Alla inlägg av Alexandra Bergling

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.

Våga fråga

I ett avskedsbrev stod det: “Om en enda person ler mot mig så kommer jag inte att hoppa”. Brevet hittades efter att mannen hoppat mot döden från Golden Gate Bridge.

Den sanna berättelsen började Alfred Skogberg med från Suicide Zero när han besökte årets första samverkansråd för budget- och skuldfrågor. Självmord är en verklighet för personer som lever i överskuldsättning där en studie visar på att 17 % av de som lever med överskuldsättning någon gång har försökt att ta sitt liv.

Självmord sker i alla samhällsklasser och varje dag tar fyra personer sitt liv. Fyra personer per dag är en hög summa men lägg då till att per varje person som tagit sitt liv går det minst tio självmordsförsök och cirka hundra som har planer på att ta sitt liv. Det blir många personer och då är inte de personer som ”bara” tänker på självmord ännu vanligare.

Artigt påträngande
Suicide Zero utbildar personer i hur man upptäcker varningssignaler och hur man sedan pratar med personer som riskerar att ta sitt liv. De vill att fler ska våga fråga om självmord. Alfred nämnde att vi ska vara artigt påträngande, personer som riskerar att ta sitt liv är ofta väldigt ambivalenta och visad omsorg om en persons välbefinnande kan ha stor betydelse. Det finns en stor oro att göra fel, att ”väcka den björn som sover” och förvärra situationen. Denna oro kan i sin tur skapa ett stigma där personen med självmordstankar isoleras med sina tankar eftersom omgivningen inte vågar fråga. Detta är inget som Alfred anser att vi behöver oroa oss om.

BÖRS – Bekräfta, Öppna (frågor), Reflektera, Sammanfatta
En samtalspedagogik som Alfred tipsade om att använda i samtal med personer med psykisk ohälsa var BÖRS. Bekräfta individen genom att visa att du bryr dig om hur personen mår, våga fråga och våga vara tyst. Ställa öppna frågor som underlättar att personen kan prata om sin upplevelse och hur hen känner. Reflektera det personen berättar och försök att inte föreslå saker för att personen ska må bättre. Och till sist, sammanfatta vad personen har berättat och beslutat.

Slutligen
Ohälsa genomsyrar vårt arbete då kopplingen till överskuldsättning är stark, där är självmord det allra yttersta och något som är värt att kämpa emot. Jag tror vi alla berördes av Alfreds presentation och förstod vikten i att våga fråga.

Ett urklipp från Suicide Zeros presentation.

Workshop mitt i Skåne

Finsamförbundet Mitt Skåne har vi skrivit om tidigare (för er nyfikna finns första blogginlägget länkat här, och det andra blogginlägget länkat här). Efter ett initiativ från de personliga ombuden har ett arbete dragit igång med fokus på länken mellan problem med skulder och psykisk ohälsa.

Idag är vi samlade i Medborgarhuset i Eslöv, ett arkitektoniskt kulturarv som fick två av projektmedlemmarna att springa omkring att fota omgivningarna när vi kom, fantastiskt vackert. Nu är det inte därför vi i projektet och 40 andra inbjudna (socialsekreterare, god män, folkhälsostrateg, gruppledare IFO, bostadsstödskonsulent, enhetschefer, personliga ombud, budget- och skuldrådgivare, kuratorer, diakon och flera därtill) är samlade. Målet är att påbörja samverkan mot överskuldsättning och testa tips och verktyg.

Målet för dagen.

Verktyget som var i fokus under dagen var dialogduken, ett verktyg att samlas kring och diskutera hur en samverkan kan komma till stånd. Dialogduken som så mycket annat kommer att kunna beställas. Nu får vi bara se vad deltagarna från Eslöv, Hörby och Höör tycker om det.

En viktig punkt under dagen var när budget- och skuldrådgivarna och de personliga ombuden körde en dragning. De berättade bland annat om sina erfarenheter av problemet, när personer kan hänvisas till dem och olika råd som kan ges.

Grupparbeten i full gång.

I slutet av dagen kommer fokus ligga på frågan – Vilket är ert nästa steg? Grupperna är i full fart att skriva ner vilket nästa steg är och varför på post-it som vi sedan kommer att gå igenom i helgrupp. En uppföljande workshop kommer att ske i höst då det bland annat kommer att diskuteras vad som har varit svårt, vad som har varit bra och vilka fler parter som behöver involveras i samverkan.

Dagen är ännu inte slut och arbetet att få ihop en bra samverkan kring dessa frågor är långt ifrån slut. Förhoppningsvis kan detta vara en bra början och det ska bli väldigt spännande att komma tillbaka i höst och se vad som blev av denna dag.

En smygfotad bloggande projektmedlem.

Forum jämställdhet

Jag, Alexandra, i montern. Saknas på bild gör Magnus och Robin, mina kollegor från Konsumentverket som ställde upp och som berättade om projektet så lysande att man kunde tro att de aldrig gjort något annat. Tack!

Den årliga jämställdhetsmässa ägde i år rum i Karlstad och Konsumentverket hade därför en monter. Vi passade på att ha tema ”Hur mår din ekonomi?” då vi tyckte att detta var ett ypperligt tillfälle att nå ut till lokala aktörer.

