Ekonomiskt bistånd och Kunskapsguiden


För en vecka sedan deltog vi för andra gången på SKL:s konferens om att bryta långvarigt ekonomiskt bistånd. Förra året hade vi en punkt på programmet men den här gången fick vi nöja oss med ha ett utställningsbord med vårt material. Som ni ser på bilden var bordet fullt till bristningsgränsen, förutom vårt egna material lyfte vi även annat bra material från Konsumentverket och Kronofogden. Det är alltid lika roligt när vi får delta i olika sammanhang, prata med yrkesverksamma och sprida vårt material.

Programmet var liksom förra året väldigt intressant. Vad som är roligt med denna konferens är programupplägget; lite längre föreläsning av forskare blandas med korta, goda exempel och annan nyttig information. En av punkterna stod Anette Agenmark från Socialstyrelsen för. Vi har nöjet att ha en del kontakt med henne tack vare att hon är Socialstyrelsens representant i samverkansrådet för budget- och skuldfrågor. Anette visade fliken om ekonomiskt bistånd på Kunskapsguiden. Kunskapsguiden riktar sig till de yrkesverksamma som arbetar med hälsa, vård och omsorg. Den är fullspäckad med bra information, däribland om skuldproblem.

Inbjudan till avslutskonferens

Denna vecka har vi skickat ut inbjudan till ÖS-projektets avslutskonferens på Nalen den 16 maj. Här är programmet.
Antalet deltagare är begränsat men alla som vill kommer att kunna följa konferensen via direktsändning eller i efterhand via länk. Information om konferensen kommer att uppdateras på Konsumentverkets webb. Vi har endast skickat ut personliga inbjudningar. Allt eftersom vi får svar så kommer vi att komplettera och skicka inbjudan till fler personer. Som det står i programmet så eftersträvar vi en bred blandning av aktörer – och vi vill så klart fylla de 238 platserna i salen.

Känns kul och spännande, en dag som vi i projektet ser fram emot. Konferensen är en insats inom samverkan mot överskuldsättning (regeringsuppdraget) men den är också en del av vår avslutsredovisning.

Hoppas vi ses på konferensen alternativt att du tittar hemma eller på jobbet.

 

 

Parlamentariker från Nederländerna

Förra veckan fick jag och några av mina kollegor presentera vårt arbete för en delegation från Nederländerna. Vi talade om projektet, om vårt stöd till den kommunala verksamheten, konsumentupplysningen och tillsynsarbetet inom finansområdet. De var intresserade av hur Sverige arbetade med skuldproblematiken och förutom besöket hos oss träffade de bland annat Kronofogden, budget- och skuldrådgivare och Eksam.

Frågorna haglade under presentationerna och intresset för vår verksamhet var stor. Personligen tyckte jag att det var extra kul när en parlamentariker under min presentation av projektet berättade om en hälsokontroll av pensionärer i hennes område, där frågor om ekonomi saknades i frågorna som ställdes. Innan hon hade gått ut ur rummet hade hon skickat ett sms till sina kollegor och påbörjat arbetet med att få in frågor om privatekonomi.

Det som är spännande i mötet med representanter från andra europeiska länder är att de möter ungefär samma problem. Däremot kan det se olika ut hur länderna kan tackla problemen. Nederländerna är ett spännande land som jag tror att även vi kan lära oss mycket av.

Algerer och Nederländare inleder 2019

I tisdags hann vi med ett besök av delegationer från Nederländerna och Algeriet. Besöket från Algeriet bestod av en grupp högre chefer  som arbetade med konsumentfrågor på ett eller annat sätt.  Allt ifrån produktsäkerhet och samhällsberedskapsfrågor till matsäkerhet, konsumenträttigheter och turism. De hade ett fullspäckat program och vi i projektet fick möjlighet att berätta om vårt arbete med överskuldsättning. Upplevelsen var speciell. De talade arabiska med franska som andraspråk och hade med sig två egna tolkar som översatte vår engelska till franska.
De blev väldigt förvånade när jag visade ”Hur mår din ekonomi?”-foldern på arabiska. Förvånade och imponerade att vi hade en folder på deras modersmål. De ville använda den och blev jätteglada att de fick och att de kunde anpassa den efter sina behov.
Om de blev glada av foldern så kan jag berätta att hela gruppen blev överlyckliga  över att det serverades cous-cous på salladsbuffén på lunchen. Eller som en av tolkarna sa ” I can´t Believe you eat cous-cous in Sweden. We eat it in Algeria as well. It´s Amazing”.

