Fattigdomsdagen och goda exempel i Eskilstuna

I tisdags var det den internationella Fattigdomsdagen och några ur projektgruppen var på besök i Eskilstuna för att delta på ett seminarium samt besöka Eskilstuna kommun där det händer spännande saker.

Seminarium: Fattigdom och överskuldsättning
Sveriges Stadsmissioner uppmärksammar den internationella Fattigdomsdagen genom att ge ut deras årliga Fattigdomsrapport. Eskilstuna Stadsmission hade bjudit in till ett seminarium med presentationer av Carolina Bäck från Eskilstuna stadsmission, Christian Kullberg och Julia Callegari från Mälardalens högskola och projektets egna Maria. (Ni återkommande bloggläsare tänker nu att visst var det något bekant med Christian och Julia? Ni har så rätt, vi har träffat de tidigare vilket ni kan läsa om här).

Carolina Bäcks presentation av Fattigdomsrapporten problematiserade definitionen av fattigdom där Stadsmissionens slutsats är att det finns fattigdom i Sverige. Genom deras verksamheter möter de många personer som är i nöd, där köer till matkassar och härbärgen är en vardag. Christian Kullberg gav åhörarna en förståelse för hur den svenska välfärden är uppbyggd, hur den har förändrats över tid samt vissa omständigheter som kan leda till problem med skulder. Julia Callegari berättade i sin tur om kvinnors och mäns vägar in och ut ur skuld och hur hushållen organiserar sig ekonomiskt. Jag tror vi var många i publiken som funderade på hur vi hanterar ekonomin i våra egna relationer. Maria i sin tur berättade om samverkansprojektet.

Maria presenterar var vi befinner oss i projektet. Varken Carolina, Christina eller Julia fastnade tyvärr på bild, skyll på fotografen (undertecknad) som hade fullt upp med att anteckna och lyssna.

Besök hos Eskilstuna kommun
Direkt efter seminariet mötte vi upp budget- och skuldrådgivarna i Eskilstuna. Vi har fått nys om att det händer mycket inom överskuldsättning i Eskilstuna och självklart var vi tvungna att få reda på mer.

Som grund har vi en magisteruppsats som undersökte hur kommunen ska arbeta för att inte sätta medborgare i skuld samt nya förutsättningar i form av Eskilstuna direkt, ett kontaktcenter för medborgare i Eskilstuna. Det finns många olika instanser inom kommunen där medborgare kan få hjälp men hur bra pratar och samarbetar de med varandra? Och kan det finnas strukturella feltänk som gör att personer hamnar fel? Dessa frågor har Eskilstuna kommun tagit tag i och en projektledare har anställts för att motverka överskuldsättning som vi senare fick träffa.

I nuläget samlar de på sig exempel på situationer som kan leda till onödig skuldsättning och när system krockar. I december ska de ha en workshop där medarbetare från olika delar inom kommunen och andra samverkande organisationer ska samlas för att diskutera detta. De har även tankar på att utbilda personalen i kontaktcentret för att bättre fånga upp när medborgarna skulle kunna bli hänvisade till BUS och de har bjudit in till Kronofogdens budbärarutbildning. Ja ni hör, det händer en hel del. Redan nu är vi inom projektet inbjudna till deras workshop och Eskilstuna ska komma och besöka Konsumentverket i början av nästa år för att få inspiration av bland annat Hallå konsuments projekt. Det är roligt med samverkan, och vi ser framemot att få följa vad som händer i Eskilstuna.

Från vänster: Katarina Björklid, Ari Hagberg, Birgitta Jonzon och Josefine Niburg Drottesjö vid deras disk i kontaktcentret.
Projektledaren Maria Lidén

Rätt stöd snabbt och tid för förändring

Från vänster: Lisa, Mikael, Mari, Mia, Christer och Lena. Fattas i bild gör Nils och Eva.

Förra veckan satte sig projektgruppen i en hyrbil med destination Karlskoga. Där träffade vi flera personer som arbetade i eller med Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga. Mötet på två timmar flög förbi och bullarna från Prisma både luktade och smakade fantastiskt.

