förslaget inget nytt, för er andra dödliga så har det nämnts i ett flertal utredningar. Insatsen är inte att starta upp ett nytt koncept utan insatsen är helt enkelt att utreda vad som kan göras och lämna fram förslag.

Förslagen kommer att följa två spår:

  1. Ge förslag på hur Hallå konsument, inom befintliga resurser,  kan bli bättre på att fånga upp om personer som har problem med sina betalningar och sedan hänvisa dem vidare till BUS och info på Hallå.
  2. Ta fram ett underlag för hur och vad en nationell vägledning för budget- och skuldfrågor skulle kunna se ut. Vilka resurser som skulle krävas, vad finns det för risker etc.

Våra grannländer Finland och Norge erbjuder redan en nationell linje för budget- och skuldfrågor. I Norge via 800 Gjeld och i Finland via Skuldlinjen. Vi i projektet besökte nyligen Finland för att få mer kunskap kring saneringslån, sociala krediter och inte minst Skuldlinjen. Där fick vi höra att deras utvärdering visar att 75% av de som kontaktar Skuldlinjen inte tidigare talat med någon om sina skuldproblem.

Än så länge är vi (främst jag och Anna-Karin Lindahl från Kronofogden) på planeringsstadiet för hur vi ska arbeta med detta. Men vi vet att vi kommer att behöva samarbeta med många aktörer. Vi kommer därför att bjuda in aktörer till ett samverkansmöte under senare delen av januari för att starta upp projektet på riktigt. Till dess, om någon av er som läser detta har synpunkter, kommentarer, tankar eller idéer. Kontakta gärna mig, Alexandra, via min mejl alexandra.bergling@konsumentverket.se.

Vad kallar vi insatsen? Nå fler såklart!

Det stöd som finns att få

Nu tillbaka till kärnan och vad vi har för uppdrag. Ordagrant så består regeringsuppdraget av att vi med lämpliga samhällsaktörer ska eftersträva:

  • Ett utbyte av kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor,
  • ett samarbete när det gäller att nå ut till personer som har eller riskerar att få problem med skulder med information om vilket stöd som finns att få, exempelvis via den kommunala budget-och skuldrådgivningen, och
  • ett samarbete om andra ändamålsenliga och förebyggande insatser.

Så till det fetmarkerade ovan i vårt uppdrag. En förutsättning för att kunna nå ut är att veta vilket stöd som faktiskt finns. I kartläggningsfasen, projektets första fas, hade vi ett flertal informationsmöten och telefonintervjuer där vi efterfrågade kartläggningar från aktörerna på vilket stöd som de ger. Vi har utefter den information som vi har fått in sammanställt ett PM.

Vill ni läsa vårt PM har ni dokumentet här: Stöd i samhället.

Trevlig läsning!

Fattigdomsdagen och goda exempel i Eskilstuna

I tisdags var det den internationella Fattigdomsdagen och några ur projektgruppen var på besök i Eskilstuna för att delta på ett seminarium samt besöka Eskilstuna kommun där det händer spännande saker.

Seminarium: Fattigdom och överskuldsättning
Sveriges Stadsmissioner uppmärksammar den internationella Fattigdomsdagen genom att ge ut deras årliga Fattigdomsrapport. Eskilstuna Stadsmission hade bjudit in till ett seminarium med presentationer av Carolina Bäck från Eskilstuna stadsmission, Christian Kullberg och Julia Callegari från Mälardalens högskola och projektets egna Maria. (Ni återkommande bloggläsare tänker nu att visst var det något bekant med Christian och Julia? Ni har så rätt, vi har träffat de tidigare vilket ni kan läsa om här).

Carolina Bäcks presentation av Fattigdomsrapporten problematiserade definitionen av fattigdom där Stadsmissionens slutsats är att det finns fattigdom i Sverige. Genom deras verksamheter möter de många personer som är i nöd, där köer till matkassar och härbärgen är en vardag. Christian Kullberg gav åhörarna en förståelse för hur den svenska välfärden är uppbyggd, hur den har förändrats över tid samt vissa omständigheter som kan leda till problem med skulder. Julia Callegari berättade i sin tur om kvinnors och mäns vägar in och ut ur skuld och hur hushållen organiserar sig ekonomiskt. Jag tror vi var många i publiken som funderade på hur vi hanterar ekonomin i våra egna relationer. Maria i sin tur berättade om samverkansprojektet.

