månadsarkiv: februari 2017

Ett jämställt projekt?

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det låter självklart men vi vet också att det inte är lika självklart i praktiken.

Konsumentverket och Kronofogden är två av de 60 verksamheter som ingår i Regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) som syftar till att stärka myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Det är därför inte mer än rätt att vi även ska integrera jämställdhetsperspektivet inom ramen för detta projekt.

Hur gör vi då detta?

Om vi ändå hade det klart för oss men det har vi inte i nuläget. Som tur är finns det hjälp att få och igår träffade vi Katarina Olsson, organisation och jämställdhetskonsult och en del av Jämställdhetsexperterna för att bolla idéer och eventuella framtida samarbeten. Vi har även god hjälp av Anna-Carin Widmark som arbetar med JiM inom Konsumentverket.

Det återkommande temat för detta projekt är samverkan och samarbete. För att få in jämställdhetsintegrering i detta projekt på ett bra sätt behöver vi input från kloka människor. Kanske har även du en klok tanke?

Anna-Carin Widmark, Alexandra Bergling och Katarina Olsson 

Kartläggningsfasen övergår i behovsanalys

Regeringsuppdraget handlar bland annat om att utbyta kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor. I projektet har vi valt att kalla det för kartläggningsfasen. För att samla in kunskap har vi använt oss av en kartläggningsmodell och telefonintervjuer. Vi har bett ett urval av samverkansaktörer att lista sina insatser,  aktiviteter och åtgärdsförslag i en framtagen mall enligt kartläggningsmodellen. Några andra samverkansaktörer har vi kontaktat per telefon och ställt frågor som sedan sammanställts som underlag i vårt arbete.

Stort tack till alla er som bidragit! Nu lämnar vi kartläggningsfasen så sakteliga och övergår till att bearbeta och sammanställa för att påbörja projektets behovsanalys. En viktig del i behovsanalysen är de workshops som många av er är inbjudna till den 4, 5 och 6 april. Spännande dagar som vi verkligen ser fram emot.

 

Vad är överskuldsättning?

I detta projekt menar vi med överskuldsatt att hen helt eller delvis saknar återbetalningsförmåga för sina skulder.

Det finns ingen gemensam definition som används generellt i Sverige eller i Europa men man brukar prata om tre olika metoder för att definiera överskuldsättning. De finns bland annat definierade i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället”.

Den administrativa – anger data från offentliga register, t ex antal betalningsföreläggande hos Kronofogden, antal ansökningar om skuldsanering eller uppgifter från domstolar.

Den objektiva – använder sig av ekonomiska data för att få en bild av hushållens finansiella ställning. T ex uppgifter om skuldkvoter och belåningsgrader.

Den subjektiva – utgår från hushållens egna beskrivningar av sin betalningsförmåga.

På Kronofogden har vi valt att använda den subjektiva definitionen i vårt förebyggande arbete. Det vill säga den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Men vi tar årligen fram statistik kring hur många personer som har skulder hos Kronofogden.

Ett sätt att i dagligt tal prata om överskuldsättning kan vara att säga betalningsproblem. Det behöver inte förklaras. Däremot kan skuldsättning/skuldsatt vara ett felaktigt begrepp i detta sammanhang. Skuldsatta är de flesta i Sverige men därmed inte sagt att de är överskuldsatta för det.

Martina Dagobert, Kronofogden

Viktiga aktörer i projektet

Med tanke på att projektet handlar om ökad samverkan är det en viktig uppgift att möta och utbyta erfarenheter med andra myndigheter och organisationer. Det hade inte fungerat om vi i projektgruppen skulle sitta i vårt projektrum och komma på smarta förslag till åtgärder, det är något vi ska göra tillsammans.

Ta till exempel pensionärerna, att gå i pension kan skapa problem för vissa och vilka kan förstå deras situation bättre än PRO? Eller de skulder som uppkommer av spelmissbruk nog borde Spelberoendes riskförbund ha en mycket bättre förståelse för det än vi i projektgruppen har. För att inte tala på de viktiga budget och skuldrådgivarna ute i landet, där Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare har en självklar plats i projektet.

Ovan är bara några få exempel på viktiga aktörer, det är många fler som vi har varit i kontakt med. Kanske tillhör du som läser någon av nedanstående:

Arbetsförmedlingen, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Länsstyrelserna, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Statistiska Centralbyrån, Lotteriinspektionen, Svensk inkasso, Svensk handel och Svensk digitalhandel, Bankföreningen, Sveriges allmännyttigas bostadsbolag (SABO), Finansbolagens förening, Svenska konsumentkreditföretagen, Branschföreningen för onlinespel, Svenska spel, Spelbranschens etiska råd, Föreningen för Sveriges socialchefer, Konsumentvägledarföreningen, Nationell samverkan för psykisk ohälsa (NSPH), Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Riksförbundet för mental hälsa, Konsumenternas försäkringsbyrå, Konsumenternas bank- och finansbyrå, Telekområdgivarna, Energimarknadsbyrån, Processkedjan, Spelberoendes riksförbund, Svenska kyrkan, Sveriges kommuner och landsting (SKL), KRIS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Yrkesföreningen personliga ombud, Sveriges stadsmissioner, Sveriges konsumenter, Föreningen Sveriges överförmyndare, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Myndigheten för familjerätt och civilsamhällsfrågor (MUCF), Radiotjänst, Hyresgästföreningen, PRO, Rädda barnen, Röda korset, Hela människan, X-cons, Frälsningsarmen, Verdandi.

Och om detta inte vore nog är vi fortfarande i jakt på inspel från några andra utvalda myndigheter och organisationer.

Klurigt när workshops förbereds

4-6 april anordnar projektet workshops i Stockholm där samverkanspartners får möjlighet att diskutera utmaningar och tänkbara lösningar  på överskuldsättningsproblematiken i grupp. I projektrummet på Konsumentverket i Karlstad pågår arbetet med att försöka forma dessa grupper som bäst, och det är ingen enkel uppgift.

–  Nej, inte precis. Det finns så många spännande konstellationer att man skulle vilja behålla alla medverkande i lokalerna under en vecka och prova nya grupperingar varje dag, konstaterar Niklas Eklöf.

I veckan som kommer går inbjudningarna ut, och den tänkta grupptillhörigheten blir avgörande för om inbjudan gäller den 4:e, 5:e eller 6:e april. Vissa samverkanspartners kommer dock att bjudas in till samtliga dagar. Detta gäller exempelvis Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, vars representanter anses vara centrala oavsett vilken del av området som avhandlas.

 

Pengar och ekonomi

Hallå konsuments webbplats har vi ett helt avsnitt som rör pengar och ekonomi. Här finns det artiklar om allt från att byta bank till vad det finns för olika pensionsformer.

Under livsituationer finns det bland annat artiklar om att flytta hemifrån, att separera och om få barn. Där får du tips om vad du kan tänka på vid varje specifik livssituation. Under exempelvis rubriken arbetslös finns det en hel checklista att gå igenom.

En av de mest besökta sidorna på Hallå konsuments webbplats är Budgetkalkylen. Den kan du använda till att räkna din totala hushållsbudget och se vad olika förändringar skulle göra med din ekonomi. Antingen fyller du i dina egna siffror eller så använder du dig av de redan framräknade schablonsberäkningar.

Så hur är det nu? Kan du ångra ett lån? Får företag ta ut en kortavgift om du betalar med kort? Hur mycket räknar Konsumentverket med att basutrustning för barnets första år kostar?

Allt och en himla massa till står att finna på Hallå konsuments webbplats. Välkommen in!