Samtidigt som jag träffade delegationen från Algeriet så mötte Alexandra upp en delegation från Nederländerna i Stockholm. Det berättar hon om i nästa blogginlägg.

ÖS på socionomprogrammen

Socionomer är en yrkesgrupp som egentligen oavsett var och med vad de arbetar kommer i kontakt med svårt skuldsatta personer. Trist då att bara fem av 17 socionomprogram runt om i landet inkluderar undervisning om skuldsättningsproblematik i sin grundutbildning. Nu ska det förhoppningsvis bli ändring på det.

Under torsdagen sammanstrålade ansvariga för nio nationella socionomprogram för att diskutera vikten av ökade kunskaper om skuldsättningsproblematik bland socionomstudenter. Heldagsseminariet ägde rum i Konsumentverkets lokaler på Dalagatan i Stockholm. Bland föreläsarna märktes representanter från Föreningen Sveriges Socialchefer, Socialstyrelsen samt undervisande lärare vid socionomprogrammen i Uppsala och Linköping.

Dopade med ”förvånansvärt gott automatkaffe” och saffransbullar workshoppade man i grupp fram individuella lösningar för att inkludera mer överskuldsättningskunskap på varje enskilt utbildningsprogram. Förhoppningsvis innebar träffen ett steg mot att morgondagens socionomer står bättre rustade när de möter skuldsatta klienter framgent.

Fullt ÖS på Socionomdagarna

Två intensiva dagar av informationsspridning, bra samtal med engagerade människor och en välbesökt föreläsning. Så kan man sammanfatta årets Socionomdagar ur ett ÖS-perspektiv.

Med Socialchefsdagarna i friskt minne var det med höga förhoppningar som ÖS-projektet styrde kosan mot Stockholm och Älvsjömässan för årets Socionomdagar. Med montern på plats kunde vi välkomna besökarna, informera om projektet och dela ut Hur mår din ekonomi?-material. De som kände sig hugade kunde även vinna chokladpengar genom att gissa huruvida fem påståenden om skuldsättningsproblematik var sanna eller falska.

Efter Maria och Martinas uppskattade föreläsning ”Hur mår din ekonomi? Skuldproblem och psykisk ohälsa” blev trafiken till montern ännu tätare, och många passade på att förse sig från broschyrställen. ”Det mest matnyttiga jag stött på under två dagar här”, förklarade två damer.

Föreläsningen, som lockade ett hundratal åskådare, byggde på Hur mår din ekonomi?, metodstödet för lokal samverkan som nu finns att beställa på publikationer.konsumentverket.se.

Goda exempel – sprida ringar …

Förra veckan fick jag och Kim Jonsson på Kronofogden förmånen att medverka på en inspirationsdag för ”BUS, enhetschefer, vräkningsförebyggare, hyresrådgivare, bolotsar, bostadsförvaltningen och bostadsbolag m fl”. Kims och mitt uppdrag var att inspirera för att få fler att samverka och prata ekonomi med enskilda. Vi blev själva inspirerade. Hillevi Andersson och Anna Nerelius på Socialförvaltningen i Stockholms stad (avdelningen för stadsövergripande sociala frågor) hade bjudit in och samlat ihop 65 personer som med stort engagemang tog sig an frågeställningarna kring att nå ut med stöd till personer som riskerar överskuldsättning. Dagen inleddes med att Hillevi och Anna berättade att Stockholm stad har två viktiga styrdokument att förhålla sig till:

  • Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019
  • Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning

I budgeten för Stockholms stad framgår bland annat att socialnämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagen ska arbeta vräkningsförebyggande och samverka för att förebygga vräkningar. När det gäller budget- och skuldrådgivningen nämns att fokus ska ligga på det förebyggande arbetet för att förebygga överskuldsättning. Dessutom står det att inga barnfamiljer i Stockholm ska behöva vänta mer än en vecka på att få budget- och skuldrådgivning. Socialnämnden ska dessutom göra en utvärdering för att tillse att barnfamiljer som är överskuldsatta får rätt stöd.

Bra dag – bra ordnat! Min personliga reflektion är en önskan att alla kommuner skriver in tydliga politiska mål när det gäller att förebygga vräkningar och överskuldsättning. Håller ni inte med?

Anna och Hillevi

 

 

NAV:et och return of investment

Den 1 november tog jag och min kollega Hans-Peter Engström en tur till Trondheim för att besöka Arman Vestad som jobbar som med överskuldsättningsfrågor på NAV i Trondheim.  NAV är Norges försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst i en myndighet. NAV står för (Ny) Arbeids- og Velferdsforvaltning.

Arman arbetar som nationell projektledare i ett projekt med syfte att alla som möter utsatta ska ha en viss kunskap om ekonomi, inte bara skicka allt till BUS. Projektet har handlat om olika insatser för att öka kunskapen hos de som möter riskgrupper men även att öka kunskapen hos innevånarna. NAV har bland annat nyligen lanserat en  webbtjänst som vänder sig till enskilda med råd och tips inom privatekonomi. Allt ifrån mattips till jämförelser mellan olika försäkringar.

Vi fick även träffa Maria Hlimi som arbetar som budget- och skuldrådgivare i Trondheim. En tjänst som skapats för att korta köerna till BUS. Maria jobbar endast förebyggande med utbildning och information.  Det visade sig vara en lyckad satsning. Nu kommer i högre grad rätt personer till BUS och väntetiden är kort.

Insats med vården
I projektet har man även jobbat med insatser mot primärvården (läkare i Röros). Läkarna ingick i ett forskningsprojekt i samarbete med SINTEF med syfte att se hur många som besökte primärvården där det fanns en koppling mellan hälsoproblem och problem med privatekonomin. Av 565 patienter var det 10% som uppgav deras hälsa påverkats negativt med anledning av privatekonomin. Av dessa ville i sin tur 7 av 10 ha hjälp av en budget- och skuldrådgivare.

Insats mot stora arbetsgivare
Vi fick även träffa Vidar Gundersen från ASKO. En stor arbetsgivare i Norge som levererar livsmedel till butiker och restauranger. I Trondheim är det 240 anställda. 180 i produktion och 70 chaufförer. Inom ASKO har 10 % av de som jobbar med transport ekonomiska problem och löneutmätning. ASKO har genomfört ekonomisk vägledning i form av 1-2 timmar privatekonomi på arbetstid. ASKO erbjuder även anställda räntefria lån på 10 000:-  för oförutsedda utgifter. Lånet ska betalas tillbaka på ett år. ASKO anser att  vinsten är medarbetare som mår och presterar bättre och dessutom blir ASKO en attraktiv arbetsgivare.

Våra reflektioner
Många likheter med vårat projekt. Kul att träffas och utbyta erfarenheter. Arman menar att man tjänar väldigt mycket på att få skuldsatta individer att få ordning på sin ekonomi-  Istället för att kosta samhället genererar man till samhället, ”Return of investment”. Och vi kan bara hålla med. En annan reflektion är att det krävs ett tydligt beslut att jobba förebyggande. Det går inte att bara säga att man bör/ska. Det måste finnas med i målen för verksamheten och förankras politiskt.

H-P, Maria och Arman

Hör av er om ni vill veta mer /Maria