Vem kan få skuldsanering?

Kronofogden har gjort en analys av alla de ansökningar om skuldsanering som inkom till myndigheten från den 1 november 2016 till den 21 mars 2017, totalt 8 880 ansökningar.

Där kan vi se att skuldsatta generellt väntar för länge med att ansöka om skuldsanering. Det borde vara möjligt att få fler att söka tidigare. Det ligger i samhällets intresse att rehabilitera folk ekonomiskt innan de blir för gamla.

Skuldens storlek har inte en avgörande betydelse för att beviljas skuldsanering. Även personer med små skulder kan få skuldsanering om de saknar återbetalningsförmåga. Däremot har orsaken till betalningsproblemen stor betydelse. Skuldsättning på grund av sjukdom, skilsmässa eller arbetslöshet innebär större sannolikhet att få skuldsanering än överkonsumtion eller andra orsaker, exempelvis spelmissbruk. Äldre personer får skuldsanering oftare än yngre. Om den sökande har varit hos en budget- och skuldrådgivare ökar sannolikheten att få skuldsanering markant än om man inte tagit hjälp.

Läs mer i analysen här

 

Bodil – ny ordförande för BUS

Idag hade Konsumentverket besök av den nya ordföranden i yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Bodil Hallin. Bodil jobbar som BUS:are i Höganäs kommun och tillsammans med övriga i BUS-styrelsen har de en väldigt viktig roll. Bland annat när det gäller samverkan med andra myndigheter, svara på remisser och ingå i referensgrupper. Vi var några på enheten Kunskapsstöd (som jobbar med stödet till den kommunala konsumentverksamheten) som fick förmånen att träffa Bodil. Bodil nämnde några punkter som hon såg som särskilt viktiga för BUS-styrelsen att arbeta med , som t ex:
– En likvärdig budget- och skuldrådgivning i hela landet. Här handlar det inte bara om resurser, även om det är en viktig del.
– En stärkt yrkesroll, mer samverkan och säkerställande av kompetensen hos de som arbetar i yrket.
Vi är många på Kunskapsstöd som har behov av samverkan med BUS-föreningen. Inte minst Fredrik och HP (Hans-Peter) som jobbar med det nya statistikverktyget för BUS (BOSS- plus), Karin och Maggan som ansvarar för utbildning av BUS:are, Anna och Therese som är utbildningssamordnare för den kommunala kursverksamheten, Malin, vår chef på Kunskapsstöd som är väldigt engagerad i  frågan kring stödet till den kommunala konsumentverksamheten och flera andra. För oss som jobbar med överskuldsättningsuppdraget är BUS-föreningen en väldigt viktig samverkansaktör. Hur vi än vrider och vänder på frågan så är det budget- och skuldrådgivningen som har den utpekade rollen att stödja personer med skuldproblem så att de kan få ordning på sin ekonomi. Men vi hoppas och tror att genom lokal samverkan kan vi nå fler i ett tidigare skede, och att fler aktörer kan bidra till att ge stöd.

Nya ordföranden, Bodil Hallin

 

 

Intressanta kvl-dagar i Linköping

Precis som budget- och skuldrådgivarna arrangerar även konsumentvägledarnas yrkesförening årliga dagar där ”branschen” kommer samman för att diskutera och nätverka. Årets dagar, på temat ”Från idé till verklighet”, gick av stapeln i Linköping förra veckan.

Ur ett överskuldsättningsperspektiv var det inte svårt att plocka russin ur den här kakan, inte för att det fanns få russin, utan tvärtom för att russinen var så många och kakan så stor.

Konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund avslöjade bland annat att han i egenskap av miljöpartist (inte i egenskap av minister i en socialdemokratiskt ledd regering) förespråkade lagstadgad, obligatorisk, kommunal konsumentvägledning.

Vidare berättade han att Statskontoret kommer att få i uppdrag att utreda det nationella konsumentstödet. Detta ska ses mot bakgrund av att allt fler kommuner väljer att lägga ner den lokala konsumentvägledningen, och istället hänvisar kommuninnevånarna till Konsumentverkets nationella vägledning Hallå konsument. Vill ni läsa mer om detta? Ta gärna en titt på KO/generaldirektör Cecilia Tisells ”KO har ordet”-kommentar här.

En annan intressant programpunkt var de konsumentvägledare från Falun, Rinkeby och Kalmar som berättade om sitt förebyggandearbete mot specifika målgrupper som äldre, nyanlända och gymnasieungdomar.

