ÖS på socionomprogrammen

Socionomer är en yrkesgrupp som egentligen oavsett var och med vad de arbetar kommer i kontakt med svårt skuldsatta personer. Trist då att bara fem av 17 socionomprogram runt om i landet inkluderar undervisning om skuldsättningsproblematik i sin grundutbildning. Nu ska det förhoppningsvis bli ändring på det.

Under torsdagen sammanstrålade ansvariga för nio nationella socionomprogram för att diskutera vikten av ökade kunskaper om skuldsättningsproblematik bland socionomstudenter. Heldagsseminariet ägde rum i Konsumentverkets lokaler på Dalagatan i Stockholm. Bland föreläsarna märktes representanter från Föreningen Sveriges Socialchefer, Socialstyrelsen samt undervisande lärare vid socionomprogrammen i Uppsala och Linköping.

Dopade med ”förvånansvärt gott automatkaffe” och saffransbullar workshoppade man i grupp fram individuella lösningar för att inkludera mer överskuldsättningskunskap på varje enskilt utbildningsprogram. Förhoppningsvis innebar träffen ett steg mot att morgondagens socionomer står bättre rustade när de möter skuldsatta klienter framgent.

Fullt ÖS på Socionomdagarna

Två intensiva dagar av informationsspridning, bra samtal med engagerade människor och en välbesökt föreläsning. Så kan man sammanfatta årets Socionomdagar ur ett ÖS-perspektiv.

Med Socialchefsdagarna i friskt minne var det med höga förhoppningar som ÖS-projektet styrde kosan mot Stockholm och Älvsjömässan för årets Socionomdagar. Med montern på plats kunde vi välkomna besökarna, informera om projektet och dela ut Hur mår din ekonomi?-material. De som kände sig hugade kunde även vinna chokladpengar genom att gissa huruvida fem påståenden om skuldsättningsproblematik var sanna eller falska.

Efter Maria och Martinas uppskattade föreläsning ”Hur mår din ekonomi? Skuldproblem och psykisk ohälsa” blev trafiken till montern ännu tätare, och många passade på att förse sig från broschyrställen. ”Det mest matnyttiga jag stött på under två dagar här”, förklarade två damer.

Föreläsningen, som lockade ett hundratal åskådare, byggde på Hur mår din ekonomi?, metodstödet för lokal samverkan som nu finns att beställa på publikationer.konsumentverket.se.

Goda exempel – sprida ringar …

Förra veckan fick jag och Kim Jonsson på Kronofogden förmånen att medverka på en inspirationsdag för ”BUS, enhetschefer, vräkningsförebyggare, hyresrådgivare, bolotsar, bostadsförvaltningen och bostadsbolag m fl”. Kims och mitt uppdrag var att inspirera för att få fler att samverka och prata ekonomi med enskilda. Vi blev själva inspirerade. Hillevi Andersson och Anna Nerelius på Socialförvaltningen i Stockholms stad (avdelningen för stadsövergripande sociala frågor) hade bjudit in och samlat ihop 65 personer som med stort engagemang tog sig an frågeställningarna kring att nå ut med stöd till personer som riskerar överskuldsättning. Dagen inleddes med att Hillevi och Anna berättade att Stockholm stad har två viktiga styrdokument att förhålla sig till:

  • Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019
  • Riktlinjer för budget- och skuldrådgivning

I budgeten för Stockholms stad framgår bland annat att socialnämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagen ska arbeta vräkningsförebyggande och samverka för att förebygga vräkningar. När det gäller budget- och skuldrådgivningen nämns att fokus ska ligga på det förebyggande arbetet för att förebygga överskuldsättning. Dessutom står det att inga barnfamiljer i Stockholm ska behöva vänta mer än en vecka på att få budget- och skuldrådgivning. Socialnämnden ska dessutom göra en utvärdering för att tillse att barnfamiljer som är överskuldsatta får rätt stöd.

Bra dag – bra ordnat! Min personliga reflektion är en önskan att alla kommuner skriver in tydliga politiska mål när det gäller att förebygga vräkningar och överskuldsättning. Håller ni inte med?

