månadsarkiv: april 2018

Högtryck på BUS-dagarna i Helsingborg

 

Välbesökt. Inte mindre än 335 BUS-are, verksamhetschefer, myndighetsföreträdare och politiker samlades i Helsingborg.
Vältalig. Maria Lindstedt berättade om Överskuldsättningsprojektet.

Deltagarrekord, högintressanta föreläsare, en dedikerad minister som lovade mer och värdefull verklighetsbaserad feedback för oss projektdeltagare. Så skulle man kunna sammanfatta årets upplaga av budget- och skuldrådgivarnas yrkesdagar utifrån ett ÖS-projektperspektiv.

Antalet budget- och skuldrådgivare ökar, i år med 17 årsarbetskrafter enligt Konsumentverkets färska Läget-i-landet-rapport. Troligtvis fanns flera av de nyanställda med bland de 335 deltagarna i Helsingborg. Där kunde de bland annat informera sig om Överskuldsättningsprojektet i både Konsumentverket och Kronofogdens monter. Från scen pratade sig projektledare Maria varm för lokal samverkan som ett sätt för att fånga upp individer som riskerar att hamna i problem på grund av skulder. Hon passade även på att veckla ut och visa den väl tilltagna dialogduk som är en del i metodstödet Hur mår din ekonomi?

– Det var jättekul att se intresset för duken efteråt i montern. Många kom fram och frågade var man kunde få tag på den. Andra kom med bra tips, som att vi måste texta de animerade filmerna om de ska användas i väntrum, eftersom ljudet sällan är på där, berättar Maria.

Vad svarade du på den frågan, hur kan man få tag på duken?

– Den ligger inte ute i publikationshoppen på konsumentverket.se, men skriver man ett par rader på mail till mig (maria.lindstedt@konsumentverket.se) så lovar jag att skicka en duk postledes.

Från scen märktes i övrigt konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund, som lovordade arbetet i projektet. Han tyckte sig glatt kunna konstatera att de insatser som regeringen vidtagit för att få ner skuldsättningen och mildra konsekvenserna av densamma nu börjar få effekt, och hänvisade bland annat till Kronofogdens statistik.

En annan föreläsare vars scenframträdande uppskattades stort av deltagarna var Petter Iwarsson, socialpsykolog tillika sakkunnig på BRIS. Han poängterade det faktum att ”alla faktiskt kan göra lite”. Möter man en person som har råkat i problem på grund av skulder kan något så litet som ett bra bemötande, att någon lyssnar, spela en avgörande roll. Det gäller inte bara för barn som ringer till BRIS, utan lika väl för vuxna som tar kontakt med sin lokala budget- och skuldrådgivare för första gången.

Sammanfattningsvis kan sägas att årets BUS-dagar var precis lika trevliga och intressanta som programmet utlovat. Till er som inte var där, ta chansen nästa år, deltagaravgiften är väl investerade pengar. Här ges en möjlighet att knyta kontakter och fortbilda sig i en inspirerande miljö.

Från överskuldsättningsprojektets sida vill vi passa på att tacka för två mycket givande dagar.

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här