Alla inlägg av Alexandra Bergling

Ingvor på besök

Idag har konsumentupplysningen (Hallå konsument och Konsument Europa) finbesök av Ingvor Fahlén, budget- och skuldrådgivare i Karlstad. Hon kommer att utbilda vägledarna i bland annat:

  • Vad gör BUS och vilka frågor vägledarna kan hänvisa
  • Vad som händer när en person kontaktar BUS. Exempelvis en kommun som har flera månaders väntetid, kommer personen kunna få någon hjälp direkt eller får den helt enkelt vänta?
  • Vilka signaler på trasslig ekonomi det finns som vägledarna kan uppmärksamma
  • Tips på hur frågan om ekonomi kan tas upp.

Detta i syfte att hjälpa vägledarna att bli bättre på att hänvisa personer till BUS. Att vägledarna ska våga och veta när frågor om ekonomin kan ställas för vidare hänvisning.

En inspirerande verksamhet!

I dagarna kommer detta A4 tillsammans med ett gäng visitkort att skickas ut till alla polisstationer i Norge

I veckan fick jag möjlighet att resa upp till Mo i Rana, Norge för att besöka den nationella økonomirådstelefonen i NAV, även känt som 800 Gjeld. Anledningen var att få inspiration och lära sig av deras verksamhet för att kunna skissa på ett liknande koncept för Sverige.

Först – vad är det för koncept jag pratar om?
Inom regeringsuppdraget är en av insatserna att lägga fram ett förslag på en nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor. Syftet med tjänsten är att nå fler (därav namnet för delprojektet) genom att sänka tröskeln för medborgare att ta kontakt. Ledord för tjänsten är att den ska vara tillgänglig och den ska vara anonym. Tanken är att tjänsten ska vara ett komplement till den lagstadgade budget- och skuldrådgivningen. Än så länge har vi inte kommit fram till något konkret förslag utan vi har i nuläget främst samlat på oss underlag, tagit del av goda exempel och undersökt vad som redan kan göras inom ramen för Hallå konsument (som ni kan läsa mer om här).

Och nu tillbaka till økonomirådstelefonen
Det är svårt att formulera i några korta rader allt det jag fick se och lära mig. Jag ska försöka sammanfatta mitt besök (men förstår redan nu att det kommer att bli långt).

Syftet med tjänsten
Tjänsten økonomirådstelefonen ska vara lättillgänglig (vid start hade de som mål att 75 % av samtalens skulle besvaras inom 30 sek), ge hjälp till självhjälp och sänka tröskeln för personer att ta kontakt med sina problem. Precis de tankar och förhoppningar som vi har genom Nå fler.

Den nära kontakten med de lokala gjeldsrådgivarna (Norges svar på BUS)
Jag fick möjligheten att sitta med och medlyssna på samtalen och chattarna som kom in och i varenda samtal eller chatt nämndes gjeldsrådgivarna i kommunen. I flera samtal ville personen som ringde in bara få kontakt med kommunen, då kändes tjänsten nästan som en växel för gjeldsrådgivarna. Rådgivaren på økonomirådstelefonen kunde i sina system söka på kommunen och se de gjeldsrådgivare som jobbade där och även se om gjeldsrådgivaren var ledig eller upptagen. Om gjeldsrådgivaren var ledig försökte rådgivaren i första hand koppla samtalen direkt annars skickades ett meddelande till gjeldsrådgivaren att den skulle kontakta personen inom två dagar.

I andra fall så ringde personen in med ett problem och då gav rådgivarna stöd via telefon med fokus på hjälp till självhjälp. Även dessa samtal hänvisades till kommunen genom att gjeldsrådgivaren fick två dagar på sig att ringa till personen.

Typen av frågor
Flertalet frågor hänvisades direkt till kommunen men i några frågor gavs mer vägledning och det är speciellt de jag kommer ihåg. Ett samtal var med en person som var väldigt stressad och forcerad i början av samtalet för att mot slutet prata mycket lugnare. Hon hade inom 15 minuter gått från att inte veta vad hon skulle göra till att veta att en gjeldsrådgivare skulle ringa upp henne inom två dagar och hon kunde förbereda sig genom att ta fram skulder och inkomster. Jag som mest har läst och hört om vilka skuldproblem som finns fick här möjlighet att se och höra personerna. Det var bland annat ensamstående föräldrar, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, arbetslösa och kämpande egenföretagare.

