Forum jämställdhet

Jag, Alexandra, i montern. Saknas på bild gör Magnus och Robin, mina kollegor från Konsumentverket som ställde upp och som berättade om projektet så lysande att man kunde tro att de aldrig gjort något annat. Tack!

Den årliga jämställdhetsmässa ägde i år rum i Karlstad och Konsumentverket hade därför en monter. Vi passade på att ha tema ”Hur mår din ekonomi?” då vi tyckte att detta var ett ypperligt tillfälle att nå ut till lokala aktörer.

Mellan seminarierna var det en strid ström till vår monter och många passade på att testa sina kunskaper om skulder relaterat till kön där endast fem mässdeltagare gissade alla rätt. Vår folder som syns i bild hade fokus på vad lokala organisationer kan göra för att stötta överskuldsatta kvinnor och män, och ett flertal sådana slank ner i mässpåsarna.

Det var många bra samtal som ägde rum vid montern. Representanter från bland annat landsting, Svenska kyrkan och kommunala verksamheter hade alla olika inspel och klokheter att delge oss och förhoppningsvis kunde även de ta med sig något tillbaka till sig. En kvinnorättsorganisation stannade till och beskrev deras vardag med exempel på en kvinna i flykt vars man hade tagit lån i deras namn där själva objektet i sin tur stod i mannens namn. Vi pratade även med politiker, både från vänstern som till högern.

Även här, i samtalen vid montern, märks det hur mycket som redan görs av aktörer och personer ute i samhället. Andra hade en mer aha-upplevelse och tog tacksamt emot mer information. Vissa var fullt medvetna om att det fanns gratis budget- och skuldrådgivning att få i kommunen medan andra var helt ovetandes.

Vi ser framemot kommande mässor och konferenser. Och som vanligt, hör gärna av er till oss om ni har tankar, tips och funderingar.

– Att bryta långvarigt bistånd

I måndags fick vi möjligheten att presentera projektet på SKL:s konferens rörande ekonomiskt bistånd. Vårt budskap är att fler ska våga ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?”.

Statistik från Socialstyrelsen visar på att 220 000 hushåll fick ekonomiskt bidrag någon gång under 2016. Sett till enskilda personer fanns 410 000 biståndsmottagare, där flera av dessa var barn. Av dessa personer fanns flera stycken som haft ett långvarigt bidrag som löpte under flera år. Temat på konferensen var därför hur man kan bryta långvarigt bistånd.

Föreläsningarna avlöste varandra i ett rasande tempo. Det började starkt med Eva Mörk, professor i nationalekonomi, som beskrev sin forskning på hur barns hälsa påverkas av att leva i familjer som lever i ekonomiskt utsatthet. Dessa barn lider bland annat 186 % högre risk att bli inskriven på sjukhus med en diagnos relaterad till psykisk ohälsa. Barn i ekonomisk utsatthet löper 130 % ökad risk att dö i barndomen (vill ni läsa mer om detta, sök efter ”Hellre rik och frisk”). Därefter följde nog så intressanta föreläsningar om goda exempel, ny lagstiftning och kompetensförsörjning bland mycket annat.

Det är inget enkelt arbete de gör, de som arbetar med ekonomiskt bistånd, det är ett som är säkert. Det var bra för oss att få delta på denna dag och få en större förståelse för det viktiga arbeta denna yrkesgrupp gör.

Spännande möten

Förra veckan var det uppstart för våra informationsmöten. Martina från Kronofogden och jag träffade under onsdag-torsdag ett 30-tal personer för att informera och berätta om våra insatser och ta del av synpunkter och förslag. Vi hade framförallt fokus på lokal samverkan och de verktyg vi håller på att ta fram för att underlätta att fler aktörer lokalt vågar och kan ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” till personer de möter. Det handlar om:
en film (en samhällsberättelse som visar vad ekonomisk utsatthet och skuldproblem handlar om),
en dialogduk (ett enkelt verktyg för att kunna föra ett bra samtal  för hur man lokalt kan nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar)
en folder ”Hur mår din ekonomi?” (en folder att dela ut lokalt med fem tips när ekonomin inte mår så bra)

Vi mötte viktiga yrkesgrupper som Arbetsförmedlingen, Spelberoendets riksförbund, yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Lotteriinspektionen, socialsekreterare, Skolverket, Suicide zero, konsumentvägledare, Kriminalvården, Svenska spel, Kronofogdens förebyggande verksamhet och yrkesföreningen för personliga ombud.  Den 6-7 feb fortsätter vi att möta ännu fler för att avsluta ”vår kampanj” den 14 februari. Givande möten och ett bra tillfälle för oss att få input. Bland annat fick vi ta del av att ”Suicide zero” har ett material som heter ”våga fråga”. Det ska vi forska vidare i. Samverkan behövs för att vi ska kunna nå ut med stöd till personer som har, eller riskerar att få problem med skulder så att de kan få ordning på sin ekonomiska situation.