Inom samverkansprojektet återkommer vi ständigt till att den lokala samverkan är viktig för att fånga upp och hjälpa individer som har eller riskerar att få problem med skulder. Och just lokal samverkan är precis vad Finsam arbetar med, på olika sätt beroende på förbund.

Tillbaka till Karlskoga och sjön Möckeln. Finsamförbundet Degerfors/Karlskoga har beslutat att istället för att driva projekt som löper på några år ha två bestående verksamheter; mottagningsteamet och coachningsteamet. Mottagningsteamet lotsar medborgare rätt, kort sammanfattat, och huvuduppdrag lyder ”rätt stöd snabbt”. Coachningsteamet arbetar på längre sikt med sina deltagare, där regelbundna individuella samtal med en coach går som en röd tråd genom hela processen. Deltagarna ska erbjudas individanpassade aktiviteter, där arbetsträning hos Prisma är ett exempel.

Inom projektet pratar vi ofta och gärna om vikten av att fler måste våga diskutera och ställa frågor om privatekonomi. För att det ska hända måste vi veta hur verkligheten ser ut för de som faktiskt möter individerna, och vilket behov de har av metoder och verktyg för att våga ställa frågor. Coachningsteamet snuddar redan nu vid dessa frågor som en del i kartläggningen av deltagarens livssituation. Men det är svåra frågor att ställa, och bra verktyg, hänvisningar och kunskap fördes fram som viktiga delar för att våga närma sig frågan än mer.

Mötet i Karlskoga gav oss i projektet bra inspel kring tänkbara verktyg och goda exempel på framgångsrik samverkan. Det kan inte sägas nog många gånger, men inspel från er som arbetar nära individerna är av väsentlig betydelse för oss. Känn dig fri att kommentera eller skicka mejl till någon av oss i projektet om du sitter inne på en tanke som du tror kan hjälpa oss framåt.

 

Rikskronofogden har ordet

Samverkan är viktigt för Kronofogden, tillsammans kan vi göra mer med mindre. För att nå vår vision att alla betalar och ingen blir överskuldsatt behöver vi hjälpas åt. Därför är det så roligt att se att det är så många som hjälper, stöttar och informerar människor kring ekonomi. Min förhoppning är att det kan bli ännu fler aktörer som gör det genom de insatser som kommer att ske i detta uppdrag.

Kronofogden möter varje dag människor i svåra ekonomiska situationer. Många gånger finns det barn i familjen. Vi uppskattar att det finns 200 000 barn med minst en förälder som har skulder hos Kronofogden. När föräldrar får ekonomiska problem påverkas barnen och kan känna sig oroliga. Vi har i samverkan med Bris tagit fram filmer som visar vardagssituationer där barn oroar sig för pengar, ”Du kan berätta – om pengar och oro.” I filmerna uppmuntras barn att kontakta Bris. Hos Bris finns erfarna kuratorer som kan svara på barnens frågor. Det kan kännas lättare om man pratar med någon.

Att samverka med Bris var inte helt självklart inledningsvis men nu ser både vi och Bris stora fördelar och har för avsikt att fortsätta denna samverkan. Ingen kan göra allt men tillsammans kan vi göra mer!

Länk till filmerna:  https://www.kronofogden.se/beratta.html

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg

Socialstyrelsen, Sveriges kristna råd och Botkyrka

Många möten idag men med en gemensam nämnare. Fler måste våga ställa frågor kring individens ekonomi och kunna hantera svaret

Socialstyrelsen har ett särskilt uppdrag att ta fram ett yrkesintroduktionspaket för socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd. På samverkansmötet idag deltog Kronofogden och Konsumentverket. Vår förhoppning är att vi tillsammans ska kunna öka kunskapen om ekonomi och skulder hos socialsekreterarna så att de kan ge stöd till sina klienter inom vardagsekonomi och budget.

Sedan träffade jag diakonigruppen inom Sveriges kristna råd (SKR). Ytterligare en viktig grupp som möter personer som har, eller riskerar, problem med skulder. Ofta ger de handfast hjälp men de behöver också kunskap för att våga och kunna ställa frågor.

