Högtryck på BUS-dagarna i Helsingborg

 

Välbesökt. Inte mindre än 335 BUS-are, verksamhetschefer, myndighetsföreträdare och politiker samlades i Helsingborg.
Vältalig. Maria Lindstedt berättade om Överskuldsättningsprojektet.

Deltagarrekord, högintressanta föreläsare, en dedikerad minister som lovade mer och värdefull verklighetsbaserad feedback för oss projektdeltagare. Så skulle man kunna sammanfatta årets upplaga av budget- och skuldrådgivarnas yrkesdagar utifrån ett ÖS-projektperspektiv.

Antalet budget- och skuldrådgivare ökar, i år med 17 årsarbetskrafter enligt Konsumentverkets färska Läget-i-landet-rapport. Troligtvis fanns flera av de nyanställda med bland de 335 deltagarna i Helsingborg. Där kunde de bland annat informera sig om Överskuldsättningsprojektet i både Konsumentverket och Kronofogdens monter. Från scen pratade sig projektledare Maria varm för lokal samverkan som ett sätt för att fånga upp individer som riskerar att hamna i problem på grund av skulder. Hon passade även på att veckla ut och visa den väl tilltagna dialogduk som är en del i metodstödet Hur mår din ekonomi?

– Det var jättekul att se intresset för duken efteråt i montern. Många kom fram och frågade var man kunde få tag på den. Andra kom med bra tips, som att vi måste texta de animerade filmerna om de ska användas i väntrum, eftersom ljudet sällan är på där, berättar Maria.

Vad svarade du på den frågan, hur kan man få tag på duken?

– Den ligger inte ute i publikationshoppen på konsumentverket.se, men skriver man ett par rader på mail till mig (maria.lindstedt@konsumentverket.se) så lovar jag att skicka en duk postledes.

Från scen märktes i övrigt konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund, som lovordade arbetet i projektet. Han tyckte sig glatt kunna konstatera att de insatser som regeringen vidtagit för att få ner skuldsättningen och mildra konsekvenserna av densamma nu börjar få effekt, och hänvisade bland annat till Kronofogdens statistik.

En annan föreläsare vars scenframträdande uppskattades stort av deltagarna var Petter Iwarsson, socialpsykolog tillika sakkunnig på BRIS. Han poängterade det faktum att ”alla faktiskt kan göra lite”. Möter man en person som har råkat i problem på grund av skulder kan något så litet som ett bra bemötande, att någon lyssnar, spela en avgörande roll. Det gäller inte bara för barn som ringer till BRIS, utan lika väl för vuxna som tar kontakt med sin lokala budget- och skuldrådgivare för första gången.

Sammanfattningsvis kan sägas att årets BUS-dagar var precis lika trevliga och intressanta som programmet utlovat. Till er som inte var där, ta chansen nästa år, deltagaravgiften är väl investerade pengar. Här ges en möjlighet att knyta kontakter och fortbilda sig i en inspirerande miljö.

Från överskuldsättningsprojektets sida vill vi passa på att tacka för två mycket givande dagar.

Fördel Gävle!

I Gävle finns ett av de goda exempel vi stött på när det gäller lokal samverkan. Igår hade vi förmånen att medverka på ett av EKC-nätverkets regelbundna möten (1 g/månad). EKC står för Ekonomiskt KunskapsCentrum och är ett nätverk med aktörer inom den sociala ekonomin i Gävle. Bland annat ingår följande aktörer: Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Bostadsbolaget, Svenska kyrkan, Röda korset, Konsument Gästrikland, Familjeslanten, personliga ombud och inte minst diakonirådet. Diakonirådet samordnar nätverket, kallar till och håller i möten. Diakonirådet i sig skulle vi kunna berätta mycket om. Diakonirådets uppgift är att ge ekonomiskt stöd till personer som är bosatta inom Gävle pastorat, att ge hushållsekonomisk information samt att vidarebefordra kontakter inom den sociala ekonomin. Rådet har funnits sedan 1919, det finns tre anställda och en öppen mottagning där de kan ta emot  10 hjälpsökande/dag. Det finns även en möjlighet för särskilt utsatta  att boka in en tid. De kan hjälpa till med mat, kläder och medicin. Totalt har de cirka 1000 besök/år och i stort sett ingen går tomhänt därifrån. Även om det i vissa fall kanske handlar om en matrekvisition på några 100-lappar.