Rådgivarnas kompetens och engagemang
Det var totalt sex personer som la ungefär 3,5 – 4 årsarbetskrafter på tjänsten. Tjänsten har funnits sedan 2009 och totalt har sju personer anställts under årens lopp, med andra ord är det bara en person som har slutat (som gick vidare inom organisationen). Kompetensen inom gruppen är därför hög och flera sa att de älskade sitt jobb. Rådgivaren som jag hade äran att få medlyssna förklarade det som att i økonomirådstelefonen ger de rådgivning på väldigt generell nivå men för att klara av det måste de ha koll på allt bakomliggande. Som att de ger rådgivning på toppen av isberget men för att förstå vad de ska säga måste de ha koll på hela berget.

Och vad händer nu?
Nu kommer vi att fortsätta skissa på förslaget på ett nytt koncept. Mycket med inspiration från Norge. Vad som kan förtydligas är att det vi kommer fram till endast är förslag, vi har ingen aning om vad regeringen kan komma att tycka om detta. Om ni har frågor och funderingar, tankar och kloka inspel – hör av er! Ni kan kommentera på inlägget eller kontakta mig via mejl. Ni hittar mina kontaktuppgifter här.

Tillbaka mitt i Skåne

Här diskuterar grupperna kommunvis hur den lokala samverkan mot överskuldsättning ska tas vidare. Vid bordet längst bort sitter Eslöv och närmast kameran sitter Höör. Hörby sitter bakom fotografen och syns därför inte i bild.

I mars var vi i Eslöv och hade tillsammans med Finsamförbundet Mitt Skåne en workshop mot överskuldsättning och igår var det dags för den uppföljande workshopen. Finsamförbundet Mitt Skåne är ett gott exempel på att involvera vården i arbetet mot överskuldsättning (vill du läsa mer om det? – Läs här!). De är även ett gott exempel på ett Finsamförbund som sett vikten av att arbeta med ekonomin, vilket de insåg långt innan vi hade uppmärksammat Finsam som en aktör med stor potential.

Vi hade en eftermiddag till vårt förfogande där projektet gav en presentation med återblickar från workshopen i mars, berättade kort om vad som hände på nationell nivå och zoomade in för att titta på hur det såg ut i Eslöv, Höör och Hörby utifrån Kronofogdens statistik. Det viktigaste arbetet skedde som vanligt i grupperna, när deltagarna själva fick diskutera vad som redan görs och hur samverkan mot överskuldsättning ska fortsätta i framtiden.

På slutet ställde vi frågan: Vad tar du med dig hem efter denna dag? Här är ett urval av de kommentarer vi fick in.

Nätverk är viktigt och att information når ut till alla berörda.

Vikten av samverkan inom kommunen på området.

Inspiration på hur vi kan arbeta konkret med våra klienter kring ekonomi och hälsa

Att det är viktigt att prata med varandra över verksamhetsgränserna inom kommunen. Bra redskap att ta med hem. Prata mer ekonomi och lösningar med människor.

En intressant och givande eftermiddag i Eslöv. Nu direkt vidare till Socialchefsdagarna i Jönköping. Kanske syns vi där?

Uppsala imponerar

I förra veckan fick vi inbjudan att delta på en workshop som Konsument Uppsala (konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen samlad) hade anordnat. Det var ett gäng vana och duktiga föreläsare som intog scenen för att kort beskriva sin verksamhet och vad de kan hjälpa till med (jag antecknade flitigt, tänker använda mig av flera saker som de tog upp) och även projektet fick en stund i rampljuset. Men den stora delen av tiden lades på att deltagarna fick diskutera olika frågor med varandra rörande överskuldsättning och samverkan.

Några av frågorna var:

  • I ditt arbete, möter du personer som har problem med sin ekonomi?
  • Vilka möjligheter finns inom din organisation för att kunna samverka, ge stöd och/eller hänvisa ekonomiskt utsatta rätt?
  • Vilka samhällsaktörer är viktiga utifrån, ditt perspektiv, när det gäller att ge stöd till personer med ekonomiska problem?
  • Vilka framgångsfaktorer ser du?

En framgångsfaktor som jag kunde se var det nära samarbetet mellan konsumentvägledningen (KVL) och budget- och skuldrådgivningen (BUS) i Uppsala. Kristina Westling, KVL, beskrev ett konkret exempel på när samarbetet mellan dessa två hade fungerat väl. En annan framgångsfaktor som jag såg var att kännedomen om vad Konsument Uppsala kunde hjälpa till med var stor bland deltagarna, det märktes att Konsument Uppsala arbetar mycket förebyggande och att det gör skillnad.

I slutet av dagen fick deltagarna presentera vad de diskuterat och även berätta om vad de tyckte om upplägget. Av det som lyftes i storrummet kändes det som en lyckad dag. Det ska bli spännande att följa vad mer som kommer hända efter denna dag.

