Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår

 

Vi vill nå fler!

I arbetet med regeringsuppdraget har det blivit tydligt att vi behöver nå fler i ett tidigt skede. Innan skuldproblemen blivit för stora.

Lokal samverkan som vi berättade om i föregående inlägg är en insats vi jobbar med. En annan är att utreda möjligheten att erbjuda någon form av nationell vägledning inom budget- och skuldfrågor som ett komplement till det stöd som finns idag. För er som lusläser statliga utredningar är förslaget inget nytt, för er andra dödliga så har det nämnts i ett flertal utredningar. Insatsen är inte att starta upp ett nytt koncept utan insatsen är helt enkelt att utreda vad som kan göras och lämna fram förslag.

Förslagen kommer att följa två spår:

  1. Ge förslag på hur Hallå konsument, inom befintliga resurser,  kan bli bättre på att fånga upp om personer som har problem med sina betalningar och sedan hänvisa dem vidare till BUS och info på Hallå.
  2. Ta fram ett underlag för hur och vad en nationell vägledning för budget- och skuldfrågor skulle kunna se ut. Vilka resurser som skulle krävas, vad finns det för risker etc.

Våra grannländer Finland och Norge erbjuder redan en nationell linje för budget- och skuldfrågor. I Norge via 800 Gjeld och i Finland via Skuldlinjen. Vi i projektet besökte nyligen Finland för att få mer kunskap kring saneringslån, sociala krediter och inte minst Skuldlinjen. Där fick vi höra att deras utvärdering visar att 75% av de som kontaktar Skuldlinjen inte tidigare talat med någon om sina skuldproblem.

Än så länge är vi (främst jag och Anna-Karin Lindahl från Kronofogden) på planeringsstadiet för hur vi ska arbeta med detta. Men vi vet att vi kommer att behöva samarbeta med många aktörer. Vi kommer därför att bjuda in aktörer till ett samverkansmöte under senare delen av januari för att starta upp projektet på riktigt. Till dess, om någon av er som läser detta har synpunkter, kommentarer, tankar eller idéer. Kontakta gärna mig, Alexandra, via min mejl alexandra.bergling@konsumentverket.se.

Vad kallar vi insatsen? Nå fler såklart!

Novemberdag med klarblå himmel och sol

I samverkansprojektet håller vi som bäst på med att planera för de insatser som vi beslutat om att genomföra. ”Lokal samverkan mot överskuldsättning” är en av dessa insatser och måndagen den 20 nov har vi kick-off på riktigt. Då hoppas vi nämligen inspirera deltagare på NNS-konferensen i Järfälla att vilja utveckla sin verksamhet och börja samverka lokalt för att förebygga överskuldsättning.  Vad är NNS, kanske ni tänker. NNS är en förening där samordningsförbund inom Finsam gått ihop.  Och Finsam i sin tur är lokalt strukturerad samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och kommuner. I Sverige ingår 247 kommuner i ett av de 81 samordningsförbund som idag finns. Grunden är en lag som gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Arbetet inom samordningsförbunden bedrivs utifrån lokala förutsättning och behov. Huvudsyftet är att rehabilitera personer så att de ska kunna försörja sig själva. Men Finsam handlar också om att personer inte ska trilla mellan stolarna utan att samverka lokalt med berörda parter (även civilsamhället) så att personer får det stöd de behöver. NNS roll är bland annat att vara ett språkrör för samordningsförbunden och att ge ett stöd i samordningsförbundens utvecklingsarbete.

På den workshop vi ska hålla den 20 nov är temat ”Rehabilitering när det finns skuldproblem”. Vi hoppas skapa engagemang för frågan. För visst är det så att fler som möter riskgrupper, ekonomiskt utsatta måste våga ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” och kunna hantera det svar de får?