Mellan seminarierna var det en strid ström till vår monter och många passade på att testa sina kunskaper om skulder relaterat till kön där endast fem mässdeltagare gissade alla rätt. Vår folder som syns i bild hade fokus på vad lokala organisationer kan göra för att stötta överskuldsatta kvinnor och män, och ett flertal sådana slank ner i mässpåsarna.

Det var många bra samtal som ägde rum vid montern. Representanter från bland annat landsting, Svenska kyrkan och kommunala verksamheter hade alla olika inspel och klokheter att delge oss och förhoppningsvis kunde även de ta med sig något tillbaka till sig. En kvinnorättsorganisation stannade till och beskrev deras vardag med exempel på en kvinna i flykt vars man hade tagit lån i deras namn där själva objektet i sin tur stod i mannens namn. Vi pratade även med politiker, både från vänstern som till högern.

Även här, i samtalen vid montern, märks det hur mycket som redan görs av aktörer och personer ute i samhället. Andra hade en mer aha-upplevelse och tog tacksamt emot mer information. Vissa var fullt medvetna om att det fanns gratis budget- och skuldrådgivning att få i kommunen medan andra var helt ovetandes.

Vi ser framemot kommande mässor och konferenser. Och som vanligt, hör gärna av er till oss om ni har tankar, tips och funderingar.

– Att bryta långvarigt bistånd

I måndags fick vi möjligheten att presentera projektet på SKL:s konferens rörande ekonomiskt bistånd. Vårt budskap är att fler ska våga ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?”.

Statistik från Socialstyrelsen visar på att 220 000 hushåll fick ekonomiskt bidrag någon gång under 2016. Sett till enskilda personer fanns 410 000 biståndsmottagare, där flera av dessa var barn. Av dessa personer fanns flera stycken som haft ett långvarigt bidrag som löpte under flera år. Temat på konferensen var därför hur man kan bryta långvarigt bistånd.

Föreläsningarna avlöste varandra i ett rasande tempo. Det började starkt med Eva Mörk, professor i nationalekonomi, som beskrev sin forskning på hur barns hälsa påverkas av att leva i familjer som lever i ekonomiskt utsatthet. Dessa barn lider bland annat 186 % högre risk att bli inskriven på sjukhus med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Barn i ekonomisk utsatthet löper 130 % ökad risk att dö i barndomen (vill ni läsa mer om detta, sök efter ”Hellre rik och frisk”). Därefter följde nog så intressanta föreläsningar om goda exempel, ny lagstiftning och kompetensförsörjning bland mycket annat.

Det är inget enkelt arbete de gör, de som arbetar med ekonomiskt bistånd, det är ett som är säkert. Det var bra för oss att få delta på denna dag och få en större förståelse för det viktiga arbeta denna yrkesgrupp gör.

Vi vill bara…

…önska er en riktig God Jul och ett fantastiskt Gott Nytt År!

För nu går projektet på julledighet. Istället för överskuldsättning lägger vi fokus på att griljera julskinkan, packa in alla julklappar och umgås med nära och kära. Vi hoppas att även ni får tid att umgås med era nära och tid att varva ner inför nästkommande år. Under 2018 kommer det hända massor av saker och vi hoppas att ni vill vara med.

Än en gång…

Vi vill nå fler!

I arbetet med regeringsuppdraget har det blivit tydligt att vi behöver nå fler i ett tidigt skede. Innan skuldproblemen blivit för stora.

Lokal samverkan som vi berättade om i föregående inlägg är en insats vi jobbar med. En annan är att utreda möjligheten att erbjuda någon form av nationell vägledning inom budget- och skuldfrågor som ett komplement till det stöd som finns idag. För er som lusläser statliga utredningar är förslaget inget nytt, för er andra dödliga så har det nämnts i ett flertal utredningar. Insatsen är inte att starta upp ett nytt koncept utan insatsen är helt enkelt att utreda vad som kan göras och lämna fram förslag.

Förslagen kommer att följa två spår:

  1. Ge förslag på hur Hallå konsument, inom befintliga resurser,  kan bli bättre på att fånga upp om personer som har problem med sina betalningar och sedan hänvisa dem vidare till BUS och info på Hallå.
  2. Ta fram ett underlag för hur och vad en nationell vägledning för budget- och skuldfrågor skulle kunna se ut. Vilka resurser som skulle krävas, vad finns det för risker etc.

Våra grannländer Finland och Norge erbjuder redan en nationell linje för budget- och skuldfrågor. I Norge via 800 Gjeld och i Finland via Skuldlinjen. Vi i projektet besökte nyligen Finland för att få mer kunskap kring saneringslån, sociala krediter och inte minst Skuldlinjen. Där fick vi höra att deras utvärdering visar att 75% av de som kontaktar Skuldlinjen inte tidigare talat med någon om sina skuldproblem.