Vill ni läsa ännu mer om Konsument Uppsala har ni tur, för här är ett gammalt blogginlägg från när Maria besökte BUS i Uppsala. Konsument Uppsala hade inför dagen tagit inspiration från BUS i Eskilstuna, även det ett gott exempel värt att lyftas igen.

Fin utsikt från Stadsbiblioteket där workshopen var och Konsument Uppsala hittas.

Lika över gränserna

I torsdags hade Konsumentverket finbesök av Arman Vestad, nationell projektledare från Norge, som ville lära sig mer om hur vi arbetar med privatekonomi och överskuldsättning. Han hade ett digert schema med korta presentationer från flera olika delar i huset, däribland detta projekt. Arman började med att presentera sitt arbete och direkt märkte vi att beröringspunkterna mellan hans projekt och vårt var många.

Med risk för språkförbistringar från min sida kommer här några korta punkter:

  • Med bakgrund av reformen ”Flest mulig i arbeid, færrest mulig på stønad” och kunskapen om ekonomins påverkan på människor möjlighet att komma till arbete eller annan aktivitet startade Trondheim ett projekt. Projektet syftade till att de som kommer i kontakt med personer som har eller riskerar att få problem med skulder ska våga prata om ekonomin. Flera hundra medarbetare i NAV och kommunen fick en grundläggande utbildningsdag, material har tagits fram och vissa fortsättningsutbildningar har skett.
  • Med erfarenheter från Trondheim startade ett treårigt projekt 2015 med en nationell projektledare, Arman Vestad, som skulle arbeta för att få liknande projekt i andra kommuner utifrån kommunernas egna förutsättningar.
  • En av de aktörer som projektet arbetat mot är stora arbetsgivare. De har uppmärksammat hur problem med ekonomin kan påverka arbetsmiljön och effektiviteten. Utifrån det har de haft föreläsningar på olika arbetsplatser, samt tagit fram en film som syftar till att belysa varför den frågan är viktigt att ta upp.
  • Även de har uppmärksammat kopplingen mellan ohälsa och ekonomi och har fått möjligheten att göra ett spännande test i en kommun. Vid läkarbesök ställde läkaren tre frågor om ekonomi: har ekonomin har blivit sämre på grund av hälsan, har hälsan blivit sämre på grund av ekonomin och om patienten ville bli hänvisad till vidare hjälp. De preliminära resultaten visade att läkarna tyckte att det var nyttigt att ställa dessa frågor. Det här vill vi såklart veta mer om och kommer att återkomma här på bloggen om.
  • Framtida arbete låg på att skapa en nationell webbplats med objektiv information.

Vissa stunder kändes det som om vi fick höra om vårt egna projekt, fast på norska. Det kändes även betryggande att trots att vi inte hade hört om varandra tidigare tacklar problemet på ett liknande sätt.

Nu tar vi sommar!

Nu tar projektet sommarsemester för sista gången. Vid den här tiden nästa år ska vi har slutredovisat till regeringen och projektets tid är slut. Vad som händer därefter är ännu inte klart. Vi vill såklart fortsätta arbetet som vi har påbörjat och vi hoppas att vårt arbete har lett till förändringar/förbättringar/förflyttningar ute i landet.

Nu ska vi inte gå händelserna i förväg, vi har fortfarande ett helt år på oss innan slutredovisning. Och vi är långtifrån klara. Efter sommaren kommer ni att kunna möta oss på Socialchefsdagarna och Socionomdagarna, vi kommer att ha workshops för BUS-chefer, utbildning för KVL och BUS, arbeta vidare med utbildningsmaterial till nyblivna föräldrar, kämpa för att få in överskuldsättning i socionomprogrammet, lägga fram förslag på en ny nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor, publicera vår film i en liten ny tappning, arrangera en avslutskonferens, föreläsa om vårt arbeta i olika sammanhang, publicera ett metodstöd, publicera en broschyr om vinsten med samverkan, blogga och mycket mer.

Men nu, och i några veckor framöver, njuter vi av ledighet. Maria ska cykla i Moseldalen,  Martina ska tillbringa mycket tid i sin stuga tillsammans med familjen, Niklas ska anlägga rabatter och plocka kantareller och jag (Alexandra) ska åka tåg ner till Italien.

Hoppas att ni alla får en helt underbar sommar och ses snart igen. För visst är ni med oss ända fram till slutet. Vi är ingenting utan alla vi samverkar med, tack för allt ert engagemang och kloka inspel. Skepp ohoj!

Bild på när Niklas och Maria agerar flytvästmodeller får avsluta detta blogginlägg.

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.