Speciellt Ellen Gräfnings, Falun, projekt Mina pengar visade hur gränsen mellan konsumentvägledning och budget- och skuldrådgivning suddas ut, och vilken nytta båda verksamheterna kan ha av varandra om man samarbetar. Konsumentvägledningen har en viktig roll som kontaktyta och kanal vidare mot den lokala bus-verksamheten, och kan samarbetet fördjupas inom ramen för lokal samverkan kan inte minst det förebyggande arbetet förbättras avsevärt.

Fullsatt. Årets kvl-dagar lockade över 200 deltagare från hela landet.

Tillsammans gör vi skillnad!

I måndags var det Samspelet tur att stå som värd för workshop i Hur mår din ekonomi?. I samordningsförbundet Samspelet återfinns kommunerna Karlstad, Grums, Kristinehamn och Hammarö. Av de 60 personer som var samlade fanns personer från bland annat ekonomiskt bistånd, Svenska kyrkan, Stadsmissionen, budget- och skuldrådgivare, boendestödjare och Kronofogden. Uppdelade i åtta olika bord fick de samtala om olika sätt att nå personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Sista frågan var ”Vad är ert nästa steg?” och där fanns massor av goda idéer.

  • Beställa hem broschyrer Hur mår din ekonomi? och dela ut
  • Våga ställa frågor om ekonomi i möten
  • Se om frågan kan lyftas i andra befintliga nätverk
  • Skapa samtalsgrupper om ekonomi
  • Se över möjligheten för budget- och skuldrådgivarna att utbilda lokala aktörer i frågan
  • Informera kollegor som inte var med på dagen
  • Samverka mer
  • och många fler…

Nu återstår att se hur många av dessa goda idéer som övergår till konkreta handlingar. Utifrån det engagemang som genomsyrade hela salen finns goda förhoppningar om att flera förflyttningar i en positiv riktning kommer att ske.

Samtal i full gång.

Hallå konsument hjälper till!

Nu har vägledarna på Hallå konsument vässat öronen för att bli bättre på att upptäcka de skuldproblem som ligger gömda i frågorna som kommer in till vägledningen. Syftet är att fånga upp personer som har eller riskerar att få problem med skulder i ett tidigare skede och därefter hänvisa till den hjälp som finns att få. Satsningen som bland annat bestod av utbildningen för alla vägledare är en del inom regeringsuppdraget fördjupad samverkan mot överskuldsättning, närmare bestämt i insatsen Nå fler.

Nå fler syftar till att utreda hur vi kan stödja personer som har eller riskerar att få problem med skulder genom nationell vägledning. Arbetet är uppdelat i två spår där det ena spåret undersöker vad som kan göras inom befintlig ram på Hallå konsument utan ett utökat uppdrag eller tillskott av ytterligare medel. Det andra spåret ska ge ett förslag på ett helt nytt koncept och där har vi fortfarande mycket utredning kvar att göra.

Tillbaka till det första spåret ska det bli väldigt spännande att följa vad resultatet av alla vägledares insatser kommer bli. Kanske kommer ni ihåg ett tidigare blogginlägg om en liknande insats? En skillnad från de båda är att det tidigare bara var ett fåtal vägledare som fick i uppgift att göra det till skillnad från nu då alla vägledare utbildas.  Även fler aktiviteter ligger och väntar på att sjösättas men denna aktivitet kan vara en av de viktigare.

Lösningsfokus i Västerås

Igår, den 3 maj var vi delarrangör av en workshop tillsammans med samordningsförbunden i Västerås och Västra Mälardalen. Temat var ”Hur mår din ekonomi?” – privatekonomi kopplat till ohälsa. Sussan Öster från samordningsförbunden och Kompetenscentrum för hälsa, Region Västmanland, berättade om studiecirkelmaterialet Grönkvist som är framtaget i Västmanland. Grönkvist syftar till att ge deltagarna förbättrad livskvalitet och hälsa genom att få koll på sin privatekonomi och bli en mer medveten konsument. Materialet är framtaget med tanke på att privatekonomin ofta är en grund av deltagarnas problematik och ohälsa.

Ett 50-tal deltagare inspirerades av och workshoppade kring lösningsfokuserade samtalsfrågor under ledning av Urban Norling. Till workshopen hade samordningsförbunden tagit fram ett alldeles pinfärskt samtalskort med lösningsfokuserade frågor om privatekonomi. Vad tycker ni om frågorna? Är de frågor som funkar vid samtal när olika yrkesgrupper möter enskilda som är i risk för överskuldsättning? Frågor som inte skuld och skambelägger, eller upplevs som pekpinnar?

