Workshopen närmar sig

April och workshopen närmar sig med stormsteg och det är nu mindre än en vecka kvar tills första dagen går av stapeln. Inbjudningar har skickats ut, anmälningar har kommit in, dagordningen har satts och nu är det endast finlir kvar tills vi sätter oss på tåget och far mot Stockholm.

För oss är dessa dagar väldigt viktiga. Genom kartläggningsfasen har vi fått en bild av vad ni alla redan gör och nu vill vi istället få era kloka tankar på vad som bör göras i framtiden. Vi ser med andra ord verkligen framemot nästa vecka och att få träffa er alla.

Kanske är ni intresserade av vilka som kommer, det hade i vilket fall jag varit. Om så är fallet, läs här:Deltagarlista

Ett gott råd!

I torsdags, den 23 mars, hade samverkansrådet för budget- och skuldfrågor sitt andra möte. Rådet leds av vår GD Cecilia Tisell och syftet med rådet är i första hand att stödja vårt arbete inom projektet mot överskuldsättning. Förutom att ge oss goda råd så ska rådet underlätta att insatser inom vårt arbete når fram.  Inom rådet diskuteras även aktuella budget- och skuldfrågor ur flera perspektiv. Mötet präglades av utbyte av kunskap och en tydlig insikt om att vi behöver samarbeta och samverka på olika plan för att motverka överskuldsättning. Det handlar t ex om ett starkt konsumentskydd genom ett effektivt regelverk och tillsyn, samverkan så att enskilda inte hamnar mellan stolarna och den ständiga frågan om resurser…

Vem ingår i rådet?

Utpekade myndigheter är Konsumentverket, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Kriminalvården och Kronofogdemyndigheten. För att få en mer heltäckande samhällsbild är även yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, föreningen för Sveriges socialchefer, SKL, Stadsmissionen och Svenska kyrkan inbjudna och deltar i rådet.

Nästa möte i rådet är den 15 juni

Tre dagars besök i forskarvärlden

Paneldiskussion. I den avslutande paneldiskussionen deltog Marieke Bos (forskare på Riksbanken), Agne Sandberg (analytiker på Konsumentverket), Bengt Starrin (professor i socialt arbete vid Karlstads universitet), Fredrik Ohlsson (forskningsansvarig vid Kronofogden) och Ann-Sofie Henriksson (lektor vid Umeå universitet).

I veckan som gick föddes ett nytt nationellt forum för forskning om ekonomisk utsatthet, och det hela lanserades med en tredagars forskningskonferens i Lunds universitets regi. Bland åhörarna märktes ett 30-tal forskare inom ämnesområdet samt myndighetsrepresentanter från Kronofogden och Konsumentverket. Samverkansprojektet representerades av Maria Lindstedt och Niklas Eklöf från Konsumentverket samt Martina Dagobert från Kronofogden.

Redan i sitt inledningsanförande pekade nätverkskoordinator Måns Svensson, Lunds universitet, på vikten av att inte bara se problemen med överskuldsättning på individnivå, utan att även höja blicken och fokusera på strukturella orsaker.

Det var även ett tema som flera av forskarna berörde i sina respektive presentationer. Stefan Larsson (Lunds universitet) berättade om konsumenters utsatthet i det digitala och Richard Ahlström (Malmö högskola) fördjupade sig i kopplingen mellan överskuldsättning och ohälsa. Vidare initierade Lars Crusefalk (Lunds universitet) åhörarna i vardagslivets finansialisering och Pia Kjellbom om tvångsförsäljning av bostadsrätter och egnahem.

Sammanlagt hölls 15 halvtimmeslånga forskningspresentationer med efterföljande frågestunder. Dagarna avslutades med en paneldiskussion. Förhoppningen är att denna konferens ska bli ett återkommande årligt evenemang.

Maria Lindstedt, projektledare för samverkansprojektet var mycket nöjd med konferensen och såg redan fram mot nästa års presentationer.

– Det bedrivs fantastiskt mycket bra forskning på detta område, och i sanning blev jag lite överväldigad när jag insåg omfattningen. Vi har redan tagit del av en hel del forskning inom ramen för projektet, men det finns all anledning att fylla på efter vad vi hört nu, konstaterar hon.