Stenbron i Karlstad den 17 nov

November lär vara en grå, mörk och trist månad. Jag håller inte med. Visst regnar det ibland men idag är en finfin dag. Fredag dessutom/ Trevlig helg

Det stöd som finns att få

Nu tillbaka till kärnan och vad vi har för uppdrag. Ordagrant så består regeringsuppdraget av att vi med lämpliga samhällsaktörer ska eftersträva:

  • Ett utbyte av kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor,
  • ett samarbete när det gäller att nå ut till personer som har eller riskerar att få problem med skulder med information om vilket stöd som finns att få, exempelvis via den kommunala budget-och skuldrådgivningen, och
  • ett samarbete om andra ändamålsenliga och förebyggande insatser.

Så till det fetmarkerade ovan i vårt uppdrag. En förutsättning för att kunna nå ut är att veta vilket stöd som faktiskt finns. I kartläggningsfasen, projektets första fas, hade vi ett flertal informationsmöten och telefonintervjuer där vi efterfrågade kartläggningar från aktörerna på vilket stöd som de ger. Vi har utefter den information som vi har fått in sammanställt ett PM.

Vill ni läsa vårt PM har ni dokumentet här: Stöd i samhället.

Trevlig läsning!

”Prao” hos BUS i Karlstad

Idag tog jag mig tid att utbyta kunskap och erfarenheter med BUS i Karlstad. Där jobbas det hårt med att korta köerna som under flera år varit alldeles för långa. Några av de problem de brottats med är att 30-40 % av inbokade besök inte dyker upp. Alla som stått i kö har fått brev och uppmanats att ta kontakt om de fortfarande är intresserade av en tid hos BUS. Det gav effekt. Dessutom bokar de in fler besök än tidigare med beräkningen att alla kanske inte dyker upp.

Något jag tog med mig från besöket är att BUS i Karlstad ser en stor ökning av unga (90-talister) som har dålig kunskap om privatekonomi och som fått problem med skulder. Oroväckande, men samtidigt bra att de vänder sig till BUS. För att korta köerna har de fått förstärkning. Numera är de fem  (Pia saknas på bilden nedan) som jobbar med budget- och skuldfrågor.  Jag fick även möjlighet att vara med vid besök av en rådsökande som skulle gå igenom och skriva under sin ansökan om skuldsanering. Det blir så tydligt vilket viktigt jobb ni BUS:are gör och med vilken värme och medmänsklighet ni möter de personer som söker stöd hos er. Ni gör skillnad!

Fr vänster: Ingvor Fahlén, Marcus Adolfsson, Maria Widén, Ulrika Johansson

 

 

Älska sitt jobb!

I fredags träffade jag BUS i Uppsala. Eller snarare Konsument Uppsala. Budget- och skuldrådgivningen jobbar tätt med Konsumentvägledningen och ger stöd till varandras verksamhet.

Vilket härligt gäng. De älskar sitt jobb, tack vare all uppskattning de får av sina klienter och den nytta de gör. Här jobbar BUS inte bara med skuldsaneringar utan även ganska mycket förebyggande. En framgångsfaktor för samverkan med socialtjänsten är att det avtal som finns och som formalisar att samverkan ska ske. Innan avtalet var det svårt att få till stånd en vettig samverkan. BUS i Uppsala är ett gott exempel. De ger även vidareutbilning till andra aktörer som möter riskgrupper där det kan finnas skuldproblem. De bjöd på sina tankar, tips och erfarenheter. De kan också konsten på att bjuda på gott fika och lite bus….

Fr v Agneta Wiman-Marklund, Carina Mattson, Erika Viklund, Helena Torstensson, Elin Håkansson. Liggandes Maria Lindstedt

 

 

Fattigdomsdagen och goda exempel i Eskilstuna

I tisdags var det den internationella Fattigdomsdagen och några ur projektgruppen var på besök i Eskilstuna för att delta på ett seminarium samt besöka Eskilstuna kommun där det händer spännande saker.

Seminarium: Fattigdom och överskuldsättning
Sveriges Stadsmissioner uppmärksammar den internationella Fattigdomsdagen genom att ge ut deras årliga Fattigdomsrapport. Eskilstuna Stadsmission hade bjudit in till ett seminarium med presentationer av Carolina Bäck från Eskilstuna stadsmission, Christian Kullberg och Julia Callegari från Mälardalens högskola och projektets egna Maria. (Ni återkommande bloggläsare tänker nu att visst var det något bekant med Christian och Julia? Ni har så rätt, vi har träffat de tidigare vilket ni kan läsa om här).