Maria presenterar var vi befinner oss i projektet. Varken Carolina, Christina eller Julia fastnade tyvärr på bild, skyll på fotografen (undertecknad) som hade fullt upp med att anteckna och lyssna.

Besök hos Eskilstuna kommun
Direkt efter seminariet mötte vi upp budget- och skuldrådgivarna i Eskilstuna. Vi har fått nys om att det händer mycket inom överskuldsättning i Eskilstuna och självklart var vi tvungna att få reda på mer.

Som grund har vi en magisteruppsats som undersökte hur kommunen ska arbeta för att inte sätta medborgare i skuld samt nya förutsättningar i form av Eskilstuna direkt, ett kontaktcenter för medborgare i Eskilstuna. Det finns många olika instanser inom kommunen där medborgare kan få hjälp men hur bra pratar och samarbetar de med varandra? Och kan det finnas strukturella feltänk som gör att personer hamnar fel? Dessa frågor har Eskilstuna kommun tagit tag i och en projektledare har anställts för att motverka överskuldsättning som vi senare fick träffa.

I nuläget samlar de på sig exempel på situationer som kan leda till onödig skuldsättning och när system krockar. I december ska de ha en workshop där medarbetare från olika delar inom kommunen och andra samverkande organisationer ska samlas för att diskutera detta. De har även tankar på att utbilda personalen i kontaktcentret för att bättre fånga upp när medborgarna skulle kunna bli hänvisade till BUS och de har bjudit in till Kronofogdens budbärarutbildning. Ja ni hör, det händer en hel del. Redan nu är vi inom projektet inbjudna till deras workshop och Eskilstuna ska komma och besöka Konsumentverket i början av nästa år för att få inspiration av bland annat Hallå konsuments projekt. Det är roligt med samverkan, och vi ser framemot att få följa vad som händer i Eskilstuna.

Från vänster: Katarina Björklid, Ari Hagberg, Birgitta Jonzon och Josefine Niburg Drottesjö vid deras disk i kontaktcentret.
Projektledaren Maria Lidén

Rätt stöd snabbt och tid för förändring

Från vänster: Lisa, Mikael, Mari, Mia, Christer och Lena. Fattas i bild gör Nils och Eva.

Förra veckan satte sig projektgruppen i en hyrbil med destination Karlskoga. Där träffade vi flera personer som arbetade i eller med Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga. Mötet på två timmar flög förbi och bullarna från Prisma både luktade och smakade fantastiskt.

Inom samverkansprojektet återkommer vi ständigt till att den lokala samverkan är viktig för att fånga upp och hjälpa individer som har eller riskerar att få problem med skulder. Och just lokal samverkan är precis vad Finsam arbetar med, på olika sätt beroende på förbund.

Tillbaka till Karlskoga och sjön Möckeln. Finsamförbundet Degerfors/Karlskoga har beslutat att istället för att driva projekt som löper på några år ha två bestående verksamheter; mottagningsteamet och coachningsteamet. Mottagningsteamet lotsar medborgare rätt, kort sammanfattat, och huvuduppdrag lyder ”rätt stöd snabbt”. Coachningsteamet arbetar på längre sikt med sina deltagare, där regelbundna individuella samtal med en coach går som en röd tråd genom hela processen. Deltagarna ska erbjudas individanpassade aktiviteter, där arbetsträning hos Prisma är ett exempel.

Inom projektet pratar vi ofta och gärna om vikten av att fler måste våga diskutera och ställa frågor om privatekonomi. För att det ska hända måste vi veta hur verkligheten ser ut för de som faktiskt möter individerna, och vilket behov de har av metoder och verktyg för att våga ställa frågor. Coachningsteamet snuddar redan nu vid dessa frågor som en del i kartläggningen av deltagarens livssituation. Men det är svåra frågor att ställa, och bra verktyg, hänvisningar och kunskap fördes fram som viktiga delar för att våga närma sig frågan än mer.

Mötet i Karlskoga gav oss i projektet bra inspel kring tänkbara verktyg och goda exempel på framgångsrik samverkan. Det kan inte sägas nog många gånger, men inspel från er som arbetar nära individerna är av väsentlig betydelse för oss. Känn dig fri att kommentera eller skicka mejl till någon av oss i projektet om du sitter inne på en tanke som du tror kan hjälpa oss framåt.