Lära oss att lyssna

Inom ramen för Hallå konsument har ett nytt projekt skapats med sex vägledare där målet framförallt är att öka hänvisningarna till budget- och skuldrådgivare. Dessa vägledare har fått vidareutbildning av experter på Konsumentverket om krediter, inkasso, skuldsanering och budget- och skuldrådgivares roll. Vägledarna ska inte att ge ekonomisk vägledning utan uppmärksamma om det kan gömma sig bakomliggande skuldproblematik i konsumentens fråga.

Det är annars lätt att i vägledningen endast fokusera på konsumentens fråga, besvara den och sedan ta nästa samtal. Vi tror att vi kan bli bättre på att lyssna efter vissa varningsklockor som frågor om bland annat inkasso, problem med spelbolag och problem med Trafikförsäkringsföreningen. Beroende på samtalet kan vi då våga fråga hen om det har hänt tidigare för att antingen i allmänna ordalag berätta om budget- och skuldrådgivningen eller peppa konsumenten att ta en kontakt.

Dessa sex vägledare, mig inklusive, är nu i full gång. Den allmänna uppfattningen bland oss vägledare är att vi vågar ställa fler frågor och hänvisar därför i en större utsträckning till budget- och skuldrådgivningen. Vi försöker poängtera att de inte bara arbetar med skulder utan även kan vara behjälpliga i att lägga upp en budget. Vi tror och hoppas att några fler konsumenter får hjälp i ett tidigare skede.

Bosse, en av de sex vägledarna som ska lyssna extra noga

Konsumentverkets GD har ordet

Projektet har tagit fart och det är mycket glädjande att så många vill vara med och bidra! Med gemensamma krafter kan man åstadkomma mycket. -Och nu bloggar vi också om verksamheten!

För oss på Konsumentverket är samverkansuppdraget en välkommen och spännande utmaning som vi tar oss an med lust och stort engagemang. Uppdraget rimmar väl med vår ambition att värna särskilt om dem som behöver oss bäst. Tillsammans med andra engagerade aktörer och deras kompetens och kanaler kan vi nå fram på riktigt och göra faktisk skillnad för dem som är överskuldsatta eller riskerar att bli det.

Samverkansuppdraget är en del i en större nationell kraftsamling. Parallellt med detta projekt har vi till exempel de nya, och i mitt tycke förbättrade, skuldsaneringslagarna och de nya rekommendationerna för kommunernas budget och skuldrådgivning. Det faktum att regeringen har tagit ett helhetsgrepp och presenterat en strategi mot överskuldsättning är en tydlig signal om att man verkligen tar problemet på allvar. Med detta ökar förutsättningarna för oss att ta avgörande steg mot en mindre skuldtyngd framtid.

Som ordförande i samverkansrådet är det min, men även övriga ledamöters roll, att stödja projektet och på bästa sätt bana väg och undanröja eventuella hinder på vägen. Kraften finns även här i den goda gemensamma ansatsen!

Cecilia Tisell

 

 

Ett jämställt projekt?

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv är det övergripande målet för jämställdhetspolitiken i Sverige. Det låter självklart men vi vet också att det inte är lika självklart i praktiken.

Konsumentverket och Kronofogden är två av de 60 verksamheter som ingår i Regeringens utvecklingsprogram för Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM) som syftar till att stärka myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering. Det är därför inte mer än rätt att vi även ska integrera jämställdhetsperspektivet inom ramen för detta projekt.

Hur gör vi då detta?

Om vi ändå hade det klart för oss men det har vi inte i nuläget. Som tur är finns det hjälp att få och igår träffade vi Katarina Olsson, organisation och jämställdhetskonsult och en del av Jämställdhetsexperterna för att bolla idéer och eventuella framtida samarbeten. Vi har även god hjälp av Anna-Carin Widmark som arbetar med JiM inom Konsumentverket.

Det återkommande temat för detta projekt är samverkan och samarbete. För att få in jämställdhetsintegrering i detta projekt på ett bra sätt behöver vi input från kloka människor. Kanske har även du en klok tanke?

Anna-Carin Widmark, Alexandra Bergling och Katarina Olsson 

Kartläggningsfasen övergår i behovsanalys

Regeringsuppdraget handlar bland annat om att utbyta kunskap och erfarenheter om budget- och skuldrelaterade frågor. I projektet har vi valt att kalla det för kartläggningsfasen. För att samla in kunskap har vi använt oss av en kartläggningsmodell och telefonintervjuer. Vi har bett ett urval av samverkansaktörer att lista sina insatser,  aktiviteter och åtgärdsförslag i en framtagen mall enligt kartläggningsmodellen. Några andra samverkansaktörer har vi kontaktat per telefon och ställt frågor som sedan sammanställts som underlag i vårt arbete.