Carolina Bäcks presentation av Fattigdomsrapporten problematiserade definitionen av fattigdom där Stadsmissionens slutsats är att det finns fattigdom i Sverige. Genom deras verksamheter möter de många personer som är i nöd, där köer till matkassar och härbärgen är en vardag. Christian Kullberg gav åhörarna en förståelse för hur den svenska välfärden är uppbyggd, hur den har förändrats över tid samt vissa omständigheter som kan leda till problem med skulder. Julia Callegari berättade i sin tur om kvinnors och mäns vägar in och ut ur skuld och hur hushållen organiserar sig ekonomiskt. Jag tror vi var många i publiken som funderade på hur vi hanterar ekonomin i våra egna relationer. Maria i sin tur berättade om samverkansprojektet.

Maria presenterar var vi befinner oss i projektet. Varken Carolina, Christina eller Julia fastnade tyvärr på bild, skyll på fotografen (undertecknad) som hade fullt upp med att anteckna och lyssna.

Besök hos Eskilstuna kommun
Direkt efter seminariet mötte vi upp budget- och skuldrådgivarna i Eskilstuna. Vi har fått nys om att det händer mycket inom överskuldsättning i Eskilstuna och självklart var vi tvungna att få reda på mer.

Som grund har vi en magisteruppsats som undersökte hur kommunen ska arbeta för att inte sätta medborgare i skuld samt nya förutsättningar i form av Eskilstuna direkt, ett kontaktcenter för medborgare i Eskilstuna. Det finns många olika instanser inom kommunen där medborgare kan få hjälp men hur bra pratar och samarbetar de med varandra? Och kan det finnas strukturella feltänk som gör att personer hamnar fel? Dessa frågor har Eskilstuna kommun tagit tag i och en projektledare har anställts för att motverka överskuldsättning som vi senare fick träffa.

I nuläget samlar de på sig exempel på situationer som kan leda till onödig skuldsättning och när system krockar. I december ska de ha en workshop där medarbetare från olika delar inom kommunen och andra samverkande organisationer ska samlas för att diskutera detta. De har även tankar på att utbilda personalen i kontaktcentret för att bättre fånga upp när medborgarna skulle kunna bli hänvisade till BUS och de har bjudit in till Kronofogdens budbärarutbildning. Ja ni hör, det händer en hel del. Redan nu är vi inom projektet inbjudna till deras workshop och Eskilstuna ska komma och besöka Konsumentverket i början av nästa år för att få inspiration av bland annat Hallå konsuments projekt. Det är roligt med samverkan, och vi ser framemot att få följa vad som händer i Eskilstuna.

Från vänster: Katarina Björklid, Ari Hagberg, Birgitta Jonzon och Josefine Niburg Drottesjö vid deras disk i kontaktcentret.
Projektledaren Maria Lidén

Rätt stöd snabbt och tid för förändring

Från vänster: Lisa, Mikael, Mari, Mia, Christer och Lena. Fattas i bild gör Nils och Eva.

Förra veckan satte sig projektgruppen i en hyrbil med destination Karlskoga. Där träffade vi flera personer som arbetade i eller med Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga. Mötet på två timmar flög förbi och bullarna från Prisma både luktade och smakade fantastiskt.

Inom samverkansprojektet återkommer vi ständigt till att den lokala samverkan är viktig för att fånga upp och hjälpa individer som har eller riskerar att få problem med skulder. Och just lokal samverkan är precis vad Finsam arbetar med, på olika sätt beroende på förbund.

Tillbaka till Karlskoga och sjön Möckeln. Finsamförbundet Degerfors/Karlskoga har beslutat att istället för att driva projekt som löper på några år ha två bestående verksamheter; mottagningsteamet och coachningsteamet. Mottagningsteamet lotsar medborgare rätt, kort sammanfattat, och huvuduppdrag lyder ”rätt stöd snabbt”. Coachningsteamet arbetar på längre sikt med sina deltagare, där regelbundna individuella samtal med en coach går som en röd tråd genom hela processen. Deltagarna ska erbjudas individanpassade aktiviteter, där arbetsträning hos Prisma är ett exempel.