Vilka har då störst behov? Den frågan ställde vi till verksamhetsansvariga  Anette Wieser . Anette berättade att tidigare var det unga, ensamstående mammor, numera bedömer hon att behovet är som allra störst hos alla former av sjukskrivna. En fantastisk verksamhet, en ideell förening som förvaltar medel från testamenten, stiftelser och gåvor. Stödet bekostas helt av avkastningen. Vilken fördel för Gävle att ha denna verksamhet!

Låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster.

Nyligen publicerades min rapport ”Ekonomisk otrygghet – en deskriptiv analys av migranters överskuldsättning” där jag slår fast att invandrare är överrepresenterade i utsöknings- och indrivningsdatabasen. Av dem 348 571 gäldenärer som ingick i studien var 27,9% födda i annat land vilket ger en överrepresentation med 64% i jämförelse med andelen utrikes födda i Sverige. Det är främst skulder till det allmänna som driver upp överrepresentationen, till exempel över 30% av gäldenärer med skatteskulder är utrikes födda.

Varför ”hamnar” man i Kronofogdens register? Det är framförallt tre socio-ekonomiska variabler som bidrar till överskuldsättning: låg utbildning, låg sysselsättning och låga inkomster. Det är fler än var tredje gäldenär som har förgymnasial utbildning som sin högsta utbildning och endast 13% av gäldenärerna har eftergymnasial utbildning. Utrikes födda gäldenärer har lägst andel (36%) förvärvsarbetande och den andelen ökar i takt med starkare koppling till Sverige: inrikes födda med båda utrikes födda föräldrar (38%), inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder (42%) och inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar (44%). Även inom inkomstkategorin kan man urskilja skillnader beroende på bakgrund. Årlig inkomst bland utrikes födda gäldenärer ligger på 122 035 kr i snitt, medan inrikes födda med båda inrikes födda föräldrar har en årlig inkomst på 164 722 kr i snitt.

Nu återstår det att se hur vi på Kronofogden ska fortsätta arbetet för att minska överskuldsättning. Vilka samarbeten är nödvändiga? Vem ska äga frågan och ta initiativ för myndighetsöverskridande arbete?

Davor Vuleta

Doktorand Lunds universitet/ kommunikatör Kronofogdens förebyggande verksamhet

Rapporten hittar du här

 

 

 

Sluta se skuldsatta som hopplösa idioter!

I DN idag skriver ledarskribenten Evelyn Schreiber  om sambandet mellan överskuldsättning och psykisk ohälsa. Samt om vikten av att fler ställer frågan ”Hur mår du?” till personer som tappat kontrollen över sin ekonomi och vinsten av ett mer öppet och mindre skuldbeläggande samtal om pengar. Läs ledaren här!

En bra påskpresent till alla oss som jobbar med frågan!

Glas påsk önskar Alexandra, Martina, Niklas och Maria!

 

Våga fråga

I ett avskedsbrev stod det: “Om en enda person ler mot mig så kommer jag inte att hoppa”. Brevet hittades efter att mannen hoppat mot döden från Golden Gate Bridge.

Den sanna berättelsen började Alfred Skogberg med från Suicide Zero när han besökte årets första samverkansråd för budget- och skuldfrågor. Självmord är en verklighet för personer som lever i överskuldsättning där en studie visar på att 17 % av de som lever med överskuldsättning någon gång har försökt att ta sitt liv.

Självmord sker i alla samhällsklasser och varje dag tar fyra personer sitt liv. Fyra personer per dag är en hög summa men lägg då till att per varje person som tagit sitt liv går det minst tio självmordsförsök och cirka hundra som har planer på att ta sitt liv. Det blir många personer och då är inte de personer som ”bara” tänker på självmord ännu vanligare.