Lunchpromenad mellan informationsmöten för att rensa hjärnan. Skridskoåkare i Vasaparken

Vi har samspelat igen.

Under torsdagen fick vi chansen att få testa delar att vårt material när jag och Maria höll i en workshop för Finsamförbundet Samspelet i Karlstad och ytterligare inbjudna. I Samspelet ingår Landstinget Värmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och 4 kommuner ( Karlstad, Hammarö, Grums, Kristinehamn). Målet med workshopen var dels att få testa vårt material och dels att få igång en samverkan kring dom här frågorna i Värmland. Då var det jättebra att uppdragsgivarna till Samspelet vill att de ska vara ett nav för samverkan i Värmland, på flera olika områden.

Som nämnts i ett tidigare inlägg så håller vi på att ta fram ett verktyg ”Hur mår din ekonomi?”, för att fler yrkesgrupper ska ställa frågan om ekonomi. Vi fick möjlighet att testa en dialogduk. Nu kanske ni undrar, vad är det? Det är ett verktyg för att få igång ett bra samtal om att nå ut med stöd till personer som har svårt att klara sina betalningar och som riskerar problem med skulder. Det är häftigt tycker jag när vi får möjlighet att få återkoppling från representanter för Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, budget- och skuldrådgivningen, konsumentvägledningen, Överförmyndarnämnden och kommunrepresentanter. Vilken samlad kompetens och olika infallsvinklar.

Samspel kring dialogduken

Vi hoppas också på ett fortsatt intresse för att utveckla samverkan kring dom här frågorna inom ramen för Samspelet. Om vi i projektgruppen får förtroendet att fortsätta testa våra verktyg och inledningsvis stötta samverkan så gör vi gärna det.

Tack för att vi fick komma till er på Samspelet och för ert engagemang!

Vart är vi på väg?

Från Lund till Eslöv……..

…och möte med Susanne Svensson på samordningsförbundet MittSkåne (FINSAM) och planering inför en workshop på temat lokal samverkan (Hur mår din ekonomi?). Fokus kommer att vara skuldproblem och psykisk hälsa. Ett område som samordningsförbundet MittSkåne valt att satsa på med Susanne som ivrig påhejare och drivkraft. Vi i projektet kommer att samarbeta med förbundet i denna fråga och planerar några gemensamma aktiviteter under året. Kul och spännande! På mötet deltog även några personliga ombud och budget- och skuldrådgivare. Workshopen är den 13 mars då vi hoppas samla cirka 40 personer med syfte att samverka och diskutera kring ekonomi och hälsa och vad vi kan göra lokalt för att motverka att personer får problem med skulder och psykisk ohälsa.

Just nu är det mycket på gång så blogginläggen kommer att dugga tätt ett tag framöver, precis som regnet i Skåne. Ni som följer oss är välkomna att återkoppla till oss i projektet med era tankar, synpunkter och idéer.

Fr v. Britt-Marie Nirbe (BUS), Jessica Danielsson (PO), Hans Westerlund (PO); Susanne Svensson (Finsam), Desiree Turesson (BUS), Ulrika Walter (PO)

Vad är det för skillnad mellan Bos och Bus?

Idag besökte jag budget- och skuldrådgivarna i Lund, Camilla och Marie. De använder bos som förkortning (istället för bus). Trots att de bara är två jobbar de en hel del förebyggande. Framförallt med att utbilda lokala aktörer för att få till en bättre samverkan. De utbildar socialsekreterare, diakoner, kuratorer  m fl.  –Bra jobbat, säger jag.
En del i regeringsuppdraget och insatsen om lokal samverkan handlar precis om detta. Vi i projektet vill gärna ta fram ett metodstöd där det bland annat ska ingå en kursplan, material och lite tips för att kunna utbilda lokalt. Framförallt riktat till budget- och skuldrådgivare som vill testa detta på sin hemmaplan. Tack Marie och Camilla för värdefulla tips. Det är så kul att se och höra med vilket engagemang och glädje ni tar er an ert arbete. Trots att ni jobbat med frågorna i 20 år. Imponerande!

Bos i Lund. Marie Magnusson och Camilla Qvennerberg

 

Vi vill bara…

…önska er en riktig God Jul och ett fantastiskt Gott Nytt År!

För nu går projektet på julledighet. Istället för överskuldsättning lägger vi fokus på att griljera julskinkan, packa in alla julklappar och umgås med nära och kära. Vi hoppas att även ni får tid att umgås med era nära och tid att varva ner inför nästkommande år. Under 2018 kommer det hända massor av saker och vi hoppas att ni vill vara med.

Än en gång…

Hur mår din ekonomi?

Vi vill att det ska vara självklart för fler yrkesgrupper än budget- och skuldrådgivare som möter ekonomiskt utsatta att ställa frågor kring vardagsekonomi och skuldproblem. Genom att fler frågar ”Hur mår din ekonomi? når vi fler i ett tidigare skedde.