Inom projektet pratar vi ofta och gärna om vikten av att fler måste våga diskutera och ställa frågor om privatekonomi. För att det ska hända måste vi veta hur verkligheten ser ut för de som faktiskt möter individerna, och vilket behov de har av metoder och verktyg för att våga ställa frågor. Coachningsteamet snuddar redan nu vid dessa frågor som en del i kartläggningen av deltagarens livssituation. Men det är svåra frågor att ställa, och bra verktyg, hänvisningar och kunskap fördes fram som viktiga delar för att våga närma sig frågan än mer.

Mötet i Karlskoga gav oss i projektet bra inspel kring tänkbara verktyg och goda exempel på framgångsrik samverkan. Det kan inte sägas nog många gånger, men inspel från er som arbetar nära individerna är av väsentlig betydelse för oss. Känn dig fri att kommentera eller skicka mejl till någon av oss i projektet om du sitter inne på en tanke som du tror kan hjälpa oss framåt.

 

Rikskronofogden har ordet

Samverkan är viktigt för Kronofogden, tillsammans kan vi göra mer med mindre. För att nå vår vision att alla betalar och ingen blir överskuldsatt behöver vi hjälpas åt. Därför är det så roligt att se att det är så många som hjälper, stöttar och informerar människor kring ekonomi. Min förhoppning är att det kan bli ännu fler aktörer som gör det genom de insatser som kommer att ske i detta uppdrag.

Kronofogden möter varje dag människor i svåra ekonomiska situationer. Många gånger finns det barn i familjen. Vi uppskattar att det finns 200 000 barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden. När föräldrar får ekonomiska problem påverkas barnen och kan känna sig oroliga. Vi har i samverkan med Bris tagit fram filmer som visar vardagssituationer där barn oroar sig för pengar, ”Du kan berätta – om pengar och oro.” I filmerna uppmuntras barn att kontakta Bris. Hos Bris finns erfarna kuratorer som kan svara på barnens frågor. Det kan kännas lättare om man pratar med någon.

Att samverka med Bris var inte helt självklart inledningsvis men nu ser både vi och Bris stora fördelar och har för avsikt att fortsätta denna samverkan. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mer!

Länk till filmerna:  https://www.kronofogden.se/beratta.html

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg

Socialstyrelsen, Sveriges kristna råd och Botkyrka

Många möten idag men med en gemensam nämnare. Fler måste våga ställa frågor kring individens ekonomi och kunna hantera svaret

Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att ta fram ett yrkesintroduktionspaket för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. På samverkansmötet idag deltog Kronofogden och Konsumentverket. Vår förhoppning är att vi tillsammans ska kunna öka kunskapen om ekonomi och skulder hos socialsekreterarna så att de kan ge stöd till sina klienter inom vardagsekonomi och budget.

Sedan träffade jag diakonigruppen inom Sveriges kristna råd (SKR). Ytterligare en viktig grupp som möter personer som har, eller riskerar, problem med skulder. Ofta ger de handfast hjälp men de behöver också kunskap för att våga och kunna ställa frågor.

Glada SKR:are

Sist men inte minst träffade jag Christina Sehlén Lopez som har många kloka tankar  kring att fler än BUS måste kunna ge stöd inom enklare vardagsekonomisk rådgivning. Christina är sektionschef inom arbete rehabilitering i Botkyrka. Hon efterfrågor en översiktskurs inom vardagsekonomi för de som jobbar med ekonomiskt bistånd. Det skulle kunna avlasta BUS och samtidigt ge personer i riskgrupper stöd i ett tidigt skede. Tål att tänkas vidare på och fundera över hur det skulle kunna finansieras. Genom ökade anslag av regeringen eller som en uppdragsutbildning? Tills vidare är ett tips att starta upp samverkan mellan BUS och socialsekreterare och erbjuda internutbildning inom egna kommunen. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Klockan är 18 – nu tar jag kvällen…./Maria