Hur skulle du beskriva att din ekonomi mår idag?
– Hur tänker du att din ekonomi påverkar det som vi idag möts för att prata om?
– Föreställ dig att din ekonomi var i balans – vad skulle bli skillnaden för dig?
– Vad är någon idé vad du bör fokusera på för att ta hand om din ekonomi?
– Om du skulle vara en god vän till dig själv – vilket konkret råd skulle du då ge?
– Vem eller vilka kan stötta dig på bästa sätt i detta?

Ann-Kristin Ekman, Urban Norling och Sussan Öster respresenterandes samordningsförbunden i Västmanland

 

 

Högtryck på BUS-dagarna i Helsingborg

 

Välbesökt. Inte mindre än 335 BUS-are, verksamhetschefer, myndighetsföreträdare och politiker samlades i Helsingborg.
Vältalig. Maria Lindstedt berättade om Överskuldsättningsprojektet.

Deltagarrekord, högintressanta föreläsare, en dedikerad minister som lovade mer och värdefull verklighetsbaserad feedback för oss projektdeltagare. Så skulle man kunna sammanfatta årets upplaga av budget- och skuldrådgivarnas yrkesdagar utifrån ett ÖS-projektperspektiv.

Antalet budget- och skuldrådgivare ökar, i år med 17 årsarbetskrafter enligt Konsumentverkets färska Läget-i-landet-rapport. Troligtvis fanns flera av de nyanställda med bland de 335 deltagarna i Helsingborg. Där kunde de bland annat informera sig om Överskuldsättningsprojektet i både Konsumentverket och Kronofogdens monter. Från scen pratade sig projektledare Maria varm för lokal samverkan som ett sätt för att fånga upp individer som riskerar att hamna i problem på grund av skulder. Hon passade även på att veckla ut och visa den väl tilltagna dialogduk som är en del i metodstödet Hur mår din ekonomi?

– Det var jättekul att se intresset för duken efteråt i montern. Många kom fram och frågade var man kunde få tag på den. Andra kom med bra tips, som att vi måste texta de animerade filmerna om de ska användas i väntrum, eftersom ljudet sällan är på där, berättar Maria.

Vad svarade du på den frågan, hur kan man få tag på duken?

– Den ligger inte ute i publikationshoppen på konsumentverket.se, men skriver man ett par rader på mail till mig (maria.lindstedt@konsumentverket.se) så lovar jag att skicka en duk postledes.

Från scen märktes i övrigt konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund, som lovordade arbetet i projektet. Han tyckte sig glatt kunna konstatera att de insatser som regeringen vidtagit för att få ner skuldsättningen och mildra konsekvenserna av densamma nu börjar få effekt, och hänvisade bland annat till Kronofogdens statistik.

En annan föreläsare vars scenframträdande uppskattades stort av deltagarna var Petter Iwarsson, socialpsykolog tillika sakkunnig på BRIS. Han poängterade det faktum att ”alla faktiskt kan göra lite”. Möter man en person som har råkat i problem på grund av skulder kan något så litet som ett bra bemötande, att någon lyssnar, spela en avgörande roll. Det gäller inte bara för barn som ringer till BRIS, utan lika väl för vuxna som tar kontakt med sin lokala budget- och skuldrådgivare för första gången.

Sammanfattningsvis kan sägas att årets BUS-dagar var precis lika trevliga och intressanta som programmet utlovat. Till er som inte var där, ta chansen nästa år, deltagaravgiften är väl investerade pengar. Här ges en möjlighet att knyta kontakter och fortbilda sig i en inspirerande miljö.

Från överskuldsättningsprojektets sida vill vi passa på att tacka för två mycket givande dagar.

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här

 

 

 

Sluta se skuldsatta som hopplösa idioter!

I DN idag skriver ledarskribenten Evelyn Schreiber  om sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa. Samt om vikten av att fler ställer frågan ”Hur mår du?” till personer som tappat kontrollen över sin ekonomi och vinsten av ett mer öppet och mindre skuldbeläggande samtal om pengar. Läs ledaren här!

En bra påskpresent till alla oss som jobbar med frågan!

Glas påsk önskar Alexandra, Martina, Niklas och Maria!