Artigt påträngande
Suicide Zero utbildar personer i hur man upptäcker varningssignaler och hur man sedan pratar med personer som riskerar att ta sitt liv. De vill att fler ska våga fråga om självmord. Alfred nämnde att vi ska vara artigt påträngande, personer som riskerar att ta sitt liv är ofta väldigt ambivalenta och visad omsorg om en persons välbefinnande kan ha stor betydelse. Det finns en stor oro att göra fel, att ”väcka den björn som sover” och förvärra situationen. Denna oro kan i sin tur skapa ett stigma där personen med självmordstankar isoleras med sina tankar eftersom omgivningen inte vågar fråga. Detta är inget som Alfred anser att vi behöver oroa oss om.

BÖRS – Bekräfta, Öppna (frågor), Reflektera, Sammanfatta
En samtalspedagogik som Alfred tipsade om att använda i samtal med personer med psykisk ohälsa var BÖRS. Bekräfta individen genom att visa att du bryr dig om hur personen mår, våga fråga och våga vara tyst. Ställa öppna frågor som underlättar att personen kan prata om sin upplevelse och hur hen känner. Reflektera det personen berättar och försök att inte föreslå saker för att personen ska må bättre. Och till sist, sammanfatta vad personen har berättat och beslutat.

Slutligen
Ohälsa genomsyrar vårt arbete då kopplingen till överskuldsättning är stark, där är självmord det allra yttersta och något som är värt att kämpa emot. Jag tror vi alla berördes av Alfreds presentation och förstod vikten i att våga fråga.

Ett urklipp från Suicide Zeros presentation.

Hemma! – Inspiration och stöd för det vräkningsförebyggande arbetet

Förra veckan avslutades med en viktig dag på SABO (Allmännyttans bransch- och intresseorganisation). En dag där mina kollegor Anna Wiberg och Kim Jonsson presenterade metodstödet för vräkningsförebyggande arbete som Kronofogden har tagit fram tillsammans med länsstyrelserna i Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten. Vräkningsförebyggande arbete är en viktig del där lokal samverkan kan göra stor skillnad.

Det är stor skillnad mellan antalet ansökningar och antalet genomförda vräkningar. Återkallelser är minst 70 %. Denna statistik visar på att det finns en stor förebyggande potential. Fler ärenden borde kunna lösas innan de blir en ansökan till Kronofogden. Framgångsfaktorerna är lokal samverkan mellan främst bostadsbolag och socialtjänst men även Kronofogden och budget-och skuldrådgivningen är viktiga samverkansaktörer. En tidig kontakt med hyresgästen redan vid första missade hyran eller vi upprepade försenade betalningar är en annan framgångsfaktor. Läs mer i Metodstödet Hemma!: https://www.kronofogden.se/forebyggavrakning.html

Jag vill också passa på att tipsa om Socialstyrelsens metodstöd för vräkningsförebyggande arbete för socialtjänsten. Det hittar du här: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20759/2017-11-11.pdf

 Tillsammans får vi fler att kunna behålla sin bostad!

Hur mår din ekonomi? Nu finns foldern för beställning

Inom ramen för insatsen lokal samverkan arbetar vi just nu med att ta fram ett metodstöd, bestående av bland annat film, en dialogduk och en folder. Filmen presenterade och länkade vi till i ett tidigare inlägg som ni finner här nedanför. Dialogduken, som är ett hjälpmedel i processen att resonera kring förutsättningar, roller och aktiviteter i ett framtida lokalt nätverk, testkördes för första gången i Eslöv tidigare i veckan (se inlägg här nedan).

Nu är även foldern färdig och kan skrivas ut eller beställas kostnadsfritt från Konsumentverkets publikationsshop. Foldern används med fördel som ingång i samtal om privatekonomi och skuldsättning. Här finns möjlighet att göra en självskattning, privatekonomiska tips och möjlighet att hänvisa lokal budget- och skuldrådgivare.

Trevlig helg önskar vi i projektet

 

 

Workshop mitt i Skåne

Finsamförbundet Mitt Skåne har vi skrivit om tidigare (för er nyfikna finns första blogginlägget länkat här, och det andra blogginlägget länkat här). Efter ett initiativ från de personliga ombuden har ett arbete dragit igång med fokus på länken mellan problem med skulder och psykisk ohälsa.