Våga fråga

I ett avskedsbrev stod det: “Om en enda person ler mot mig så kommer jag inte att hoppa”. Brevet hittades efter att mannen hoppat mot döden från Golden Gate Bridge.

Den sanna berättelsen började Alfred Skogberg med från Suicide Zero när han besökte årets första samverkansråd för budget- och skuldfrågor. Självmord är en verklighet för personer som lever i överskuldsättning där en studie visar på att 17 % av de som lever med överskuldsättning någon gång har försökt att ta sitt liv.

Självmord sker i alla samhällsklasser och varje dag tar fyra personer sitt liv. Fyra personer per dag är en hög summa men lägg då till att per varje person som tagit sitt liv går det minst tio självmordsförsök och cirka hundra som har planer på att ta sitt liv. Det blir många personer och då är inte de personer som ”bara” tänker på självmord ännu vanligare.

Artigt påträngande
Suicide Zero utbildar personer i hur man upptäcker varningssignaler och hur man sedan pratar med personer som riskerar att ta sitt liv. De vill att fler ska våga fråga om självmord. Alfred nämnde att vi ska vara artigt påträngande, personer som riskerar att ta sitt liv är ofta väldigt ambivalenta och visad omsorg om en persons välbefinnande kan ha stor betydelse. Det finns en stor oro att göra fel, att ”väcka den björn som sover” och förvärra situationen. Denna oro kan i sin tur skapa ett stigma där personen med självmordstankar isoleras med sina tankar eftersom omgivningen inte vågar fråga. Detta är inget som Alfred anser att vi behöver oroa oss om.

BÖRS – Bekräfta, Öppna (frågor), Reflektera, Sammanfatta
En samtalspedagogik som Alfred tipsade om att använda i samtal med personer med psykisk ohälsa var BÖRS. Bekräfta individen genom att visa att du bryr dig om hur personen mår, våga fråga och våga vara tyst. Ställa öppna frågor som underlättar att personen kan prata om sin upplevelse och hur hen känner. Reflektera det personen berättar och försök att inte föreslå saker för att personen ska må bättre. Och till sist, sammanfatta vad personen har berättat och beslutat.

Slutligen
Ohälsa genomsyrar vårt arbete då kopplingen till överskuldsättning är stark, där är självmord det allra yttersta och något som är värt att kämpa emot. Jag tror vi alla berördes av Alfreds presentation och förstod vikten i att våga fråga.

Ett urklipp från Suicide Zeros presentation.

Workshop mitt i Skåne

Finsamförbundet Mitt Skåne har vi skrivit om tidigare (för er nyfikna finns första blogginlägget länkat här, och det andra blogginlägget länkat här). Efter ett initiativ från de personliga ombuden har ett arbete dragit igång med fokus på länken mellan problem med skulder och psykisk ohälsa.

Idag är vi samlade i Medborgarhuset i Eslöv, ett arkitektoniskt kulturarv som fick två av projektmedlemmarna att springa omkring att fota omgivningarna när vi kom, fantastiskt vackert. Nu är det inte därför vi i projektet och 40 andra inbjudna (socialsekreterare, god män, folkhälsostrateg, gruppledare IFO, bostadsstödskonsulent, enhetschefer, personliga ombud, budget- och skuldrådgivare, kuratorer, diakon och flera därtill) är samlade. Målet är att påbörja samverkan mot överskuldsättning och testa tips och verktyg.

Målet för dagen.

Verktyget som var i fokus under dagen var dialogduken, ett verktyg att samlas kring och diskutera hur en samverkan kan komma till stånd. Dialogduken som så mycket annat kommer att kunna beställas. Nu får vi bara se vad deltagarna från Eslöv, Hörby och Höör tycker om det.

En viktig punkt under dagen var när budget- och skuldrådgivarna och de personliga ombuden körde en dragning. De berättade bland annat om sina erfarenheter av problemet, när personer kan hänvisas till dem och olika råd som kan ges.

Grupparbeten i full gång.

I slutet av dagen kommer fokus ligga på frågan – Vilket är ert nästa steg? Grupperna är i full fart att skriva ner vilket nästa steg är och varför på post-it som vi sedan kommer att gå igenom i helgrupp. En uppföljande workshop kommer att ske i höst då det bland annat kommer att diskuteras vad som har varit svårt, vad som har varit bra och vilka fler parter som behöver involveras i samverkan.

Dagen är ännu inte slut och arbetet att få ihop en bra samverkan kring dessa frågor är långt ifrån slut. Förhoppningsvis kan detta vara en bra början och det ska bli väldigt spännande att komma tillbaka i höst och se vad som blev av denna dag.

En smygfotad bloggande projektmedlem.