 

Från solstolen till startgroparna

Nu är vi alla tillbaka och i veckan hade vi vårat första projektmöte efter semesteruppehållet. Det känns som om vi just nu står i stargroparna, redo att börja arbeta med alla de insatser som vi har valt ut och väntar på att startskottet ska ljuda. Startskottet är beslutet från styrgruppen vilket vi räknar med att få tidigt i september.

Hallå konsument har artiklar om hur ekonomin kan förändras vid olika livssituationer, som att få barn, separera eller flytta hemifrån. I väntan på startskottet vill jag därför tipsa om ett två minuters lång film på temat att få barn. Det är en klar favorit inom projektet av den enkla anledningen att huvudpersonen är en några år yngre Martina. Se Martina och Elsa genom att trycka här. Och när ni ändå är där, se vad vi har för tips inför andra livssituationer.

Kön och skuld

Från vänster: Pernilla Liedgren, Julia Callegari och Christian Kullberg

Förra veckan fick vi besök av Mälardalens högskola för att diskutera kön och skuld. Vissa av er kanske kommer ihåg Pernilla och Julia från BUS-dagarna i Västerås då de diskuterade forskningsprojektet Kön och skuld – Budget- och skuldrådgivares arbete med kvinnor och män med skuldproblematik.

För oss var det ett intressant och nyttigt möte där vi fick hjälp att diskutera våra insatser utifrån ett könsperspektiv. Vi diskuterade bland annat olika förväntningar på kvinnor och män och hur viktigt det är att få bort dessa i det professionella mötet.

Sommaren närmar sig och då även slutet av vår behovsanalys. Lagom till hösten ska vi börja vår nästa och sista fas som är genomförandefasen då vi äntligen ska få göra verkstad. Som ett par skyddsglasögon vi måste bära ska vi hela tiden ha fokus på jämställdhet. Mötet med Pernilla, Julia och Christian hjälpte oss att polera dessa glasögon.

Tack för att ni kom och för att ni så generöst delade med er av er samlade kunskap!

Överskuldsättning på agendan

Förra veckan var överskuldsättning temat på två olika konferenser och större delen av projektgruppen deltog på båda.

LO bjöd på onsdagen in till konferens där bland annat Sebastian de Toro hade en presentation av sin rapport Långvarig överskuldsättning – den bortglömda ojämlikheten. Utöver Sebastian var även Per Bolund, Charlotta von Zweigbergk och Eva Liedström Adler inbjudna talare.  För er som är intresserade finns hela konferens inspelad och kan ses i efterhand.

Som Lars Malmström nämnde i föregående blogginlägg bjöd Finansinspektionen in till deras Konsumentskyddsdag på torsdagen i och med att de släppte årets Konsumentskyddsrapport. De identifierade tre olika risker på konsumtionsmarknaden där konsumtionslån var en av dem. Även denna konferens finns att se i efterhand.

På torsdagseftermiddagen fick jag och Martina möjligheten att träffa Katarina Danielsson och Oscar Svensson som arbetar specifikt med gruppen UVAS; unga som varken arbetar eller studerar. Ett intressant möte där vi fick med oss mycket tips och idéer att jobba vidare med. Vill ni veta mer om deras uppdrag kan ni gå in på deras webbplats.

Förra veckan var fylld med intressanta föreläsningar och möten. Nu är vi tillbaka i projektrummet och i full fart att gå igenom alla förslag på insatser.

Vi hörs snart igen!

Finansinspektionen har ordet

På torsdag denna vecka, den 11 maj, presenterar Finansinspektionen den årliga rapporten om konsumentskyddet på finansmarknaden. I samband med detta ordnas en konferens som i år kommer att ha temat överskuldsättning. Ett spännande inslag är att Roine Vestman från Stockholms universitet berättar om ett arbete de gjort under rubriken ”Attityders inverkan på skuldsättning”.

Vi på FI ser överskuldsättning som ett område som kräver fokus på finansmarknaden. Det känns viktigt att vi och andra aktörer kan göra insatser som kan förbättra situationen. Den huvudsakliga uppgiften för FI är att övervaka företagen på finansmarknaden. En annan del som också kan bidra till bättre förutsättningar för att inte hamna i överskuldsättning är vårt arbete med privatekonomisk utbildning och information.