Idag är vi samlade i Medborgarhuset i Eslöv, ett arkitektoniskt kulturarv som fick två av projektmedlemmarna att springa omkring att fota omgivningarna när vi kom, fantastiskt vackert. Nu är det inte därför vi i projektet och 40 andra inbjudna (socialsekreterare, god män, folkhälsostrateg, gruppledare IFO, bostadsstödskonsulent, enhetschefer, personliga ombud, budget- och skuldrådgivare, kuratorer, diakon och flera därtill) är samlade. Målet är att påbörja samverkan mot överskuldsättning och testa tips och verktyg.

Målet för dagen.

Verktyget som var i fokus under dagen var dialogduken, ett verktyg att samlas kring och diskutera hur en samverkan kan komma till stånd. Dialogduken som så mycket annat kommer att kunna beställas. Nu får vi bara se vad deltagarna från Eslöv, Hörby och Höör tycker om det.

En viktig punkt under dagen var när budget- och skuldrådgivarna och de personliga ombuden körde en dragning. De berättade bland annat om sina erfarenheter av problemet, när personer kan hänvisas till dem och olika råd som kan ges.

Grupparbeten i full gång.

I slutet av dagen kommer fokus ligga på frågan – Vilket är ert nästa steg? Grupperna är i full fart att skriva ner vilket nästa steg är och varför på post-it som vi sedan kommer att gå igenom i helgrupp. En uppföljande workshop kommer att ske i höst då det bland annat kommer att diskuteras vad som har varit svårt, vad som har varit bra och vilka fler parter som behöver involveras i samverkan.

Dagen är ännu inte slut och arbetet att få ihop en bra samverkan kring dessa frågor är långt ifrån slut. Förhoppningsvis kan detta vara en bra början och det ska bli väldigt spännande att komma tillbaka i höst och se vad som blev av denna dag.

En smygfotad bloggande projektmedlem.

Ensamstående föräldrar och unga har svårast att få pengarna att räcka till!

Finansinspektionen har gjort en undersökning om hushållens ekonomi och finansiella förmåga. Den visar att många konsumenter saknar de grundläggande kunskaper och färdigheter som behövs för att göra medvetna val inom det privatekonomiska området. Finansinspektionen bedömer att risken är stor att en konsument väljer fel produkter och tjänster på finansmarknaden.

Undersökningen visar att många hushåll upplever att de har fått det bättre genom att fler får pengarna att räcka månaden ut. Fler hushåll uppger att de har bättre kunskap om den finansiella marknaden. Samtidigt är gruppen som har det svårt ekonomiskt, de som aldrig får pengarna att räcka månaden ut, lika stor som vid Finansinspektionens tidigare undersökning från 2009.

Ensamstående föräldrar och unga är de grupper där många uppger att de har svårt att få pengarna att räcka till.

Undersökningen gjordes via telefonintervjuer till ett slumpmässigt hushållsurval. 1001 intervjuer genomfördes med personer som var mellan 18–79 år. Telefonintervjun genomfördes med den person i hushållet som var mest insatt i hushållets ekonomi.

Hela rapporten och ett PM hittar du på Finansinspektionens webbplats. http://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2018/manga-konsumenter-saknar-grundlaggande-finansiella-kunskaper/

 

Hur mår din ekonomi – filmen

Att problemen med överskuldsättning till stor del måste lösas lokalt är nog de flesta ense om. Genom skapandet av lokala nätverk, kompetenshöjande insatser och bra metodstöd får vi förhoppningsvis fler som kan ställa den avgörande frågan ”Hur mår din ekonomi?”. Och inte bara det, man har även kunskap nog att kunna hantera svaret på frågan.

Inom projektet arbetar vi just nu med att ta fram metodstöd och annat för att underlätta skapandet av dessa lokala nätverk. Ett av bidragen är en kort informationsfilm om vikten av att fråga just ”Hur mår din ekonomi?”. Filmen är gjord internt här på Konsumentverket av vår kommunikatör Michael Nilsson. Vi tycker att den är toppen, vad tycker ni?

Klicka på länken ”Hur mår din ekonomi?” för att se filmen.