Anna och Hillevi

 

 

NAV:et och return of investment

Den 1 november tog jag och min kollega Hans-Peter Engström en tur till Trondheim för att besöka Arman Vestad som jobbar som med överskuldsättningsfrågor på NAV i Trondheim.  NAV är Norges försäkringskassa, arbetsförmedling och kommunernas socialtjänst i en myndighet. NAV står för (Ny) Arbeids- og Velferdsforvaltning.

Arman arbetar som nationell projektledare i ett projekt med syfte att alla som möter utsatta ska ha en viss kunskap om ekonomi, inte bara skicka allt till BUS. Projektet har handlat om olika insatser för att öka kunskapen hos de som möter riskgrupper men även att öka kunskapen hos innevånarna. NAV har bland annat nyligen lanserat en  webbtjänst som vänder sig till enskilda med råd och tips inom privatekonomi. Allt ifrån mattips till jämförelser mellan olika försäkringar.

Vi fick även träffa Maria Hlimi som arbetar som budget- och skuldrådgivare i Trondheim. En tjänst som skapats för att korta köerna till BUS. Maria jobbar endast förebyggande med utbildning och information.  Det visade sig vara en lyckad satsning. Nu kommer i högre grad rätt personer till BUS och väntetiden är kort.

Insats med vården
I projektet har man även jobbat med insatser mot primärvården (läkare i Röros). Läkarna ingick i ett forskningsprojekt i samarbete med SINTEF med syfte att se hur många som besökte primärvården där det fanns en koppling mellan hälsoproblem och problem med privatekonomin. Av 565 patienter var det 10% som uppgav deras hälsa påverkats negativt med anledning av privatekonomin. Av dessa ville i sin tur 7 av 10 ha hjälp av en budget- och skuldrådgivare.

Insats mot stora arbetsgivare
Vi fick även träffa Vidar Gundersen från ASKO. En stor arbetsgivare i Norge som levererar livsmedel till butiker och restauranger. I Trondheim är det 240 anställda. 180 i produktion och 70 chaufförer. Inom ASKO har 10 % av de som jobbar med transport ekonomiska problem och löneutmätning. ASKO har genomfört ekonomisk vägledning i form av 1-2 timmar privatekonomi på arbetstid. ASKO erbjuder även anställda räntefria lån på 10 000:-  för oförutsedda utgifter. Lånet ska betalas tillbaka på ett år. ASKO anser att  vinsten är medarbetare som mår och presterar bättre och dessutom blir ASKO en attraktiv arbetsgivare.

Våra reflektioner
Många likheter med vårat projekt. Kul att träffas och utbyta erfarenheter. Arman menar att man tjänar väldigt mycket på att få skuldsatta individer att få ordning på sin ekonomi-  Istället för att kosta samhället genererar man till samhället, ”Return of investment”. Och vi kan bara hålla med. En annan reflektion är att det krävs ett tydligt beslut att jobba förebyggande. Det går inte att bara säga att man bör/ska. Det måste finnas med i målen för verksamheten och förankras politiskt.

H-P, Maria och Arman

Hör av er om ni vill veta mer /Maria

 

Premiär!

Igår, den 6 nov, hade vi världspremiär för en kurs i vårt metodstöd ”Hur mår din ekonomi?”  Du som följer bloggen har säkert läst om detta tidigare. Metodstödet med dess tillhörande handledning är nu klar.  Tack till alla som bidragit och kommit med kloka förslag!

Du hittar metodstödet på kov.se och i vår publikationsshop.  Det går även bra att skriva ”hur mår din ekonomi” i sökrutan så ska du hitta rätt. På kursen delade vi  ut ett litet bokmärke med användbara formuleringar för att inleda ett samtal om privatekonomi. Frågorna bygger på ett lösningsfokus där individen får stöd att hitta vägar framåt för att förbättra sin situation. Bokmärket var väldigt uppskattat. Det är framtaget i samarbete med samordningsförbunden Västerås och Västra Mälardalen och kommer att finnas tillgängligt för beställning i vår publikationsshop i slutet av nästa vecka.