Stort tack till alla er som bidragit! Nu lämnar vi kartläggningsfasen så sakteliga och övergår till att bearbeta och sammanställa för att påbörja projektets behovsanalys. En viktig del i behovsanalysen är de workshops som många av er är inbjudna till den 4, 5 och 6 april. Spännande dagar som vi verkligen ser fram emot.

 

Vad är överskuldsättning?

I detta projekt menar vi med överskuldsatt att hen helt eller delvis saknar återbetalningsförmåga för sina skulder.

Det finns ingen gemensam definition som används generellt i Sverige eller i Europa men man brukar prata om tre olika metoder för att definiera överskuldsättning. De finns bland annat definierade i SOU 2013:78 ”Överskuldsättning i kreditsamhället”.

Den administrativa – anger data från offentliga register, t ex antal betalningsföreläggande hos Kronofogden, antal ansökningar om skuldsanering eller uppgifter från domstolar.

Den objektiva – använder sig av ekonomiska data för att få en bild av hushållens finansiella ställning. T ex uppgifter om skuldkvoter och belåningsgrader.

Den subjektiva – utgår från hushållens egna beskrivningar av sin betalningsförmåga.

På Kronofogden har vi valt att använda den subjektiva definitionen i vårt förebyggande arbete. Det vill säga den som själv upplever sig ha ständigt återkommande problem med att inte kunna betala alla sina räkningar. Men vi tar årligen fram statistik kring hur många personer som har skulder hos Kronofogden.

Ett sätt att i dagligt tal prata om överskuldsättning kan vara att säga betalningsproblem. Det behöver inte förklaras. Däremot kan skuldsättning/skuldsatt vara ett felaktigt begrepp i detta sammanhang. Skuldsatta är de flesta i Sverige men därmed inte sagt att de är överskuldsatta för det.

Martina Dagobert, Kronofogden

Viktiga aktörer i projektet

Med tanke på att projektet handlar om ökad samverkan är det en viktig uppgift att möta och utbyta erfarenheter med andra myndigheter och organisationer. Det hade inte fungerat om vi i projektgruppen skulle sitta i vårt projektrum och komma på smarta förslag till åtgärder, det är något vi ska göra tillsammans.

Ta till exempel pensionärerna, att gå i pension kan skapa problem för vissa och vilka kan förstå deras situation bättre än PRO? Eller de skulder som uppkommer av spelmissbruk nog borde Spelberoendes riskförbund ha en mycket bättre förståelse för det än vi i projektgruppen har. För att inte tala på de viktiga budget och skuldrådgivarna ute i landet, där Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare har en självklar plats i projektet.

Ovan är bara några få exempel på viktiga aktörer, det är många fler som vi har varit i kontakt med. Kanske tillhör du som läser någon av nedanstående:

Arbetsförmedlingen, Brottsoffermyndigheten, Datainspektionen, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg, Kriminalvården, Länsstyrelserna, Skatteverket, Skolverket, Socialstyrelsen, Statistiska Centralbyrån, Lotteriinspektionen, Svensk inkasso, Svensk handel och Svensk digitalhandel, Bankföreningen, Sveriges allmännyttigas bostadsbolag (SABO), Finansbolagens förening, Svenska konsumentkreditföretagen, Branschföreningen för onlinespel, Svenska spel, Spelbranschens etiska råd, Föreningen för Sveriges socialchefer, Konsumentvägledarföreningen, Nationell samverkan för psykisk ohälsa (NSPH), Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare, Riksförbundet för mental hälsa, Konsumenternas försäkringsbyrå, Konsumenternas bank- och finansbyrå, Telekområdgivarna, Energimarknadsbyrån, Processkedjan, Spelberoendes riksförbund, Svenska kyrkan, Sveriges kommuner och landsting (SKL), KRIS, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Yrkesföreningen personliga ombud, Sveriges stadsmissioner, Sveriges konsumenter, Föreningen Sveriges överförmyndare, Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige (SIOS), Myndigheten för familjerätt och civilsamhällsfrågor (MUCF), Radiotjänst, Hyresgästföreningen, PRO, Rädda barnen, Röda korset, Hela människan, X-cons, Frälsningsarmen, Verdandi.

Och om detta inte vore nog är vi fortfarande i jakt på inspel från några andra utvalda myndigheter och organisationer.