Lars Malmström
avdelningschef på Finansinspektionen och med i styrgruppen i överskuldsättningsprojektet

Balans i förändring

Större delen av projektgruppen var med på årets BUS-dagar, de årliga utbildningsdagarna för budget- och skuldrådgivarna (BUS). Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare är de som anordnar dessa två dagar och de hade skapat ett schema fyllt med intressanta föreläsningar med mer än 300 personer anmälda.

Under första dagen fick vi bland annat information om vad som är på gång hos Kronofogden och vilka effekter som syns av de nya skuldsaneringslagarna. Kognitionsvetaren Elin Helander beskrev hjärnan och pengar, om vi förstår hur vår hjärna fungerar kan vi även samarbeta med den. Även Per Bolund fanns på plats och hade en presentation.

Konsumentminister Per Bolund pratar om vad som hittills
gjorts samt vad som planeras för att motverka överskuldsättning
i samhället.

Under dag två diskuterades bland annat rekommendationerna för BUS. Konsumentverket talade om det pågående arbetet och Maria presenterade projektet. En paneldebatt bestående av BUS, Kronofogden och Konsumentverket samtalade om balans i förändring. Forskare presenterade även sitt forskningsprojekt om kön och skuld, vi i projektet har förmånen att få träffa dessa forskare längre fram i vår.

Maria berättade om projektet och vad statusen är just nu.
Kronofogden, Konsumentverket och budget- och skuldrådgivare samtalar om samverkan, förändring och BUS yrkesroll

Avslutningsvis mötte vi alla Mikael Genberg som pratade om mod och passion. Han avslutade med orden:

 

Vilket är ditt hus på månen?

Genom hans vision om att sätta ett rött hus med vita knutar på månen har han fått genomföra massor av fantastiska saker. Som talesättet säger:

Sikta mot stjärnorna, och du når trädtopparna.

Jag tror att Mikael kommer att nå sin vision, längre än trädtopparna och hela vägen till månen. Vår vision är att personer som har eller riskerar att få problem med skulder får ordning på sin ekonomi.  Nu går vi snart in i genomförandefasen, där vi äntligen ska få göra verkstad. I detta arbete har BUS:arna en extremt viktig roll, utan dem når vi knappt trädtopparna. Det har därför varit givande dagar i Västerås.

Nu är vi fulltankade…

Så här glada är vi över dessa dagar.

Idag har vi haft vår tredje och sista workshopdag. Dagens deltagare har varit från Stadsmissionen, Konsumentverket, Konsumentvägledarnas förening, Brottsoffermyndigheten, KRIS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivningen, Kronofogden, Mind, Barnombudsmannen, Hyresgästföreningen, Yrkesföreningen för personliga ombud och Folkhälsomyndigheten.

Vi har fått förslag på aktiviteter som att blivande socionomer i sin utbildning ska få kunskaper i privatekonomi. På sätt ska det bli naturligt att prata ekonomi med de individer de möter i sitt framtida yrkesliv. Likadant gäller inom Frivården/Kriminalvården där det också är viktigt att man pratar om ekonomin men också att man följer upp hur det går över tid.

Andra förslag var att det är viktigt att få med den ekonomiska aspekten till exempel när KRIS är ute i skolorna och pratar med ungdomar, att privatekonomi ska bli ett eget ämne från förskoleklass till gymnasiet och att lokala nätverk ska skapas där de olika aktörerna samlas kring individens behov t ex vis psykisk ohälsa istället för att individen ska behöva vända sig själv till olika aktörer.

Sammanfattningsvis är det viktigt att våga ställa frågan ”Hur är det med ekonomin?”. Det kan krävas både mod och kunskap för att våga ställa den frågan.

Nu packar vi väskan och tar med oss alla era förslag och idéer hem. Tack för givande diskussioner och inspiration. Hoppas alla ni som har deltagit känner att ni fått med er både inspiration och tankar hur ni kan arbeta vidare med dessa frågor i er organisation. Nu blir nästa steg för oss att fundera på vad vi ska jobba vidare med tillsammans med er. Att samverkan kommer att bli en framgångsfaktor är det inget tvivel om. Vi återkommer i frågan…

TACK!!!

Martina Dagobert

Kronofogden