Glada SKR:are

Sist men inte minst träffade jag Christina Sehlén Lopez som har många kloka tankar  kring att fler än BUS måste kunna ge stöd inom enklare vardagsekonomisk rådgivning. Christina är sektionschef inom arbete rehabilitering i Botkyrka. Hon efterfrågor en översiktskurs inom vardagsekonomi för de som jobbar med ekonomiskt bistånd. Det skulle kunna avlasta BUS och samtidigt ge personer i riskgrupper stöd i ett tidigt skede. Tål att tänkas vidare på och fundera över hur det skulle kunna finansieras. Genom ökade anslag av regeringen eller som en uppdragsutbildning? Tills vidare är ett tips att starta upp samverkan mellan BUS och socialsekreterare och erbjuda internutbildning inom egna kommunen. Det är i alla fall ett steg i rätt riktning.

Klockan är 18 – nu tar jag kvällen…./Maria

What´s in it for me?

Torsdagen den 7 sept fylldes med tankar och spån kring lokal samverkan. På workshopen var vi överens om att det är viktigt att den lokala samverkan utgår från lokala förutsättningar. Vi diskuterade också vilket stöd som olika yrkesgrupper behöver för att kunna ställa frågan ”Hur mår din ekonomi?” Frågan kan låta enkel men svaret man får måste man kunna hantera.

Vikten att visa på vinsten av lokal samverkan diskuterades. What´s in it for me? I slutändan så handlar det ofta om att spara pengar. Genom att tidigt konstatera att en person inte är mottaglig för rehabiliterande insatser när det finns ekonomisk stress i bakgrunden så kan rätt insatser sättas in. Individen kan få stöd inom budget- och skuldfrågor samtidigt med andra insatser som behövs. Pengar sparas i samhället genom minskade kostnader för vård, socialtjänst, sjukskrivningskostnader etc. Budget- och skuldrådgivarnas roll är viktig, men även vården. Vården möter människor med ohälsa. Vi vet att problem med skulder påverkar hälsan. Socialsekreterare, kyrkan, bostadsbolag med flera har också en viktig roll. Vi behöver nå personer med ekonomisk stress i ett tidigt skede – då kan vi spara pengar och lidande.

Sätt samman Socialstyrelsen, Kronofogden, Konsumentverket, Landstinget i Värmland, budget- och skuldrådgivare med forskningen och låt dem spåna -då blir det toppen. Genom samverkan kommer vi i projektet ett steg längre i vårt arbete. Nu tar vi om hand resultatet av workshopen och arbetet med att nå ut med stöd till personer som har eller riskerar att få problem med skulder.

Ett tips! Kronofogdens motkraftssnurra är ett bra verktyg. Tänk om den låg på bibliotek och vårdcentraler tillsammans med kontaktpuppgifter till den lokala budget- och skuldrådgivaren. Kanske tillsammans med ”Koll på pengarna” – Konsumentverkets tidning med stöd och tips för en hållbar budget och en privatekonomi i balans.

Stort tack till er alla. Vilket engagemang!

Kampen mot överskuldsättning…

…vinns på lokal nivå! Det är rubriken på ett informationsblad som våra kollegor tar med till socialchefskonferensen i Östersund den 27-29 sept. Lokal samverkan och att fler ska  våga och kunna ställa frågor och ge stöd inom budget- och skuldfrågor är även ett av de förslag som vi i projektet vill jobba vidare med.

Igår hade vi telefonmöte med Finsamförbundet Mitt Skåne. De har tagit ett initiativ att involvera primärvården och psykiatrin att samverka med budget- och skuldrådgivningen. Initiativet kommer ursprungligen från de personliga ombuden. Ombuden vittnar om att deras klienter lider av stor ekonomisk stress och därför inte är mottagliga för den vård som ges. Insatsen ska snart följas upp, men redan nu har samtliga inblandade aktörer framfört att – ”Äntligen, detta behövs verkligen”.

Undrar ni vad Finsam är? Det bottnar i en lag som kom 2004 om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommun och landsting/region att samverka finansiellt, bilda samordningsförbund, inom välfärds- och rehabiliteringsområdet.