Deltagarnas förväntningar på dagen var i huvudsak att få tips, idéer och verktyg för att jobba mer förebyggande och att kunna samverka mer med andra. Det var ett härligt gäng, diskussionerna i grupperna flöt på bra och dessemellan fick de sträcka lite på sig och göra några enkla yogaövningar med Alexandra.

Syftet med dagen var att skapa inspiration och engagemang för lokal samverkan mot överskuldsättning och målet att sprida/testa metodstödet. Och vilket engagemang detta härliga gäng spred! Vi som höll i dagen fick så mycket energi av deltagarna att vi efteråt såg så här nöjda och glada ut. Tack till er som deltog och gjorde dagen så lyckad för oss. Vi är många som tycker det är viktigt att engagera fler i frågan. Eller som någon sa – ”Ingen kan göra allt själv men alla kan göra något”. Och det är det metodstödet handlar om – att få fler att prata ekonomi med enskilda.

Nöjda projektmedlemmar. Fr v. Amanda, Martina, Niklas, Maria och Alexandra

 

Ingvor på besök

Idag har konsumentupplysningen (Hallå konsument och Konsument Europa) finbesök av Ingvor Fahlén, budget- och skuldrådgivare i Karlstad. Hon kommer att utbilda vägledarna i bland annat:

  • Vad gör BUS och vilka frågor vägledarna kan hänvisa
  • Vad som händer när en person kontaktar BUS. Exempelvis en kommun som har flera månaders väntetid, kommer personen kunna få någon hjälp direkt eller får den helt enkelt vänta?
  • Vilka signaler på trasslig ekonomi det finns som vägledarna kan uppmärksamma
  • Tips på hur frågan om ekonomi kan tas upp.

Detta i syfte att hjälpa vägledarna att bli bättre på att hänvisa personer till BUS. Att vägledarna ska våga och veta när frågor om ekonomin kan ställas för vidare hänvisning.

En inspirerande verksamhet!

I dagarna kommer detta A4 tillsammans med ett gäng visitkort att skickas ut till alla polisstationer i Norge

I veckan fick jag möjlighet att resa upp till Mo i Rana, Norge för att besöka den nationella økonomirådstelefonen i NAV, även känt som 800 Gjeld. Anledningen var att få inspiration och lära sig av deras verksamhet för att kunna skissa på ett liknande koncept för Sverige.

Först – vad är det för koncept jag pratar om?
Inom regeringsuppdraget är en av insatserna att lägga fram ett förslag på en nationell vägledningstjänst för budget- och skuldfrågor. Syftet med tjänsten är att nå fler (därav namnet för delprojektet) genom att sänka tröskeln för medborgare att ta kontakt. Ledord för tjänsten är att den ska vara tillgänglig och den ska vara anonym. Tanken är att tjänsten ska vara ett komplement till den lagstadgade budget- och skuldrådgivningen. Än så länge har vi inte kommit fram till något konkret förslag utan vi har i nuläget främst samlat på oss underlag, tagit del av goda exempel och undersökt vad som redan kan göras inom ramen för Hallå konsument (som ni kan läsa mer om här).

Och nu tillbaka till økonomirådstelefonen
Det är svårt att formulera i några korta rader allt det jag fick se och lära mig. Jag ska försöka sammanfatta mitt besök (men förstår redan nu att det kommer att bli långt).

Syftet med tjänsten
Tjänsten økonomirådstelefonen ska vara lättillgänglig (vid start hade de som mål att 75 % av samtalens skulle besvaras inom 30 sek), ge hjälp till självhjälp och sänka tröskeln för personer att ta kontakt med sina problem. Precis de tankar och förhoppningar som vi har genom Nå fler.