Än så länge är vi (främst jag och Anna-Karin Lindahl från Kronofogden) på planeringsstadiet för hur vi ska arbeta med detta. Men vi vet att vi kommer att behöva samarbeta med många aktörer. Vi kommer därför att bjuda in aktörer till ett samverkansmöte under senare delen av januari för att starta upp projektet på riktigt. Till dess, om någon av er som läser detta har synpunkter, kommentarer, tankar eller idéer. Kontakta gärna mig, Alexandra, via min mejl alexandra.bergling@konsumentverket.se.

Vad kallar vi insatsen? Nå fler såklart!

Det stöd som finns att få

Nu tillbaka till kärnan och vad vi har för uppdrag. Ordagrant så består regeringsuppdraget av att vi med lämpliga samhällsaktörer ska eftersträva:

  • Ett utbyte av kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor,
  • ett samarbete när det gäller att nå ut till personer som har eller riskerar att få problem med skulder med information om vilket stöd som finns att få, exempelvis via den kommunala budget-och skuldrådgivningen, och
  • ett samarbete om andra ändamålsenliga och förebyggande insatser.

Så till det fetmarkerade ovan i vårt uppdrag. En förutsättning för att kunna nå ut är att veta vilket stöd som faktiskt finns. I kartläggningsfasen, projektets första fas, hade vi ett flertal informationsmöten och telefonintervjuer där vi efterfrågade kartläggningar från aktörerna på vilket stöd som de ger. Vi har utefter den information som vi har fått in sammanställt ett PM.

Vill ni läsa vårt PM har ni dokumentet här: Stöd i samhället.

Trevlig läsning!

Fattigdomsdagen och goda exempel i Eskilstuna

I tisdags var det den internationella Fattigdomsdagen och några ur projektgruppen var på besök i Eskilstuna för att delta på ett seminarium samt besöka Eskilstuna kommun där det händer spännande saker.

Seminarium: Fattigdom och överskuldsättning
Sveriges Stadsmissioner uppmärksammar den internationella Fattigdomsdagen genom att ge ut deras årliga Fattigdomsrapport. Eskilstuna Stadsmission hade bjudit in till ett seminarium med presentationer av Carolina Bäck från Eskilstuna stadsmission, Christian Kullberg och Julia Callegari från Mälardalens högskola och projektets egna Maria. (Ni återkommande bloggläsare tänker nu att visst var det något bekant med Christian och Julia? Ni har så rätt, vi har träffat de tidigare vilket ni kan läsa om här).

Carolina Bäcks presentation av Fattigdomsrapporten problematiserade definitionen av fattigdom där Stadsmissionens slutsats är att det finns fattigdom i Sverige. Genom deras verksamheter möter de många personer som är i nöd, där köer till matkassar och härbärgen är en vardag. Christian Kullberg gav åhörarna en förståelse för hur den svenska välfärden är uppbyggd, hur den har förändrats över tid samt vissa omständigheter som kan leda till problem med skulder. Julia Callegari berättade i sin tur om kvinnors och mäns vägar in och ut ur skuld och hur hushållen organiserar sig ekonomiskt. Jag tror vi var många i publiken som funderade på hur vi hanterar ekonomin i våra egna relationer. Maria i sin tur berättade om samverkansprojektet.

Maria presenterar var vi befinner oss i projektet. Varken Carolina, Christina eller Julia fastnade tyvärr på bild, skyll på fotografen (undertecknad) som hade fullt upp med att anteckna och lyssna.

Besök hos Eskilstuna kommun
Direkt efter seminariet mötte vi upp budget- och skuldrådgivarna i Eskilstuna. Vi har fått nys om att det händer mycket inom överskuldsättning i Eskilstuna och självklart var vi tvungna att få reda på mer.

Som grund har vi en magisteruppsats som undersökte hur kommunen ska arbeta för att inte sätta medborgare i skuld samt nya förutsättningar i form av Eskilstuna direkt, ett kontaktcenter för medborgare i Eskilstuna. Det finns många olika instanser inom kommunen där medborgare kan få hjälp men hur bra pratar och samarbetar de med varandra? Och kan det finnas strukturella feltänk som gör att personer hamnar fel? Dessa frågor har Eskilstuna kommun tagit tag i och en projektledare har anställts för att motverka överskuldsättning som vi senare fick träffa.

I nuläget samlar de på sig exempel på situationer som kan leda till onödig skuldsättning och när system krockar. I december ska de ha en workshop där medarbetare från olika delar inom kommunen och andra samverkande organisationer ska samlas för att diskutera detta. De har även tankar på att utbilda personalen i kontaktcentret för att bättre fånga upp när medborgarna skulle kunna bli hänvisade till BUS och de har bjudit in till Kronofogdens budbärarutbildning. Ja ni hör, det händer en hel del. Redan nu är vi inom projektet inbjudna till deras workshop och Eskilstuna ska komma och besöka Konsumentverket i början av nästa år för att få inspiration av bland annat Hallå konsuments projekt. Det är roligt med samverkan, och vi ser framemot att få följa vad som händer i Eskilstuna.

Från vänster: Katarina Björklid, Ari Hagberg, Birgitta Jonzon och Josefine Niburg Drottesjö vid deras disk i kontaktcentret.
Projektledaren Maria Lidén