Från solstolen till startgroparna

Nu är vi alla tillbaka och i veckan hade vi vårat första projektmöte efter semesteruppehållet. Det känns som om vi just nu står i stargroparna, redo att börja arbeta med alla de insatser som vi har valt ut och väntar på att startskottet ska ljuda. Startskottet är beslutet från styrgruppen vilket vi räknar med att få tidigt i september.

Hallå konsument har artiklar om hur ekonomin kan förändras vid olika livssituationer, som att få barn, separera eller flytta hemifrån. I väntan på startskottet vill jag därför tipsa om ett två minuters lång film på temat att få barn. Det är en klar favorit inom projektet av den enkla anledningen att huvudpersonen är en några år yngre Martina. Se Martina och Elsa genom att trycka här. Och när ni ändå är där, se vad vi har för tips inför andra livssituationer.

Sommrig timeout inför intensiv höst

Som så många andra tar nu även vi i överskuldsättningsprojektet en paus i arbetet. Istället för resor landet runt, möten i mängd, grubblande, skissande och planerande väntar nu solvarma stränder, långa kvällar vid grillen och mer tid för nära och kära.

I mitten av augusti är sötebrödsdagarna till ända, och då tar vi nya tag. Med oss in i höstens arbete har vi nu ett antal skarpa aktiviteter som vi har beslutat att vi vill gå vidare med.

Som många av er säkert kommer ihåg fick vi in ett 40-tal aktivitetsförslag under de tre workshopdagar som anordnades i Stockholm under våren. Till detta kom en rad aktivitetsförslag som vi själva mejslat fram och ytterligare några bidrag som publicerats i regeringsrapporter, utredningar och våra myndigheters egna utvärderingar. Sammantaget handlade det om ett 60-tal förslag som nu har reducerats ner till åtta stycken som ligger för beslut hos projektets styrgrupp.

Innan beslut är taget ska man väl inte säga för mycket, men gläntar man på locket finner man bland annat en del lokal samverkan, skuldrådgivning via telefon, utbildningssatsning på universitetsnivå samt vräkningsförebyggande insatser.

Vi säger inte mer i nuläget, men lovar att återkomma här på bloggen så snart alla formella beslut är fattade. Till dess vill vi önska alla en varm och trevlig sommar.

 

Kön och skuld

Från vänster: Pernilla Liedgren, Julia Callegari och Christian Kullberg

Förra veckan fick vi besök av Mälardalens högskola för att diskutera kön och skuld. Vissa av er kanske kommer ihåg Pernilla och Julia från BUS-dagarna i Västerås då de diskuterade forskningsprojektet Kön och skuld – Budget- och skuldrådgivares arbete med kvinnor och män med skuldproblematik.

För oss var det ett intressant och nyttigt möte där vi fick hjälp att diskutera våra insatser utifrån ett könsperspektiv. Vi diskuterade bland annat olika förväntningar på kvinnor och män och hur viktigt det är att få bort dessa i det professionella mötet.

Sommaren närmar sig och då även slutet av vår behovsanalys. Lagom till hösten ska vi börja vår nästa och sista fas som är genomförandefasen då vi äntligen ska få göra verkstad. Som ett par skyddsglasögon vi måste bära ska vi hela tiden ha fokus på jämställdhet. Mötet med Pernilla, Julia och Christian hjälpte oss att polera dessa glasögon.

Tack för att ni kom och för att ni så generöst delade med er av er samlade kunskap!

Samråda, samverka och besluta – veckan med viktiga möten

På onsdag har vi möte med branschen på förmiddagen och på eftermiddagen möte med projektets styrgrupp.  På torsdag är det  möte i samverkansrådet för budget- och skuldfrågor. Vilka som ingår i rådet ser du här. Deltagare i samverkansråd för budget och skuldfrågor

Vi kommer att bolla och få återkoppling på de förslag för att motverka överskuldsättning som vi i projektet vill gå vidare med. Möten som förhoppningsvis leder till att viktiga beslut tas – och klarhet i vad vi i projektet ska lägga energi på framöver. Vi vill även presentera våra förslag för branschen och ge dem en möjlighet att tycka till och tala om för oss vad de kan bidra med för att motverka överskuldsättning.