Den nära kontakten med de lokala gjeldsrådgivarna (Norges svar på BUS)
Jag fick möjligheten att sitta med och medlyssna på samtalen och chattarna som kom in och i varenda samtal eller chatt nämndes gjeldsrådgivarna i kommunen. I flera samtal ville personen som ringde in bara få kontakt med kommunen, då kändes tjänsten nästan som en växel för gjeldsrådgivarna. Rådgivaren på økonomirådstelefonen kunde i sina system söka på kommunen och se de gjeldsrådgivare som jobbade där och även se om gjeldsrådgivaren var ledig eller upptagen. Om gjeldsrådgivaren var ledig försökte rådgivaren i första hand koppla samtalen direkt annars skickades ett meddelande till gjeldsrådgivaren att den skulle kontakta personen inom två dagar.

I andra fall så ringde personen in med ett problem och då gav rådgivarna stöd via telefon med fokus på hjälp till självhjälp. Även dessa samtal hänvisades till kommunen genom att gjeldsrådgivaren fick två dagar på sig att ringa till personen.

Typen av frågor
Flertalet frågor hänvisades direkt till kommunen men i några frågor gavs mer vägledning och det är speciellt de jag kommer ihåg. Ett samtal var med en person som var väldigt stressad och forcerad i början av samtalet för att mot slutet prata mycket lugnare. Hon hade inom 15 minuter gått från att inte veta vad hon skulle göra till att veta att en gjeldsrådgivare skulle ringa upp henne inom två dagar och hon kunde förbereda sig genom att ta fram skulder och inkomster. Jag som mest har läst och hört om vilka skuldproblem som finns fick här möjlighet att se och höra personerna. Det var bland annat ensamstående föräldrar, personer med kognitiva funktionsnedsättningar, arbetslösa och kämpande egenföretagare.

Rådgivarnas kompetens och engagemang
Det var totalt sex personer som la ungefär 3,5 – 4 årsarbetskrafter på tjänsten. Tjänsten har funnits sedan 2009 och totalt har sju personer anställts under årens lopp, med andra ord är det bara en person som har slutat (som gick vidare inom organisationen). Kompetensen inom gruppen är därför hög och flera sa att de älskade sitt jobb. Rådgivaren som jag hade äran att få medlyssna förklarade det som att i økonomirådstelefonen ger de rådgivning på väldigt generell nivå men för att klara av det måste de ha koll på allt bakomliggande. Som att de ger rådgivning på toppen av isberget men för att förstå vad de ska säga måste de ha koll på hela berget.

Och vad händer nu?
Nu kommer vi att fortsätta skissa på förslaget på ett nytt koncept. Mycket med inspiration från Norge. Vad som kan förtydligas är att det vi kommer fram till endast är förslag, vi har ingen aning om vad regeringen kan komma att tycka om detta. Om ni har frågor och funderingar, tankar och kloka inspel – hör av er! Ni kan kommentera på inlägget eller kontakta mig via mejl. Ni hittar mina kontaktuppgifter här.

Vart leder kundresan överskuldsatt?

 

Kronofogden vill veta mer om de som har skulder hos Kronofogden men inte verkar kunna lösa dessa under överskådlig tid och som inte ansökt om skuldsanering, cirka 60 000 gäldenärer. Kunskapen behövs för att kunna veta hur vi ska få fler att ansöka om skuldsanering.

Genom 19 djupintervjuer har vi fått mer kunskap om de här personernas upplevelse av Kronofogden och sin situation, kontakter med budget- och skuldrådgivningen och varför de inte ansöker om skuldsanering.

Det vi ser är att det finns en stor grupp som borde förflyttas från verkställighet till skuldsanering. Den skuldsatte agerar rationellt utifrån sin situation, det vill säga många av de som intervjuats inrättar sitt liv efter att vara överskuldsatt. Kraften går till att klara vardagen, inte att fundera på sina skulder. Processen hos Kronofogden uppmuntrar inte heller gäldenären att vara aktiv, speciellt då det saknas tillgångar. Detta bidrar till att skulderna ökar. Kronofogden behöver bli bättre på att i ett tidigare skede diskutera situationen med gäldenären när vi ser att skulderna inte kommer att kunna återbetalas inom överskådlig tid och till exempel en löneutmätning inte ens täcker räntorna.