Därför arbetar vi nu med att ta fram ett stöd till olika yrkesgrupper så att de både kan och vågar fråga om ekonomi. För vi vet att t ex ekonomi och hälsa påverkar varandra. Det handlar om att kunna ge tips till självhjälp eller kunna hänvisa vidare. En annan del är ett informationsblad som yrkesgrupperna kan lämna ut till den de möter. Både muntlig och skriftlig information är bra men också något att lägga i väntrummen.

Både stödet och informationsbladet kommer vi att låta flera av våra samverkansaktörer att testa i sitt dagliga arbete bland annat via olika Finsamförbund.

Jag vill gärna ha dina synpunkter och goda exempel på vad ett verktyg/metodstöd och informationsblad kan innehålla. Kanske har du redan något liknande som du tycker fungerar bra eller så vill ni vara med och testa det material vi tar fram? Hör av er till mig: martina.dagobert@kronofogden.se

Psst… Vill passa på att tipsa om ett verktyg som Kronofogden har tagit fram som vi kallar ”Motkraftssnurran”. Motkraftssnurran är ett enkelt privatekonomiskt test som vi tagit fram som ett samtalsunderlag till de yrkesgrupper som möter personer som har eller riskerar få betalningsproblem. Tanken är att du utifrån snurran kan få igång ett samtal och tankar hos den du möter. Genom att svara på ett antal frågor blir det tydligt vilka de ekonomiska styrkorna är och vilka områden som kan utvecklas för att förebygga överskuldsättning.

Kolla gärna på materialet: https://www.kronofogden.se/42315.html

 

Samverkan i Eskilstuna

Igår hade samverkansprojektet förmånen att vara med på en workshop som BUS i Eskilstuna bjudit in till. Deltagare var ett 30-tal representanter från olika kommunala förvaltningar som kommer i kontakt med personer som har en utsatt ekonomi och som riskerar problem med skulder. Huvudfrågan var ”Hur kan vi inom Eskilstuna kommun arbeta tillsammans för att förebygga skuldsättning?”

Vilket bra initiativ! Deltagarna var positiva och det var bra diskussioner i grupperna. Genom samverkan kan vi nå ut med det stöd som faktiskt finns att få.  Och det är viktigt att nå ut i ett tidigt skede innan skuldproblemen växer sig för stora. Deltagarna tyckte mycket om den lilla folder som BUS i Eskilstuna tagit fram för att marknadsföra sig själva var toppen. Den vill man dela ut och sprida till sina ”klienter”.

Josefine visar den nya foldern

Budget- och skuldrådgivningen behöver bli mer kända. Internt inom kommunerna men framförallt hos kommuninnevånarna. Jag hoppas att fler BUS blir inspirerade av Eskilstuna och blir sugna på att testa något liknande.  Genom samverkan når vi fler!

Workshop pågår

 

Vi vill nå fler!

I arbetet med regeringsuppdraget har det blivit tydligt att vi behöver nå fler i ett tidigt skede. Innan skuldproblemen blivit för stora.

Lokal samverkan som vi berättade om i föregående inlägg är en insats vi jobbar med. En annan är att utreda möjligheten att erbjuda någon form av nationell vägledning inom budget- och skuldfrågor som ett komplement till det stöd som finns idag. För er som lusläser statliga utredningar är förslaget inget nytt, för er andra dödliga så har det nämnts i ett flertal utredningar. Insatsen är inte att starta upp ett nytt koncept utan insatsen är helt enkelt att utreda vad som kan göras och lämna fram förslag.

Förslagen kommer att följa två spår:

  1. Ge förslag på hur Hallå konsument, inom befintliga resurser,  kan bli bättre på att fånga upp om personer som har problem med sina betalningar och sedan hänvisa dem vidare till BUS och info på Hallå.
  2. Ta fram ett underlag för hur och vad en nationell vägledning för budget- och skuldfrågor skulle kunna se ut. Vilka resurser som skulle krävas, vad finns det för risker etc.

Våra grannländer Finland och Norge erbjuder redan en nationell linje för budget- och skuldfrågor. I Norge via 800 Gjeld och i Finland via Skuldlinjen. Vi i projektet besökte nyligen Finland för att få mer kunskap kring saneringslån, sociala krediter och inte minst Skuldlinjen. Där fick vi höra att deras utvärdering visar att 75% av de som kontaktar Skuldlinjen inte tidigare talat med någon om sina skuldproblem.

Än så länge är vi (främst jag och Anna-Karin Lindahl från Kronofogden) på planeringsstadiet för hur vi ska arbeta med detta. Men vi vet att vi kommer att behöva samarbeta med många aktörer. Vi kommer därför att bjuda in aktörer till ett samverkansmöte under senare delen av januari för att starta upp projektet på riktigt. Till dess, om någon av er som läser detta har synpunkter, kommentarer, tankar eller idéer. Kontakta gärna mig, Alexandra, via min mejl alexandra.bergling@konsumentverket.se.

Vad kallar vi insatsen? Nå fler såklart!