Resan leder oss nu till att vi ska arbeta vidare med insikterna vi fått. Arbetet kommer att bedrivas i tre spår. Ett spår avser ett förändrat arbetssätt och utbildning inom Kronofogden, det andra spåret handlar om bättre information på vår webbplats och det tredje spåret handlar om att förbättra gränssnittet mellan Kronofogden och budget- och skuldrådgivningen utifrån denna grupps behov.

Hur gick det för Peter på Socialchefsdagarna?

 

Förra veckan var projektgruppen på Socialchefsdagarna i Jönköping. Det var första tillfället att dela ut den nu färdiga broschyren ”Hur ska det gå för Peter?” Som ni kanske kommer ihåg är Peter en av de personer som man får följa i filmen Hur mår din ekonomi? och som bygger på verkliga berättelser. Broschyren ger en bild av överskuldsättningens orsaker och konsekvenser samt de kostnader och effekter det ger på individ- och samhällsnivå utifrån Peters situation. Syftet är att visa på värdet av lokal samverkan kring överskuldsättning.

Förutom vår monter där vi diskuterade lokal samverkan och överskuldsättningens konsekvenser med socialchefer, politiker och utställare, hade vi också ett seminarium. Denna gång med Maria Lindstedt från Konsumentverket och Jonas Skärström från Finansinspektionen. Jonas berättade om regeländringarna i konsumentkreditlagen med bland annat kostnadstak och räntetak samt vad som framkom i deras senaste konsumentrapport gällande översikt över medborgarnas krediter. Maria berättade om metodstödet för lokal samverkan och att fler yrkesgrupper måste ställa frågan Hur mår din ekonomi?

Vi avslutade dagarna med musikern Joel Alme och hans berättelse om det sociala arvet varvat med hans fina texter och ljuva stämma.

Hur gick det då för Peter? Jo, broschyren delades ut och skapade många samtal om överskuldsättning och vinsten av lokal samverkan. Men i broschyren står det också att Peter fick hjälp av budget- och skuldrådgivningen och beviljades skuldsanering. Slutet gott, allting gott, får vi hoppas…

Här kan du ladda ner och beställa Hur ska det gå för Peter?

 

Tillbaka mitt i Skåne

Här diskuterar grupperna kommunvis hur den lokala samverkan mot överskuldsättning ska tas vidare. Vid bordet längst bort sitter Eslöv och närmast kameran sitter Höör. Hörby sitter bakom fotografen och syns därför inte i bild.

I mars var vi i Eslöv och hade tillsammans med Finsamförbundet Mitt Skåne en workshop mot överskuldsättning och igår var det dags för den uppföljande workshopen. Finsamförbundet Mitt Skåne är ett gott exempel på att involvera vården i arbetet mot överskuldsättning (vill du läsa mer om det? – Läs här!). De är även ett gott exempel på ett Finsamförbund som sett vikten av att arbeta med ekonomin, vilket de insåg långt innan vi hade uppmärksammat Finsam som en aktör med stor potential.

Vi hade en eftermiddag till vårt förfogande där projektet gav en presentation med återblickar från workshopen i mars, berättade kort om vad som hände på nationell nivå och zoomade in för att titta på hur det såg ut i Eslöv, Höör och Hörby utifrån Kronofogdens statistik. Det viktigaste arbetet skedde som vanligt i grupperna, när deltagarna själva fick diskutera vad som redan görs och hur samverkan mot överskuldsättning ska fortsätta i framtiden.

På slutet ställde vi frågan: Vad tar du med dig hem efter denna dag? Här är ett urval av de kommentarer vi fick in.

Nätverk är viktigt och att information når ut till alla berörda.

Vikten av samverkan inom kommunen på området.

Inspiration på hur vi kan arbeta konkret med våra klienter kring ekonomi och hälsa

Att det är viktigt att prata med varandra över verksamhetsgränserna inom kommunen. Bra redskap att ta med hem. Prata mer ekonomi och lösningar med människor.

En intressant och givande eftermiddag i Eslöv. Nu direkt vidare till Socialchefsdagarna i Jönköping. Kanske syns vi där?